Frågor & svar

Här kommer de frågor som har kommit till styrelsen under och efter informationsmötet i mars.

 Läs igenom frågorna och svaren på denna sida innan du kontaktar styrelsen, det kan vara så att din fråga redan är besvarad. Har du ytterligare frågor? Maila till vicevarddaggkapan@outlook.com eller ring ordförande Michael Grahn, 070-654 81 79.

  • När kommer arbetet att påbörjas? Det beror på hur snabbt medlemmarna kan komma överens om vilket alternativ som ska väljas. Kan det beslutas på årsstämman 2026 så är det inte omöjligt att de första balkongerna börjar rivas i början på 2027. För varje vecka som beslutet dröjer så förskjuts byggstarten med lika mycket. Dröjer beslutet alltför länge så kan styreslen tvingas stänga av balkongerna.
  • Varför är det så bråttom nu, har styrelsen suttit och sovit? Den information som styrelsen fick 2022 var att väggarna fortfarande hade tilräcklig bärighet kvar för att det skulle räcka med en konstruktion med dragstag för att balkongerna skulle hänga kvar 50-60 år till. I höstas gjordes en ytterligare utredning eftersom styrelsen ville säkerställa att väggarna fortfarande kunde behållas men fick då beskedet att även väggarna måste rivas då de har försvagats så mycket att det inte längre kan garanteras att de håller den önskade livslängden.
  • Vågar jag använda min balkong fortfarande? Ja, men ställ inget onormalt tungt där, exempelvis en bilmotor eller ett biljardbord. Det är inte heller lämpligt att dra ut hela kompisgänget på balkongen under Brännbollsyran och hoppa i takt när Hooja spelar. Håll gärna koll på om det dyker upp några sprickor som blir större och större. 
  • Kan vi få balkongerna avstängda i värsta fall? Det finns nödåtgärder att ta till vid en akutsituation exempelvis går det att "stämpa" upp balkongerna. Det kan enklast förklaras som att man sätter domkrafter/stödben under balkongerna som håller upp dessa. Men i värsta fall så kan det behövas att vi även stänger av balkongerna. 
  • Jag bor i en etta som inte har någon balkong. Varför måste jag vara med och betala? I en förening så hjälps alla åt att betala föreningens underhållskostnader. När vi dränerade om källarna och målade om källarkorridorerna fick alla vara med och betala det, även de som bor i hus utan källare. De som bor längst ned fick vara med att betala takbytet trots att deras lägenheter inte skulle drabbas om det gamla taket skulle börja läcka. Du behöver självklart inte betala extrakosntaden för att göra balkongerna större, de betalas via balkongtillägget.
  • Jag bor i en trea men får högre hyreshöjning än min granne som bor i en tvåa trots att min balkong inte blir större än min grannes. Varför då? Om du bor i en trea så har din lägenhet ett större andelstal, dvs du äger en större andel i föreningen och då förväntas du ta en större del av föreningens kostnader, oavsett om det är för fjärrvärme eller balkongrenovering.
  • Varför kommer hyran att höjas redan till årsskiftet, då har ju de ju inte ens börjat riva de gamla balkongerna? Varför ska vi betala redan innan vi har fått de nya? Av två anledningar: Det ena är att styrelsen har gjort bedömningen att det är schysstare mot medlemmarna att höja avgiften i små steg istället för att ta hela höjningen vid ett och samma tillfälle. Det andra är att alla stora byggprojekt betalas i mindre betalningar under byggets gång, s.k. "lyft". Om arbetet sätter igång i början på 2027 så börjar de första fakturorna komma in på våren och då måste det finnas pengar för att betala dessa. Det blir ingen skillnad i praktiken om vi lånar pengar till detta, då är det låneavier som ska betalas.
  • Varför anlitar ni HSB som projektledare? De är ju så dyra, de tar väl 10-12% i arvode? HSB tar 7% i arvode och har gjort så ända sedan vi gjorde trapphusrenoveringen 2021-2022. Styrelsen anser att det är värt kostnaden eftersom HSB då tar på sig risken om något går på tok. Blir det reklamationer eller tvister så tar HSB även hand om detta. Vår motpart är HSB, inte entreprenören. I Brf Näckrosens fall tog HSB en ekonomisk smäll på ca 5 miljoner kronor som föreningen slapp ta.
  • Balkongtillägget är ju till för att betala lånet för den extrakostnad som blir för att göra balkongen större. Borde inte balkongtillägget minska efterhand lånet betalas av? Ja, till viss del. Balkongtillägget är dels för att betala amortering, dels ränta. Amorteringen ligger fast under löptiden (50 år) och minskar inte. Räntedelen minskar efterhand (förutsatt att räntan är oförändrad) då lånet betalas av. Om vi tar ett räkneexempel och antar att räntorna ligger fast på 2,7% så kommer balkongtillägget att ha minskat med 50-60 kr beroende på balkongstorlek efter 10 år.
  • Vi har ju vit träpanel mot fasaden inne på balkongen idag. Utanför är det plåt i husets färg. Kommer det att vara trä på halva balkongen och plåt på andra halvan om vi väljer de större balkongerna? Det bestämmer medlemmarna. Vill medlemmarna att det ska vara träpanel istället för plåt så blir det så.