En miljon bostäder

1960-talet var en expansiv tid. I början av årtiondet hade HSB Riksförbund vuxit till ett av landets största företag och verksamheten växte på alla plan.

Från 1960 till 1965 ökade det totala bostadsbyggandet i Sverige med 42 procent, men för HSB var siffran ännu högre, hela 54 procent. 1965 byggde HSB bostäder i flerbostadshus på 168 orter och färdigställde inte mindre än 17 000 bostäder. Det var rekord i HSBs historia.

En blå skylt med texten "HSB bygger" framför en byggarbetsplats där nya bostäder håller på att byggas.Foto: Malmö stadsarkiv

Den största delen av produktionen handlade om lägenheter i flerbostadshus, men under 1960-talet ökade HSB sitt småhusbyggande. 1965 stod 2 000 nya småhus klara. HSB etablerade sig därmed som landets största småhusbyggare.

Men bostadsbristen var fortsatt stor i Sverige. Bostadsköerna växte under 1960-talets första hälft. Kritiken mot regeringens bostadspolitik fick den socialdemokratiska partikongressen att 1964 anta det storstilade förslaget att bygga en miljon lägenheter på tio år. Förslaget blev till en proposition, som riksdagen antog 1965. Det blev startskottet på det som senare har kallats miljonprogrammet. Det var framför allt det allmännyttiga bostadsbolagen som stod för de storskaliga områden man förknippar med miljonprogrammet, men det byggdes även rad- och kedjehus samt småhus, bland annat av HSB-ägda Borohus i Landsbro.

Två kvinnor står vid en kassa. Ena kvinnan skriver på ett papper.1955 startade HSB ett bosparande. Det blev en stor framgång. Sparandet mer än fördubblades 1957–1963. En anledning var ökade krav på egna kontantinsatser vid bostadsköp.

Samtidigt pågick en diskussion inom HSB om att det intensiva byggandet för att lösa miljonprogrammets beting skulle kunna medföra nya kreditproblem. Det ledde till att HSB under miljonprogrammets senare år drog ned något på produktionstakten för att tydligare kunna satsa på kvalitet framför kvantitet på nyproduktionen. 

Två av bostadsrättsföreningen Ortdrivarens bostadshus.

Brf Ortdrivaren Kiruna

De fyra byggnaderna som utgör kvarteret ritades av den välkände arkitekten Ralph Erskine och stod klara 1960–1962. Husen döptes i folkmun till Snusdosan Spottkoppen, Mullbänken och Berlinmuren och blev snabbt ett landmärke för orten. Ralph Erskines storslagna arkitektur hämtade inspiration från gruvan och fjällvärlden och balkongerna skulle likna gruvhissar.

Foto: Kiruna kommun.