På hsb.se använder vi cookies för att din upplevelse av webbplatsen - till exempel lokalt innehåll - ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används och genom att klicka på acceptera kan ditt regionala val sparas till nästa besök.         Om cookies

Vår webbplats hsb.se innehåller cookies. Cookies eller kakor är ett litet fotavtryck du lämnar efter dig när du besökt en sajt. Den består av en liten textfil, som lagras i din dator/webbläsare och används normalt för att förbättra användarupplevelsen för dig som besökare, exempelvis genom kortare nedladdningstider och tillgång till vissa funktioner anpassade efter dina tidigare val.

Så säger lagen
Enligt Lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

  • att webbplatsen innehåller cookies
  • vad cookies används till


Besökaren ska också samtycka till att cookies används.

Cookies på hsb.se
Cookies på hsb.se används för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare. Cookies gör så att vi kan anpassa webbplatsen efter dina val.

Det finns två kategorier av cookies, beständig (permanent) cookie och tillfällig (session) cookie.

  • Beständig – Sparas i din webbläsare tills du väljer att ta bort den. Används till exempel för inställningar som du fyllt i på hsb.se, i syfte att förbättra din användarupplevelse.
  • Tillfällig  Lagras tillfälligt i datorns minne under tiden du besöker en webbsida. Försvinner när du stänger din webbläsare.


Både beständiga och tillfälliga cookies används för besöksstatistik och i vårt arbete att förbättra webbplatsen.

Att undvika cookies
Du kan ställa in din webbläsare, så att du kan surfa anonymt och inte lämna några spår efter dig. Inställningarna skiljer sig åt beroende på vilken webbläsare du har. I webbläsaren kan du också radera tidigare lagrade cookies. Se din webbläsares hjälpsidor för mer information.

Om du väljer att inte acceptera cookies, finns det vissa delar av hsb.se som du inte kommer att kunna använda.

Läs gärna mer om cookies på Post- och telestyrelsens webbplats.

Stäng
Dela

HSB för medlemmarnas talan

Ända sedan starten 1923 har HSB varit med och tagit ansvar för samhällsutvecklingen. Det ingår i vårt uppdrag att tillsammans med medlemmarna skapa det goda boendet. En del i det arbetet är att påverka villkoren för boendet genom att ge vår syn på olika politiska förslag och driva frågor som är viktiga för våra medlemmar och bostadsmarknaden i stort.
Fotograf: Richard Hammarskiöld

HSB arbetar konsekvent för att öka bostadsbyggandet, skapa ett hållbart boende och få till stånd ett stöd till bosparande.  Detta sker bland annat genom seminarier, debattinlägg, bevakning av boendefrågor i EU-parlamentet och kontakter med regering och riksdag.

Forskning, innovation och samarbete med andra organisationer är också grundläggande för HSB i arbetet med att skapa det goda boendet. För att möta framtidens behov krävs stora satsningar med allt från branschsamarbeten för att minska bostadssektorns klimatpåverkan till forskning om morgondagens bostadsrättsförening. Nedan kan du läsa om de viktigaste frågorna som vi driver.

1. BÄTTRE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BOSTADSRÄTTEN

Bostadsrätten är bottenplattan i HSB. En boendeform som kombinerar eget ansvarstagande med gemensam förvaltning av fastigheten. Mycket fungerar väldigt bra i bostadsrätten, men det finns saker som behöver bli bättre. Följande förslag menar vi skulle öka konsumentskyddet, göra lagstiftningen tydligare och öka tryggheten för de som bor i bostadsrätt.

HSB VILL:

  • Det behöver bli lättare att bilda sig en uppfattning om bostadsrättsföreningens ekonomiska status. Idag är det svårt att jämföra ekonomin i två olika föreningar vid köp av bostadsrätt. Det kan också vara svårt för boende att bedöma om den egna föreningen har en bra underhållsplanering. Årsredovisningen är svår att tolka för många konsumenter.
  • Modernisera bostadsrättslagen och tydliggör reglerna kring bostadsrättshavarens ombyggnationer.
  • Det behövs bättre regler för tomträtt för att öka tryggheten och förutsägbarheten för boende och bostadsrättsstyrelser.
  • Intäktsregleringen för elnätsföretagen behöver skärpas. Elnätsmarknaden är ett naturligt monopol vilket kräver tydliga regler för vilka priser som de kan ta ut för sina tjänster. Dagens intäktsreglering, som ska skydda konsumenterna, gäller för perioden 2016–2019. Samtidigt kan vi se att flera företag höjt elnätspriset med omkring 10 procent det senaste året, mångdubbelt mer än den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället.

