Så skapar vi ett hållbart boende

Bostadsrätten är bottenplattan i HSB. En boendeform som kombinerar eget ansvarstagande med gemensam förvaltning av fastigheten. Mycket fungerar väldigt bra i bostadsrätten, men det finns saker som behöver bli bättre. Följande förslag menar vi skulle öka konsumentskyddet, göra lagstiftningen tydligare och öka tryggheten för de som bor i bostadsrätt.

HSB VILL:

• Det behöver bli lättare att bilda sig en uppfattning om bostadsrättsföreningens ekonomiska status. Idag är det svårt att jämföra ekonomin i två olika föreningar vid köp av bostadsrätt. Det kan också vara svårt för boende att bedöma om den egna föreningen har en bra underhållsplanering. Årsredovisningen är svår att tolka för många konsumenter.
• Modernisera bostadsrättslagen och tydliggör reglerna kring bostadsrättshavarens ombyggnationer.
• Det behövs bättre regler för tomträtt för att öka tryggheten och förutsägbarheten för boende och bostadsrättsstyrelser.
• Intäktsregleringen för elnätsföretagen behöver noga följas. Elnätsmarknaden är ett naturligt monopol vilket kräver tydliga regler för vilka priser som de kan ta ut för sina tjänster. Dagens intäktsreglering, som ska skydda konsumenterna, gäller för perioden 2016 – 2019. Samtidigt kan vi se att flera företag höjt elnätspriset med omkring 10 procent det senaste året, mångdubbelt mer än den allmänna kostnads­utvecklingen i samhället.
• Regelverket för uthyrning av bostadsrätt i andra hand bör förbättras för att göra det tydligare för både bostadsrättsförening och bostadsrättshavare. Dess­utom behövs en översyn av lagstiftningen för när en bostadsrättsförening kan agera mot systematisk olovlig korttidsuthyrning samt en bevislättnad för bostads­rättsföreningen i tvister om andrahandsuthyrning.
• HSB inför Bostadsrättskollen, där nyckeltal för en hållbar bostadsrättsekonomi finns på framsidan av våra årsredovisningar. Vi inför Bostadsrättskollen successivt över hela landet på 2018 och 2019 års årsredovisningar. Nyckeltalen sparande, räntekänslig­het och skuldsättning är en del av Bostadsrättskollen. De övriga är: investeringsbehov, energikostnad, tomträtt och årsavgift. Läs mer här. Därigenom blir det lättare att förstå redovisningen för konsumenten. Det leder till att:
  • Läsare av en årsredovisning får en bättre och rätt­visare bild av bostadsrättsföreningens ekonomiska status och vilka ekonomiska utmaningar föreningen står inför.
  • Styrelsen som avlämnar årsredovisningen får ett verktyg att föra resonemang om årsavgifterna, vilka större reparationer föreningen står inför respektive har utfört, samt vilken utveckling av årsavgifterna de använt som beslutsunderlag.

I dag saknar många unga möjligheter att flytta till ett första eget boende. Nära en tredjedel av ungdomarna i åldrarna 21–25 år bor hos sina föräldrar. Samtidigt ökar trångboddheten, särskilt i miljonprogramsområden. Sverige behöver en ny social bostadspolitik som gör att fler kan hitta ett eget hem.

Bostadsbristen har under många år skapat stora samhällsproblem. Även om vi vet att det kostar sam­hället miljardbelopp i utebliven tillväxt, är det ytterst ett problem för alla de människor som inte kan ta första steget mot att skapa sig ett eget liv. Ett ökande problem idag är att alltfler unga saknar möjligheter att köpa en bostad. Bolånetak och amorteringskrav kan visserligen vara motiverade för att skuldsättningen ska vara sund. Men vi vet samtidigt att det idag saknas politiska förslag som gör att fler kan hitta ett hem.

