På hsb.se använder vi cookies för att din upplevelse av webbplatsen - till exempel lokalt innehåll - ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används och genom att klicka på acceptera kan ditt regionala val sparas till nästa besök.         Om cookies

Vår webbplats hsb.se innehåller cookies. Cookies eller kakor är ett litet fotavtryck du lämnar efter dig när du besökt en sajt. Den består av en liten textfil, som lagras i din dator/webbläsare och används normalt för att förbättra användarupplevelsen för dig som besökare, exempelvis genom kortare nedladdningstider och tillgång till vissa funktioner anpassade efter dina tidigare val.

Så säger lagen
Enligt Lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

  • att webbplatsen innehåller cookies
  • vad cookies används till


Besökaren ska också samtycka till att cookies används.

Cookies på hsb.se
Cookies på hsb.se används för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare. Cookies gör så att vi kan anpassa webbplatsen efter dina val.

Det finns två kategorier av cookies, beständig (permanent) cookie och tillfällig (session) cookie.

  • Beständig – Sparas i din webbläsare tills du väljer att ta bort den. Används till exempel för inställningar som du fyllt i på hsb.se, i syfte att förbättra din användarupplevelse.
  • Tillfällig  Lagras tillfälligt i datorns minne under tiden du besöker en webbsida. Försvinner när du stänger din webbläsare.


Både beständiga och tillfälliga cookies används för besöksstatistik och i vårt arbete att förbättra webbplatsen.

Att undvika cookies
Du kan ställa in din webbläsare, så att du kan surfa anonymt och inte lämna några spår efter dig. Inställningarna skiljer sig åt beroende på vilken webbläsare du har. I webbläsaren kan du också radera tidigare lagrade cookies. Se din webbläsares hjälpsidor för mer information.

Om du väljer att inte acceptera cookies, finns det vissa delar av hsb.se som du inte kommer att kunna använda.

Läs gärna mer om cookies på Post- och telestyrelsens webbplats.

Stäng
Dela

TESTBÄDDAR FÖR UTVÄRDERING AV DAGVATTENANLÄGGNINGAR - Vart ska regnet ta vägen?

Klimatförändringarna har gett upphov till intensivare skyfall. När städerna förtätas blir platserna dit regnet kan ta vägen färre och kapaciteten i ledningarna under marken blir ansträngda.
På HSB Living Lab testar man nu lösningar för att hitta hållbara lösningar som lokalt fångar upp och fördröjer dagvattnet. Därmed kan dagvatten också ses som en tillgång i stället för ett problem. Projektet leds av Helene Sörelius på Research Institutes of Sweden (RISE).

Dagvatten är namnet på det tillfälliga vatten som kommer från nederbörd eller liknande och som hamnar på konstruktioner som stadsmiljö eller vägar utan möjlighet att infiltrera ner i marken.
– Traditionellt har man snabbt avlett dagvattnet via väg- och markbrunnar i ledningar under mark. Antingen tillsammans med avloppsvattnet till reningsverket eller separerat i egna ledningar, oftast då orenat, direkt ut till en å eller sjö, säger Helene Sörelius.
Men i takt med att städerna växer och förtätas i kombination med klimatförändringar, med ökade regnmängder till följd, blir det mer dagvatten som behöver tas om hand. Vilket sätter dagens befintliga system under hård press.
– Det här är en av de stora utmaningarna för framtidens städer, men också på många håll även för de befintliga städerna. I fler och fler kommuner blir översvämningar ett återkommande problem. Vi måste fortsätta forska kring en effektiv och hållbar hantering av dagvatten eftersom dagens utmaningar inte kan lösas enligt samma metoder som tidigare, säger Helene Sörelius.

På HSB Living Lab testar man nu effektiviteten i olika lösningar ovan mark. Regnvattnet som landar på huset mäts och leds ner till två så kallade testbäddar som står utanför huset. I testbäddarna om 16 kubikmeter kan man testa och utvärdera olika lösningar för fördröjning och även för rening av dagvatten. Man testar bland annat "raingardens". På svenska kallas det biofilter. Det är en grön lösning där det också är odlingar högst upp vilket ger både en bättre trivselmiljö och en förbättrad reningsfunktion.
– Än så länge har vi inte tillräckligt med data för att kunna dra några riktiga slutsatser av projektet, säger Helene Sörelius.

Det projektet dock har fått hittills är stor uppmärksamhet.
– Många är intresserade av det vi gör, både de redan frälsta inom vår bransch, men också andra som vi i vanliga fall inte brukar nå med vår forskning. Att forskningen sker på HSB Living Lab ger oss möjlighet att kommunicera och visa upp vår forskning och tekniska lösningar för till exempel bygg- och fastighetsbranschen. Detta är otroligt viktigt för vårt projekt eftersom vi alla måste samarbeta i framtiden om vi ska kunna lösa problemen vi står inför, säger Helene Sörelius.

Det finns också flera organisatoriska faktorer som projektet adresserar och försöker ta fram metoder för att hantera. Det gäller till exempel avsaknaden av nationella rikt­linjer för de krav som bör ställas på hanteringen av dagvatten, vikten av att få upp frågan kring dagvattenhantering tidigt i planeringsprocessen och svårigheterna i det nödvändiga förvaltningsövergripande samarbetet.
– Det kanske finns gröna ytor bredvid en väg, men om vägen har byggts nersänkt med höga trottoarkanter kan vattnet ändå inte rinna dit, säger Helene Sörelius.
En lösning som projektet utreder är möjligheten att utveckla en standardiseringsmetod eller en certifieringsmetod för dagvattenlösningar. Ska kommunerna investera i hållbara lösningar måste de kunna visa att det har effekt.

Från Göteborgs Stads sida är man mycket intresserade av forskningen kring dagvatten.
– Det är ju så att den här staden tidvis är drabbad av ganska mycket vatten, säger Lena Blom på Kretslopp och vatten, som är förvaltningen för vatten och avloppsvattenhantering i Göteborgs stad.
– Därför har vi gått in och bidragit i detta projekt. För oss är det väldigt intressant att vara med och utveckla metoder för att kunna fördröja vattnet lokalt.

FAKTA


Projektets syfte:
Dels att testa, utveckla och utvärdera effektiviteten i olika tekniska lösningar för lokal fördröjning av dagvatten, där fördröjningskapacitet är det som mäts just nu. Dels att utveckla metoder för att underlätta för de organisatoriska utmaningarna kring en hållbar och långsiktig hantering av dagvatten.

Testbäddarna: Testbäddarna består av två upphöjda magasin utanför HSB Living Lab. För tillfället är dessa utformade som två biofilter och fyllda med olika naturmaterial. På toppen har det planterats växter, både för prydnad men också för deras förmåga att rena och fördröja dagvattnet.