HSB har tillsammans med Riksbyggen, Bostadsrätterna, SBC, Fastighetsägarna och FAR tagit fram ett förslag på nya redovisningsregler för bostadsrätter. Förslaget går att sammanfatta i ett ord: framtidsplanera. Med det menar vi att bostadsrättsföreningarna ska upprätta en långsiktig underhålls- och ersättningsinvesteringsplan. Vi föreslår även att det genomsnittliga återinvesteringsbehovet ska utgöra en resultatpåverkande post i resultaträkningen. Därigenom blir det lättare att förstå redovisningen för konsumenten. Det leder till att:

  • Läsare av en årsredovisning får en bättre och rättvisare bild av bostadsrättsföreningens ekonomiska status och vilka ekonomiska utmaningar föreningen står inför.
  • Styrelsen som avlämnar årsredovisningen får ett verktyg att föra resonemang om årsavgifterna, vilka större reparationer föreningen står inför respektive har utfört, samt vilken utveckling av årsavgifterna de använt som beslutsunderlag.
  • Byggnaderna kommer kontinuerligt besiktigas och framtidsplanerna uppdateras och risken för överraskningar minimeras. Det ger mer jämna och förutsägbara avgiftsnivåer.

2. FLER MÅSTE HA MÖJLIGHET ATT HITTA ETT EGET HEM

I dag saknar många unga möjligheter att flytta till ett första eget boende. Nära en tredjedel av ungdomarna i åldrarna 21–25 år bor hos sina föräldrar. Samtidigt ökar trångboddheten, särskilt i miljonprogramsområden. Sverige behöver en ny social bostadspolitik som gör att fler kan hitta ett eget hem.

Bostadsbristen har under många år skapat stora samhällsproblem. Även om vi vet att det kostar samhället miljardbelopp i utebliven tillväxt, är det ytterst ett problem för alla de människor som inte kan ta första steget mot att skapa sig ett eget liv. Ett ökande problem idag är att alltfler unga saknar möjligheter att köpa en bostad. Bolånetak och amorteringskrav kan visserligen vara motiverade för att skuldsättningen ska vara sund. Men vi vet samtidigt att det idag saknas politiska förslag som gör att fler kan hitta ett hem.

HSB VILL:

  • Se en blocköverskridande bostadspolitisk överenskommelse. Det är grunden för att skapa en långsiktig social bostadspolitik som håller över tid.
  • Ge fler möjlighet att äga sin bostad. Vi behöver ett stöd till bosparande och startlån till den första bostaden.
  • Reformera bostadsbidraget. Det bör anpassas så att fler hushåll kan ta del av det och få möjlighet till ett boende som passar behoven bättre.
  • Förändra flyttskatten. Flyttskatten leder till inlåsningseffekter och att vi inte utnyttjar de bostäder som finns effektivt.
  • Skapa smartare stadsplanering som minskar barriärer. Det krävs ett tydligare helhetsansvar för utvecklingen i utsatta områden.

 

3. BÄTTRE VILLKOR FÖR LÅNGSIKTIGT BOSTADSBYGGANDE

Bostadskrisen breder ut sig. Idag är det bostadsbrist i 255 av landets 290 kommuner. Därför är det glädjande att bostadsbyggandet har ökat de senaste åren. Nu är utmaningen att stabilisera nyproduktionsnivån och ge långsiktigt bättre villkor för bostadsbyggandet och att förvalta hyresbostäder.

HSB VILL:

  • Skatta inte bort bostadsbyggandet. Det finns idag utredningsförslag som skulle innebära en överbeskattning av fastighetsbranschen. I förlängningen skulle det slå hårt mot såväl nyproduktion som fastighetsbranschen i stort, med uteblivna renoveringar och höjda hyror som följd.
  • Finansieringsvillkoren behöver upp på den politiska agendan. När det tidigare bostadspolitiska systemet avvecklades på 1990-talet sjönk hyresrättsbyggandet. För bostadsrätternas del innebar det att en allt större del av finansieringen nu ligger på konsumenterna. Samtidigt har bolånetak och amorteringskrav införts och fler åtstramningar diskuteras. Frågan är hur de som har behov av en bostad ska kunna efterfråga det som byggs.
  • Se över hela skattesystemet för byggande och bostäder av olika upplåtelseformer. Inriktningen bör vara bättre villkor för nyproduktion, renovering och ombyggnad av de befintliga bostäderna och att öka rörligheten.
  • Fortsätt förenkla plan- och bygglagen och de regler som styr bostadsbyggandet. En systematisk översyn behövs, därför är det välkommet att regeringen har tillsatt Kommittén för modernare byggregler. Digitalisering av de processer som styr byggande och planeringsprocessen behöver utvecklas.

 

4. UTVECKLA DEN KOOPERATIVA IDÉN

De kooperativa företagen är en betydande del av arbetsmarknaden och samhällsekonomin i Sverige. Ta bara de 100 största som exempel: omsättning på över 400 miljarder kronor, 100 000 anställda och 13 miljoner medlemskap. Kooperationens varumärken representerar angelägna värden som ökad konsumentmakt, ekonomisk transparens, bra arbetsvillkor och hållbar produktion.

