På hsb.se använder vi cookies för att din upplevelse av webbplatsen - till exempel lokalt innehåll - ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används och genom att klicka på acceptera kan ditt regionala val sparas till nästa besök.         Om cookies

Vår webbplats hsb.se innehåller cookies. Cookies eller kakor är ett litet fotavtryck du lämnar efter dig när du besökt en sajt. Den består av en liten textfil, som lagras i din dator/webbläsare och används normalt för att förbättra användarupplevelsen för dig som besökare, exempelvis genom kortare nedladdningstider och tillgång till vissa funktioner anpassade efter dina tidigare val.

Så säger lagen
Enligt Lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

  • att webbplatsen innehåller cookies
  • vad cookies används till


Besökaren ska också samtycka till att cookies används.

Cookies på hsb.se
Cookies på hsb.se används för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare. Cookies gör så att vi kan anpassa webbplatsen efter dina val.

Det finns två kategorier av cookies, beständig (permanent) cookie och tillfällig (session) cookie.

  • Beständig – Sparas i din webbläsare tills du väljer att ta bort den. Används till exempel för inställningar som du fyllt i på hsb.se, i syfte att förbättra din användarupplevelse.
  • Tillfällig  Lagras tillfälligt i datorns minne under tiden du besöker en webbsida. Försvinner när du stänger din webbläsare.


Både beständiga och tillfälliga cookies används för besöksstatistik och i vårt arbete att förbättra webbplatsen.

Att undvika cookies
Du kan ställa in din webbläsare, så att du kan surfa anonymt och inte lämna några spår efter dig. Inställningarna skiljer sig åt beroende på vilken webbläsare du har. I webbläsaren kan du också radera tidigare lagrade cookies. Se din webbläsares hjälpsidor för mer information.

Om du väljer att inte acceptera cookies, finns det vissa delar av hsb.se som du inte kommer att kunna använda.

Läs gärna mer om cookies på Post- och telestyrelsens webbplats.

Stäng
Välkommen till HSB

HSB i samarbete för nytt regelverk för bostadsrättsföreningar

17 juni 2015 Tydligare årsredovisningar med nyckeltal som går att jämföra, obligatoriskt "sparande" för att ersätta avskrivningar/fondavsättningar och ett stopp för att bostadsrättsföreningar med sund ekonomi ska tvingas redovisa underskott över tiden. Det är utgångspunkter i ett förslag för nya anpassade regler för bostadsrättsföreningar som HSB tillsammans med Bostadsrätterna, Riksbyggen, SBC och FAR nu uppmanar regeringen att genomföra.

För ett år sedan framförde Boverket ett krav på översyn av bostadsrättslagstiftningen, något som HSB, Bostadsrätterna, Riksbyggen, SBC och FAR (branschorganisation för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare) instämde i.

Anledningen till kravet på översyn är dels förbudet mot progressiv avskrivning i bostadsrättsföreningar, dels övergången till de nya regelverken K2 eller K3 som reglerar hur årsredovisningar ska läggas upp. Bägge förändringarna har skapat problem för bostadsrättsföreningar skriver de fem organisationerna i en debattartikel i DI.

Krångliga regler ger krångliga årsredovisningar

Kravet på rak avskrivning har medfört att bostadsrättsföreningens avskrivningar belastar resultaträkningen, medan fondavsättningar däremot inte redovisas i resultaträkningen. I ett brev till Justitiedepartemenet skriver de fem organisationerna att detta skapar flera problem för bostadsrättsföreningarna:

"Detta system har flera brister. Både avskrivningar och fondavsättningar är i sig svåra begrepp där den ekonomiska innebörden för många är otydlig. Dessutom presenteras ofta olika synsätt och motiveringar till posterna. Än mer svårförståeliga blir begreppen i och med att de tillämpas parallellt och delvis uppfattas ha liknande syften. Förutom att koncepten är svåra att förstå, så tillämpas väsentligt olika nivåer på avskrivningar och fondavsättningar i föreningarna, vilket gör jämförelser mellan dem mycket svåra."

Regelverken passar inte bostadsrättsföreningar

Även kravet på övergång till de nya regelverken K2 eller K3 innebär också bekymmer för bostadsrättsföreningar:

"Bostadsrättsföreningar har ofta begränsade resurser för administration och mot den bakgrunden borde det enklare regelverket K2 vara lämpligt att tillämpa. Problemet är att K2 är just ett förenklingsregelverk och i hög grad utformat för företag där det inte finns något bredare intresse för årsredovisningen. Dessutom är reglerna i hög grad utformade för att överensstämma med inkomstskattelagen. Detta gör att K2 på många sätt inte är lämpligt för bostadsrättsföreningar. Problemet är dock att inte heller K3 tar hänsyn till bostadsrättsföreningarnas särskilda karaktär och behov. K3 är ett relativt krävande regelverk baserat på internationella redovisningsregler (IFRS) vilka främst är utformade för att passa större företag vars aktier handlas på en börs. Det finns uppenbara nackdelar med både K2 och K3 vid utformning av ändamålsenliga årsredovisningar för bostadsrättsföreningar."

Tre förslag för tydligare årsredovisningar

HSB, Bostadsrätterna, Riksbyggen, SBC och FAR har tagit fram ett förslag på hur redovisningsregler och årsredovisningar för bostadsrättsföreningar kan anpassas bättre efter de behov och förutsättningar som finns. I brevet till Justitiedepartementet skriver man att redovisningsreglerna för bostadsrättsföreningar bör omfattas av konsumentskyddet och att de därför också bör utredas.

Bakom det gemensamma förslaget finns tre väsentliga utgångspunkter:

  • Årsredovisningen ska på ett tydligt och enhetligt sätt presentera ett antal obligatoriska nyckeltal och annan information som gör det enklare att förstå föreningens ekonomi och även göra jämförelser med andra föreningar. Exempel på sådan information är avgift per kvadratmeter, lån per kvadratmeter, räntekänslighet och framtida underhållsbehov.
  • Resultaträkningen ska kunna fungera som ett underlag för bedömning av hur stora avgifter från medlemmarna som kan vara rimliga. Detta innebär att redovisningen måste vara utformad så att en förening med sund ekonomi inte ska behöva redovisa underskott över tiden.
  • Både avskrivningar och fondavsättningar ersätts med ett obligatoriskt "sparande". Detta sparande redovisas som kostnad i resultaträkningen och storleken är beroende på det planerade behovet av framtida ersättningsinvesteringar. Ett sådant sparande har likheter både med avskrivningar och fondavsättningar. En fördel är att synsättet är framåtriktat. Det blir också lätt att förstå varför sparandet är på en viss nivå. En annan fördel är att två parallella system ersätts med ett och att hela effekten redovisas i resultaträkningen. Det går inte att säga generellt om det nya systemet med sparande innebär högre eller lägre kostnader än nuvarande system. Det beror på förutsättningarna i det enskilda fallet.

Läs debattartikeln i DI.


Till nyhetslistan