Historik

Åbrinken i ekonomisk-kritiskt läge 1997

År 1990 beslutades det att bostadsrättsföreningen Åbrinken skulle byggas. Bankerna var på den tiden generösa med långivningen. För finansieringen av bygget lånades hela 22 miljoner. (8 miljoner över 1991 års byggkostnad enl. SCB) Den accelererande finanskrisen gjorde också marknaden osäker för potentiella bostadsrättsinnehavare.

1997 blev ett dramatiskt år för föreningen. Intäkterna räckte inte till att betala utgifterna, speciellt beroende på det höga ränteläget 11 %.

Situationen krävde en avgiftshöjning på 50 % menade HSB. Styrelsen sa emellertid nej till en sådan lösning eftersom man befarade att den skulle få folk att flytta från huset.

Hur kunde man då ha hamnat i ett sådant dilemma?

Hallstahammars kommun sålde fastigheten Kolbäck-Vallby 1:215 till HSB 1988. På ett möte året efter, hos HSB i Västerås, beslutades att en bostadsrättförening skulle bildas. I stadgarna villkorades medlemskap endast för seniorer 55+. I juni 1990 startade BPA byggandet av huset.

Försäljningen av bostadsrätterna gick emellertid trögt, bara 50 % av lägenheterna såldes. Med ett lån på 22 miljoner och en ränta på 11 % till kreditgivarna blev föreningens ekonomi ansträngd redan från starten. Villkoret 55+ i stadgarna måste utgå för att få större målgrupp bostadssökande. Åldersparagrafen har emellertid senare skrivits in igen.

Ständiga hyreshöjningar var oundvikligt under de första åren och bidrag från en garantifond hjälpte inte långt. Hela den ekonomiska situationen var svårbemästrad då medlemmar också började häfta i skuld till föreningen.

En glädjande upptäckt gjordes dock även om den inte bättrade på ekonomin. En styrelsemedlem konstaterade att 500 000 kronor blev över efter husbygget och låg outnyttjade hos HSB. Pengarna kunde inte återbetalas därför beslutades 1994 att balkongerna skulle glasas in.

För att försöka få ner driftkostnaden anslöt man sig till fjärrvärmenätet 1996.

Så kom krisåret 1997. Ekonomin gick inte ihop och föreningen hamnade i en rävsax.

HSB och föreningens styrelse började förhandla med bankerna om nedskrivning av lånen och en hanterbar ränta. Kreditgivarna behövde också en lösning. Att få ett hus på halsen var nog inte vad de önskade. Och en konkurs skulle innebära katastrof för medlemmarna. Man lyckades till slut nå en överenskommelse med över sju miljoner i låneavskrivning och 0% räntesats. I dag har föreningen en stabil ekonomi.

Vi är ett tack skyldiga våra pionjärer i föreningen som höll ut och gjorde seniorboendet Åbrinken till en framgångssaga.

 Kurt Larsson


.