108. Ägandeförhållanden

Fråga 108.1
Min dotter ska köpa en bostadsrätt. Hon står för kostnaderna, men hennes pojkvän har för avsikt att flytta in tillsammans med henne. Är bostaden hans även om han inte betalt den?
Svar: Din dotter äger bostadsrätten om det är hon som har betalat den. Vid en eventuell separation kan din dotters sambo kräva bodelning och då ska bostadsrätten ingå om den är köpt för att de ska bo i den tillsammans. Om din dotter inte vill att bostadsrätten ska ingå vid en eventuell bodelning bör ett samboavtal upprättas. Kontakta en jurist eller advokat för hjälp.


Fråga 108.2
Vad innebär det om man står som medlåntagare på ett bostadslån? Finns det något sätt att komma ifrån det och kan det skapa några problem?
Svar: Att stå som medlåntagare på ett lån betyder att du tillsammans med någon annan är ansvarig för återbetalning av lånet. Det innebär bland annat att om den andra låntagaren inte betalar lånet kan banken kräva dig på hela beloppet. Enda sättet att komma ifrån betalningsansvaret är att kontakta banken och se om lånet kan läggas över enbart på den andra personen.


Fråga 108.3
Ett par separerar, och enligt handlingarna äger de hälften var av en bostadsrätt. Men den ena parten betalade 66 procent av insatsen, vilket kan bevisas med kvitton. Den andra parten menar att lägenheten nu ska delas 50-50. Vem har rätt?
Svar: Vid skilsmässa ska makarnas sammanlagda egendom delas upp såvida inte makarna genom äktenskapsförord bara har enskild egendom.
Vid upplösning av ett samboförhållande ska bodelning förrättas om en eller båda begär så. Bostad och bohag som införskaffats att användas gemensamt ska då delas upp. Detta gäller om inte samborna skriftligen har avtalat bort reglerna om bodelning.
I bostadsrättsföreningens lägenhetsförteckning ska stå angivet vilka ägarförhållanden som råder. Vem som har betalat mer för lägenheten behöver dock inte ha med ägarfördelningen att göra utan anteckningarna i lägenhetsförteckningen grundas på vad bostadsrättshavarna har uppgivit till föreningen vid förvärvet. Den som har lagt in mer pengar i bostaden kan eventuellt kompenseras för detta vid en bodelning.
Kan man inte komma överens om bodelningen kan man begära att tingsrätten utser en bodelningsförrättare som opartiskt får genomföra en bodelning.


Fråga 108.4
Två personer har en bostadsrätt, men är inte gifta. De flyttar isär, den ena bor kvar och den andra gör inte anspråk på sin del av bostadsrätten. Kan då denna person komma 10 år senare och kräva sin del vid försäljning?
Svar: När ett samboförhållande upphör ska den gemensamma bostaden och bohaget fördelas mellan dem genom bodelning om någon av dem så begär. Sambolagens bestämmelser om bodelning gäller bara för bostad och bohag som har köpts för att användas gemensamt.
Vidare gäller bestämmelsen bara om samborna inte har avtalat bort sambolagens regler. Lagen anger ingen tidsfrist för när begäran om bodelning senast kan ske.
För att undvika överraskningar och framtida konflikter rekommenderas därför att i direkt anslutning till en separation se till att både bostad och bohag slutgiltigt delas upp.
I vissa fall har den sambo som bäst behöver bostaden ändå rätt att ta över denna, även om bostaden inte har köpts för att användas gemensamt och den därför inte ska ingå i bodelningen.
Rätten till övertagande kan exempelvis gälla för den förälder som har vårdnaden om gemensamma barn. Den andra sambon får då lösas med ett penningbelopp motsvarande bostadens värde.
Den som inte gjort anspråk på att få överta bostadsrätten inom tre månader efter att denne flyttat från lägenheten, förlorar sin rätt att ta över bostaden.