Så klimatanpassar ni bostadsrättsföreningen

Många av oss har de senaste åren upplevt klimatförändringarna när vi sökt skugga under gårdens enda träd eller upptäckt fuktskador i källaren. Att som fastighetsägare tänka klimatanpassning i litet och stort är en förutsättning för att hänga med i en föränderlig tid där skyfall, stormar och extremvärme blir allt vanligare.

– Fastighetsägares klimatanpassningar spelar roll både för den egna föreningen och på samhällsnivå. I städerna finns exempelvis få gröna ytor som kan hjälpa till att ta hand om vattnet vid ett skyfall, istället hamnar det mesta i stadsnätet som blir överbelastat. Där kan man som bostadsrättsförening göra skillnad genom att till exempel satsa på mer grönska, säger Anna Bengtsson, hållbarhetschef HSB Stockholm.

Så vad mer konkret kan bostadsrättsföreningen göra?

För att få bukt med översvämningsrisken är dagvattenhanteringen högaktuell.

– Studera hur dagvattnet ”beter” sig. Vilka lågpunkter har ni och hur är byggnaden belägen? Sluttar marken mot huset? När vi planerar utemiljön hos en kund tänker vi alltid på klimatanpassning och min erfarenhet är att man kan göra mycket utan stora investeringar. Det kan vara att anlägga rabatter där vatten ansamlas och satsa på fler grönytor överlag.

– Vatten är egentligen en otrolig resurs och ett attraktivt attribut i stans utemiljöer. Utmaningen är att hitta sätt att ta hand om det och få jämnare flöden, säger Kristin Englund, utemiljökonsult HSB Stockholm.

Hårda material som asfalt släpper inte igenom regnvatten utan istället transporteras det bort, ner i brunnar, och tar med sig föroreningar ut i sjöar och hav. Grönytor som rabatter däremot är inte bara genomsläppliga. De filtrerar också bort föroreningar, renar luften från koldioxidutsläpp och alstrar mindre värme än asfalt. 

– Att satsa på vegetation som träd och ta hand om den växtlighet man redan har är också smart klimatanpassning. Träd ger skugga, renar luften, reglerar vind och är riktigt törstiga, säger Kristin.

Klimatanpassa och höj attraktionskraften med bäckar och dammar

Vid större renoveringar kan man satsa ännu lite mer. Regnbäddar har blivit ett vanligt inslag vid nybyggnationer, det är en plantering som är uppbyggd med väldränerade material där stora vattenmängder kan samlas. En annan åtgärd är att göra ”svackdiken” som leder bort vattnet till anlagda bäckar och dammar som de boende kan njuta av. Plötsligt höjer vattnet föreningens attraktionskraft.

– Sen kräver vissa lägen mer än andra. Bjälklagsgårdar med garage under behöver exempelvis ha speciella lösningar för vattenhantering. I de fallen kopplar vi in en dagvattenspecialist som gör noggranna beräkningar, säger Kristin.

Är klimatanpassning med i underhållsplanen?

En hel del förebyggande åtgärder kan också göras i byggnaden. Börja med en ”riskcheck”: hur är skicket på tak och fasad? Förekommer mögel och fukt? Är det något försäkringen inte täcker som ska prioriteras? Och inte minst; finns klimatanpassningar med i underhållsplanen?

– Sätt er ner tillsammans med förvaltaren, se över underhållsplanen och att den innehåller klimatanpassningar för både inne- och utemiljön. Ni kan också använda er av HSBs klimatanpassningsguide. Den är ett slags checklista som har tagits fram för att hjälpa fastighetsägare att förstå hur vi påverkas av klimatförändringarna och vad vi kan göra för att skydda oss, säger Anna.

Också i byggnaden kan ni ta till enkla åtgärder som att uppmana de boende att inte förvara värdesaker i källaren när det är risk för översvämning. Att installera backventiler som förhindrar att vatten trycks tillbaka upp när stadsnätet överbelastas och säkerställa att el och fjärrvärme inte slås ut är andra bra åtgärder.

– Fastighetsägare har idag ingen skyldighet att klimatanpassa men utvecklingen går åt det hållet. I takt med att klimatrelaterade skador ökar kommer troligtvis även kraven från bland annat försäkringsbolag att bli tuffare. Med klimatanpassning säkrar ni fastighetens värde, säger Anna.

Vill ni veta mer om hur ni kan anpassa er utemiljö för att minska risken för skador? Kontakta Kristin Englund på 010-442 16 42 eller kristin.englund@hsb.se

Har er bostadsrättsförening någon krisberedskap - eller vill ni ha stöd?
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska ta fram information om hur bostadsrättsföreningen och grannar gemensamt kan förbereda sig inför en kris. De har tagit hjälp av HSB för att nå ut till dig som är ordförande eller styrelseledamot i en bostadsrättsförening för att få veta vilket stöd som efterfrågas.

Klicka här för att besvara frågor om hur ni arbetar med krisberedskap idag och vilket stöd ni skulle vilja ha av MSB för att utveckla er krisberedskap i framtiden.