Babyboom och förslag om lånetak påverkar skakig bostadsmarknad
Den stora kullen av 90-talister är på väg att skaffa eget boende, vilket väntas driva upp priserna på smålägenheter. Samtidigt föreslår Finansinspektionen ett lånetak för bostäder, vilket skulle kunna få en prisdämpande effekt.
Finansinspektionens förslag har sin grund i Riksbankens oro över den senaste tiden prisökning på bostadsmarknaden, till stor del orsakad av låga räntor. Om det blev omöjligt att låna mer än omkring 80% av bostadens pris skulle fler klara av framtida räntehöjningar, anser Finansinspektionen, som föreslår ett bolånetak i intervallet mellan 75 och 90% av bostadens värde. Förändringen ska kunna börja gälla från den 1 juli i år.
I enlighet med ett EU-direktiv från i höstas har också världens riksbanker enats om att bankerna måste ha mer likvida medel i kassan för att inte drabbas av att stå utan pengar, och även detta sätter press på bolånen och kan driva upp räntan i framtiden.
Bankerna är kritiska till förslaget om lånetak, som de menar gör det svårare för framför allt unga att köpa sin första bostad. Dessutom befarar bankerna att priserna på bostadsmarknaden skulle sjunka rejält, mellan 20 och 30%, om förslaget om lånetak blev verklighet.
Men det finns också en motsatt trend, som kan påverka priserna uppåt: Den stora kull barn som föddes i början av 1990-talet är på väg att skaffa sina första egna bostäder, och det väntas driva upp priserna på små, centrala lägenheter i storstäderna.
– Om vi pratar fyra-fem år framåt så kommer de att påverka bostadsmarknaden på ett ganska påtagligt sätt. De ska både ut ur hemmet, in på universitetet och in i ny bostad. Det kommer att märkas i samhället, säger Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi vid KTH, till SR Ekot.
Tidigare artiklar: EU-direktiv leder till högre boränta