HSB VILL:

• Se en blocköverskridande bostadspolitisk överens­kommelse. Det är grunden för att skapa en långsiktig social bostadspolitik som håller över tid.
• Ge fler möjlighet att äga sin bostad. Vi behöver ett stöd till bosparande och startlån till den första bostaden. De kreditrestriktioner som har införts på senare år, och som har lett till ökade svårigheter för framför allt unga och unga familjer att köpa en bostad, behöver ses över. Till exempel bör det senaste amorteringskravet slopas.
• Reformera bostadsbidraget. Det bör anpassas så att fler hushåll kan ta del av det.
• Förändra flyttskatten. Flyttskatten leder till inlåsnings­effekter och att vi inte utnyttjar de bostäder som finns effektivt.
• Skapa smartare stadsplanering som minskar barriärer. Det krävs ett tydligare helhetsansvar för utvecklingen i utsatta områden.

Bostadskrisen breder ut sig. Idag är det bostadsbrist i 243 av landets 290 kommuner. Nu är utmaningen att stabilisera nyproduktionsnivån och ge långsiktigt bättre villkor för bostadsbyggandet.

HSB VILL:

• Finansieringsvillkoren behöver upp på den politiska agendan. När det tidigare bostadspolitiska systemet avvecklades på 1990­talet sjönk hyresrättsbyggandet. För bostadsrätternas del innebar det att en allt större del av finansieringen nu ligger på konsumenterna. Samtidigt har bolånetak och amorteringskrav införts. Det måste skapas bättre förutsättningar för att de som har behov av en bostad ska kunna efterfråga det som byggs.
• Se över skattesystemet för byggande och bostäder av olika upplåtelseformer. Inriktningen bör vara bättre villkor för nyproduktion, renovering och ombyggnad av de befintliga bostäderna och att öka rörligheten.
• Fortsätt förenkla plan­ och bygglagen och de regler som styr bostadsbyggandet. En systematisk översyn behövs, därför är det välkommet att regeringen har tillsatt Kommittén för modernare byggregler. Digitali­sering av de processer som styr byggande och plane­ringsprocessen behöver utvecklas

De kooperativa företagen är en betydande del av arbetsmarknaden och samhällsekonomin i Sverige. Ta bara de 100 största som exempel: omsättning på över 400 miljarder kronor, 100 000 anställda och 13 miljoner medlemskap. Kooperationens varumärken representerar angelägna värden som ökad konsumentmakt, ekonomisk transparens, bra arbetsvillkor och hållbar produktion. Men det är inte bara i Sverige som kooperationen är viktig, även internationellt är kooperationen en viktig aktör med över en miljard medlemmar och har visat sig klara ekonomiska kriser bättre än andra företagsformer. HSB är engagerade både i Sverige och internationellt när det gäller frågor som villkoren för kooperativt företagande, kooperativ utveckling och hjälp till själv­ hjälp. Här finns det en del att göra.

HSB VILL:

• Det behövs ökad tillgång på investeringskapital för kooperativa startupföretag, och en uppdaterad näringspolitik för att stimulera kooperativt företagande och ökad kunskap om kooperation i utbildningsväsendet.
• Lagstiftningen världen över behöver stötta fram ­ växten av kooperativa verksamheter, eftersom de skapar goda ekonomiska villkor för alla människor, inklusive världens fattiga, unga, kvinnor, småskaliga producenter och entreprenörer. Detta arbetar HSB för genom vårt medlemskap i International Cooperative Alliance.
• Låt en större del av biståndet gå till hjälp till själv­hjälp, till småskalig och kooperativ verksamhet. Erfarenheterna visar att det ger resultat. HSB stödjer det arbete som We Effect bedriver. Läs mer om We Effect här.

Klimatet är under förändring. Det påverkar våra städer, byggnader och boende bland annat genom kraftiga regn och heta somrar. HSBs har som ett av sina strategiska fokusområden att 2030 ska vara anpassat till ett förändrat klimat.

