Vi stödjer inte längre, fullt ut, webbläsaren Internet Explorer (version 11 eller tidigare) då detta är en gammal webbläsare som inte längre underhålls av Microsoft och inte fungerar med modernare webbteknik. Därför rekommenderar vi att ni istället använder er av någon av dessa webbläsare: Google Chrome, Mozilla Firefox, Microsoft Edge eller Apple Safari

Skäl för andrahandsupplåtelser

13 december 2021 Andrahandsupplåtelser är en återkommande fråga i styrelsearbetet. Detta föranleder diskussioner kring vad som är ett godtagbart skäl och inte, samt hur länge en bostadsrättshavare har rätt att upplåta sin lägenhet. Fiama Jimenez Flores, föreningsjurist på HSB Stockholm, hjälper till att reda ut vanliga frågetecken kring detta.

Bostadsrättshavare har i enlighet med bostadsrättslagen rätt att upplåta sin lägenhet i andra hand till någon annan för självständigt brukande, under förutsättning att bostadsrättshavaren erhållit ett tillstånd. Det föreligger undantag för när tillstånd inte krävs men detta kommer inte behandlas i denna artikel. 

Vilka skäl är godtagbara?

När ansökningar om andrahandsupplåtelser hanteras av hyresnämnden är en viktig ståndpunkt i prövningen att bostadsrättshavaren ska ha för avsikt att komma tillbaka till lägenheten. Detta är en god utgångspunkt för föreningar som hanterar ansökningar där bostadsrättshavaren anger som skäl att arbete kommer ske på annan ort. Detta skäl innebär dock inte att styrelsen är skyldig att godkänna en uthyrning så länge arbetet pågår, utan styrelsen kan med bakgrund av hyresnämndens ståndpunkt även besluta att avslå en ansökan när flertal år har passerat. Tidsfaktorn är en viktig parameter som ska vägas in i bedömningen och skälen för upplåtelsen väger lättare ju längre tiden går.

Andra skäl som är vanligt förekommande är provboende av sambo, studier på annan ort, svår marknad, tillfällig utlandsresa och pension. Vad gäller provboende av sambo föreligger det tydliga riktlinjer från hyresnämnden som har fastställt att ett tillstånd som grundar sig på detta skäl ska godkännas i max ett år. För studier på annan ort är vår rekommendation att föreningen medger tillstånd ett år i taget, likaså när det gäller arbete. För att förlänga tillståndet kan ett registreringsintyg begäras för varje läsår, alternativt ett nytt arbetsintyg. Övriga skäl som nämnts ovan kräver en bedömning från fall till fall och styrelsen kan vända sig till juristavdelningen på HSB Stockholm som kan hjälpa till med att utreda och granska inkomna ansökningar. Vi har skickliga jurister som kan företräda föreningarna i hyresnämnden och de är väl införstådda med vilka faktorer som är avgörande vid en eventuell rättsprocess.

När har föreningen befogad anledning att neka en ansökan?

En väldigt liten förening kan ha skäl att neka en andrahandsuthyrning med hänvisning till engagemanget kring styrelsearbetet som blir svår att upprätthålla om lägenheterna nyttjas av icke-medlemmar. Det kan även vara befogat att neka en ansökan med hänsyn till hyresgästerna, i sådana fall krävs exempelvis att föreningen har välgrundad information om eventuella störningar som förekommit vid tidigare upplåtelse..

Bostadsrättshavaren ska dessutom ha en anknytning till lägenheten vilket betyder att denne ska ha bott i lägenheten innan uthyrningen ägde rum. En person som hyrt ut sin lägenhet längre än vad denne bott i den kan generellt sett ha svårt att bevisa att denne har skäl för sin upplåtelse, trots att skälen som angivits i andra fall är godtagbara enligt rättspraxis.

Det är bostadsrättshavarens ansvar att redogöra för bevisning som styrker att denne har skäl för sin upplåtelse och det är föreningens ansvar att presentera bevisning för att man har befogad anledning att neka en upplåtelse. Det är emellertid inget som hindrar en förening från att begära komplettering av en bostadsrättshavare för att kunna fatta ett välgrundat beslut. På detta sätt är föreningen väl förberedd inför en eventuell rättsprocess i hyresnämnden.


Stöd, konflikthantering och medling för ett tryggare boende

Att bo i ett flerfamiljshus är inte alltid enkelt. Många situationer kan upplevas besvärande och påverkar vår trygghet i boendet, som exempelvis osämja mellan grannar och sanitära olägenheter. HSB Stockholms Boendesociala grupp är specialiserade på dessa ärenden. På uppdrag av styrelsen kan de göra en opartisk utredning och ta fram en handlingsplan för att komma tillrätta med boendesociala problem.