Men det är inte bara i Sverige som kooperationen är viktig, även internationellt är kooperationen en viktig aktör med över en miljard medlemmar och har visat sig klara ekonomiska kriser bättre än andra företagsformer. HSB är engagerade både i Sverige och internationellt när det gäller frågor som villkoren för kooperativt företagande, kooperativ utveckling och hjälp till självhjälp. Här finns det en del att göra.

HSB VILL:

  • I Sverige måste arbetet med en ny lag för ekonomiska föreningar fortsätta. Det behövs ökad tillgång på investeringskapital för kooperativa startupföretag, och en uppdaterad näringspolitik för att stimulera kooperativt företagande och ökad kunskap om kooperation i utbildningsväsendet.
  • Lagstiftningen världen över behöver stötta fram­växten av kooperativa verksamheter, eftersom de skapar goda ekonomiska villkor för alla människor, inklusive världens fattiga, unga, kvinnor, småskaliga producenter och entreprenörer. Detta arbetar HSB för genom vårt medlemskap i International Cooperative Alliance.
  • Låt en större del av biståndet gå till hjälp till självhjälp, till småskalig och kooperativ verksamhet. Erfarenheterna visar att det ger resultat. HSB stödjer det arbete som We Effect bedriver. Läs mer om We Effect här: weeffect.se/vart-arbete

 

5. KLIMATANPASSA STÄDERNA

Klimatet är under förändring. Det påverkar våra städer, byggnader och boende bland annat genom kraftiga regn och heta somrar. HSBs har som ett av sina strategiska fokusområden att 2030 ska vara anpassat till ett förändrat klimat.

Idag visar forskningen på ett tydligt samband mellan gröna miljöer i städer och bostadsområden och förbättrat välmående. Stadsplanerare och forskare använder begreppet ekosystemtjänster, där avses alla de varor och tjänster människan får från naturen för att kunna överleva och må bra. En grön bostadsgård är till exempel lämplig för lek och utevistelse och bidrar därmed till hälsa och välbefinnande, för både barn och vuxna. Buller dämpas av grönska och grönytor hjälper till att filtrera ned regnvatten genom jordlagren och minska risken för översvämning vid kraftiga regn. För att få ett bättre skydd mot det förväntade framtida klimatet behöver dagvattenhanteringen förbättras. Detta ställer krav på fastighetsägare och bostadsutvecklare, men även på stat och kommun.

HSB VILL:

  • Boverket bör vägleda hur ekosystemtjänster och klimatanpassning ska löpa genom plan- och byggprocessen, samt i förvaltningen av den byggda miljön.
  • Kommunerna bör ha krav på sig att översiktsplanen ska innehålla en analys om riskerna för översvämning, ras och erosion för bebyggelse.
  • Boverket bör få i uppdrag att ta fram en vägledning för hur fastighetsägare kan ta hand om dagvatten lokalt. Vägledningen bör ge exempel på öppna dagvattenlösningar, hur samarbete mellan olika fastighetsägare kan ske och regleras samt kostnader och finansieringslösningar.
  • Kommunala vatten- och avloppsbolag bör premiera fastighetsägare som tar om hand om sitt dagvatten, en sänkning av va-taxan. Samtidigt bör ägare av stora hårdgjorda ytor kunna ges höjd avgift. Denna typ av differentiering ger tydliga incitament för hantering av dagvatten på fastigheten.

6. MINSKA KLIMATPÅVERKAN FRÅN BYGGANDE OCH BOENDE

Klimatpåverkan är den miljöfråga som är vår generations största utmaning. Och klimatpåverkan från byggandet av bostäder är stor. Det sker framförallt vid tillverkningen av byggmaterial. De befintliga bostäderna står även för en betydande del av samhällets energianvändning och därmed även klimatpåverkan.

Klimatpåverkan från byggnaders energianvändning är ett relativt väl utforskat område. Däremot är inte klimatpåverkan från byggprocessen, inklusive tillverkning av byggmaterial, byggtransporter och produktionen på byggarbetsplatserna lika väl belyst. Det ställer nya krav på bostadsutvecklare, stat och myndigheter. Det befintliga byggnadsbeståndet använder stora mängder energi vilket innebär klimatpåverkan från de kvarvarande fossila bränslena och plastavfallet i många fjärrvärmesystem.

HSB VILL:

  • Boverket bör ta fram vägledning för användandet av livscykelanalys i byggande.
  • Staten behöver satsa medel för att minska processutsläpp vid tillverkning av byggmaterial, framförallt cement för betong.
  • Staten bör skapa styrmedel för att minskad klimatpåverkan från fjärrvärmen preciseras mot att fasa ut fossila bränslen och plast i avfallet.