Idag visar forskningen på ett tydligt samband mellan gröna miljöer i städer och bostadsområden och förbätt­rat välmående. Stadsplanerare och forskare använder begreppet ekosystemtjänster, där avses alla de varor och tjänster människan får från naturen för att kunna överleva och må bra. En grön bostadsgård är till exem­pel lämplig för lek och utevistelse och bidrar därmed till hälsa och välbefinnande, för både barn och vuxna. Buller dämpas av grönska och grönytor hjälper till att filtrera ned regnvatten genom jordlagren och minska risken för översvämning vid kraftiga regn. För att få ett bättre skydd mot det förväntade framtida klimatet behöver dagvattenhanteringen förbättras. Detta ställer krav på fastighetsägare och bostadsutvecklare, men även på stat och kommun.

HSB VILL:

• Boverket bör vägleda hur ekosystemtjänster och klimatanpassning ska löpa genom plan­ och bygg­processen, samt i förvaltningen av den byggda miljön.
• Kommunerna bör ha krav på sig att översiktsplanen ska innehålla en analys om riskerna för översvämning, ras och erosion för bebyggelse.
• Boverket bör få i uppdrag att ta fram en vägledning för hur fastighetsägare kan ta hand om dagvatten lokalt. Vägledningen bör ge exempel på öppna dagvattenlösningar, hur samarbete mellan olika fastighetsägare kan ske och regleras samt kostnader och finansieringslösningar.
• Kommunala vatten­ och avloppsbolag bör premiera fastighetsägare som tar om hand om sitt dagvatten, en sänkning av va­taxan. Samtidigt bör ägare av stora hårdgjorda ytor kunna ges höjd avgift. Denna typ av differentiering ger tydliga incitament för hantering av dagvatten på fastigheten.

Klimatpåverkan är den miljöfråga som är vår generations största utmaning. Och klimatpåverkan från byggandet av bostäder är stor. Det sker framförallt vid tillverkningen av byggmaterial. De befintliga bostäderna står även för en betydande del av samhällets energianvändning och därmed även klimat påverkan.

Klimatpåverkan från byggnaders energianvändning är ett relativt väl utforskat område. Däremot är inte klimatpåverkan från byggprocessen, inklusive tillverkning av byggmaterial, byggtransporter och produktionen på byggarbetsplatserna lika väl belyst. Det ställer nya krav på bostadsutvecklare, stat och myndigheter. Det befintliga byggnadsbeståndet använder stora mängder energi vilket innebär klimatpåverkan från de kvarvarande fossila bränslena och plastavfallet i många fjärrvärmesystem.

HSB VILL:

• Boverket bör ges resurser att kraftfullt stödja bran­schen vad gäller livscykelanalyser i byggande.
• Staten behöver satsa medel för att minska processut­släpp vid tillverkning av byggmaterial, framförallt cement för betong, bla genom infångning och lagring av koldioxid.
• Staten bör skapa styrmedel för att fasa ut fossila bränslen och plast i avfallet för att minska klimatpå­verkan från uppvärmningssektorn.

Det finns idag goda möjligheter att producera egen el med hjälp av solceller, dock ställer ett gammalmodigt och krångligt regelverk till problem.

HSB VILL:

• Vi behöver nya regler så att det är blir möjligt att flytta överskottsel från småskalig solel via det allmännaelnätet till andra av sina egna förbrukningspunkter. Och att det kan ske utan att det utlöser energiskatte­beskattning. Det skulle innebära att taken används för solel på ett optimalt sätt, både på befintliga hus men även på alla de flerbostadshus som ska byggas.
• Vi behöver ett regelverk så att alla ska ha möjlighet att producera egen förnybar el till samma ekonomiska villkor. Det vill säga de som bor i en byggnad som inte har goda förutsättningar för solel bör kunna investera där det finns goda förutsättningar, oavsett boende­form. Det är därför ett naturligt nästa steg att bredda skattereduktionen.
• Om en bostadsrättsförening idag installerar solel på de tak som är optimala får man överskott som skulle kunna användas i de andra byggnaderna på samma fastighet. Idag omfattas inte flerbostadshus av förordningen om icke koncessionspliktiga nät (IKN). HSB anser att flerbostadshus bör ges rätt till att ha ett IKN, det skulle göra att taken används på ett optimalt sätt både på befintliga hus men även på alla de flerbostadshus som ska byggas under de kommande åren. Begränsningen för att få flytta egenproducerad el för att täcka sin användning av el i andra byggnader på samma fastighet kan ha samma 255 kW gräns som det övriga regelverket.