 

7. MODERNARE REGELVERK FÖR SOLEL

Det finns idag goda möjligheter att producera egen el med hjälp av solceller, dock ställer ett gammalmodigt och krångligt regelverk till problem.

HSB VILL:

  • Vi behöver nya regler så att det är blir möjligt att flytta överskottsel från småskalig solel via det allmänna elnätet till andra av sina egna förbrukningspunkter. Och att det kan ske utan att det utlöser energiskattebeskattning. Det skulle innebära att taken används för solel på ett optimalt sätt, både på befintliga hus men även på alla de flerbostadshus som ska byggas.
  • Vi behöver ett regelverk så att alla ska ha möjlighet att producera egen förnybar el till samma ekonomiska villkor. Det vill säga de som bor i en byggnad som inte har goda förutsättningar för solel bör kunna investera där det finns goda förutsättningar. Det är därför ett naturligt nästa steg att bredda skattereduktionen.

 

8. GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING

Boende och byggnader står för 35 procent av samhällets energianvändning. Sverige har ett ambitiöst mål på 50 procent minskad energianvändning till 2030. Boendet är en viktig komponent för att nå målet och samtidigt minska kostnader för boende och bostadsrättsföreningar. Men för att det målet ska nås krävs flera nya åtgärder.

HSB VILL:

  • Staten bör arbeta för styrmedel som gör att energitaxor har stor del rörliga komponenter, avspegla resursuttaget, trängseln i energisystemet samt dess klimatpåverkan.
  • Staten bör arbeta för flexibilitet i energisystemen, det kan gälla allt från elnät till elmätares funktioner.
  • Staten bör rikta ett stöd och/eller kreditgaranti till energieffektiviserande renoveringar som sänker värmeeffektbehovet, exempelvis genom åtgärder i klimatskal och värmeåtervinning i ventilation.

 

9. RESURSEFFEKTIVITET OCH RIMLIGA REGLER FÖR AVFALLSHANTERING

Bygg- och rivningsavfall är näst efter gruvavfall samhällets största avfallskategori. I boendet uppstår även hushållsavfall som ska hanteras på ett effektivt och miljöanpassat sätt till lägsta möjliga kostnader.

Sverige har ett återvinningsmål om att förberedandet för återanvändning och materialåtervinning av ickefarligt byggnads- och rivningsavfall ska vara minst 70 viktprocent senast år 2020. Boverket visar att bygg- och fastighetssektorn står för en tredjedel av mängden genererat avfall i Sverige och att sektorn därför är en viktig aktör för att främja en cirkulär ekonomi. Sverige har även ambitiösa mål om materialåtervinning av förpackningar. Men för att nå dessa mål krävs politiskt initiativ.

HSB VILL:

  • Styrmedel ska införas för att redan i byggprodukters design- och produktionsfas förbereda materialen för materialåtervinning.
  • Vi behöver en bred skatteväxling för att stimulera en mer cirkulär ekonomi.
  • För att ytterligare säkerställa cirkulära, resurseffektiva och giftfria kretslopp behöver det ske en skärpning och utveckling av EU:s kemikalieregler.
  • Staten ska säkerställa att producenter av förpackningar och tidningar bär kostnaden för insamling och materialåtervinning fullt ut, även vid fastighetsnära insamling (FNI) och även om kommunen samlar in materialen.
  • Kommunens avfallsförebyggande roll ska förtydligas. Kommuner bör ges skyldighet att informera kommuninvånarna om hur de kan vidta avfallsförebyggande åtgärder och möjliggöra för insamling av återanvändbara produkter.

 

10. HÅLLBARA RESOR TILL OCH FRÅN BOENDET

Resor till och från vårt boende orsakar klimatpåverkan, buller och luftföroreningar. Att förflytta oss på ett hållbart sätt i staden är därför av stor vikt både för miljö och hälsa. Det handlar om att planera och bygga ett samhälle som ger hållbara sätt att transportera sig men även förutsättningar för mindre behov av transporter.

HSB VILL:

  • Kommuner bör ha en flexibel p-norm vid nyproduktion.
  • Staten bör förenkla bidragsansökningar i Klimatklivet gällande elbilsladdning för bostadsrättsföreningar och säkerställa att bibehålla ett stödsystem för utbyggnad av laddinfrastruktur även efter 2018.
  • Ellagen och lagen om elcertifikat bör anpassas så att inte försäljning av laddel klassas som elhandel med den administration som följer – det skulle förenkla för bostadsrättsföreningar med flera som säljer laddel.
  • Staten bör säkerställa lagstadgade kriterier för bilpooler och poolbilar. Kommuner bör ges möjlighet att genom lokala trafikföreskrifter avsätta gatumark som bilpoolsparkering.