Boende och byggnader står för 35 procent av samhällets energianvändning. Sverige har ett ambitiöst mål på 50 procent minskad energianvändning till 2030. Boendet är en viktig komponent för att nå målet och samtidigt minska kostnader för boende och bostadsrättsföreningar. Men för att det målet ska nås krävs flera nya åtgärder.

HSB VILL:

• Staten bör rikta ett stöd och/eller kreditgaranti till energieffektiviserande renoveringar som sänker värmeeffektbehovet, exempelvis genom åtgärder i klimatskal och värmeåtervinning i ventilation.
• Staten bör arbeta för styrmedel som gör att energi­taxor har stor del rörliga komponenter, avspegla resursuttaget, trängseln i energisystemet samt dess klimatpåverkan.
• Staten bör arbeta för flexibilitet i energisystemen, det kan gälla allt från elnät till elmätares funktioner.

Bygg- och rivningsavfall är näst efter gruvavfall samhällets största avfallskategori. I boendet uppstår även hushållsavfall som ska hanteras på ett effektivt och miljöanpassat sätt till lägsta möjliga kostnader. Sverige har ett återvinningsmål om att förberedandet för återanvändning och materialåtervinning av icke­farligt byggnads­ och rivningsavfall ska vara minst 70 viktprocent senast år 2020. Boverket visar att bygg­ och fastighetssektorn står för en tredjedel av mängden genererat avfall i Sverige och att sektorn därför är en viktig aktör för att främja en cirkulär ekonomi. Sverige har även ambitiösa mål om materialåtervinning av förpackningar. Men för att nå dessa mål krävs politiskt initiativ.

HSB VILL:

• Styrmedel ska införas för att redan i byggprodukters design­ och produktionsfas förbereda materialen för materialåtervinning.
• Vi behöver en bred skatteväxling för att stimulera en mer cirkulär ekonomi.
• För att ytterligare säkerställa cirkulära, resurseffektiva och giftfria kretslopp behöver det ske en skärpning och utveckling av EU:s kemikalieregler.
• Staten ska säkerställa att producenter av förpackningar och tidningar bär kostnaden för insamling och materialåtervinning fullt ut, även vid fastighetsnära insamling (FNI) och även om kommunen samlar in materialen.
• Kommunens avfallsförebyggande roll ska förtydligas. Kommuner bör ges skyldighet att informera kommun­invånarna om hur de kan vidta avfallsförebyggande åtgärder och möjliggöra för insamling av återanvänd­bara produkter. Alla kommuner ska samla in matavfall separat.

Resor till och från vårt boende orsakar klimatpåverkan, buller och luftföroreningar. Att förflytta oss på ett hållbart sätt i staden är därför av stor vikt både för miljö och hälsa. Det handlar om att planera och bygga ett samhälle som ger hållbara sätt att transportera sig men även förutsättningar för mindre behov av transporter.

HSB VILL:

• Kommuner bör ha en flexibel p-norm vid nyproduk­tion.
• Staten bör förenkla bidragsansökningar i Klimatklivet gällande elbilsladdning för bostadsrättsföreningar och säkerställa att bibehålla ett stödsystem för utbyggnad av laddinfrastruktur även efter 2019.
• Ellagen och lagen om elcertifikat bör anpassas så att inte försäljning av laddel klassas som elhandel med den administration som följer – det skulle förenkla för bostadsrättsföreningar med flera som säljer laddel.
• Staten bör säkerställa lagstadgade kriterier för bilpooler och poolbilar. Kommuner bör ges möjlighet att genom lokala trafikföreskrifter avsätta gatumark som bilpoolsparkering.