Nils Holgerssonrapporten 2015: Dålig konkurrens driver upp kostnaderna för taxor och avgifter

Nils Holgerssongruppen startades för 20 år sedan i ett samarbete mellan HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen, Sabo och Fastighetsägarna Sverige. Med inspiration från berättelsen om Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, låter man varje år ett fiktivt flerbostadshus färdas genom Sveriges alla 290 kommuner för att jämföra kostnaderna för nödvändiga nyttigheter.

"Konsumenternas ställning för svag"

Under de 20 år som Nils Holgerssonrapporten tagits fram har avgifter och taxor för fjärrvärme, vatten, avlopp, el och renhållning i genomsnitt ökat med 63 procent i Sverige – samtidigt har övriga priser i samhället gått upp med endast 22 procent. Skillnaden mellan kommunerna är dessutom stor; mellan den dyraste och billigaste kommunen handlar det om 11 880 kronor per år för en fastighet.
– Det är djupt bekymmersamt att se hur prisutvecklingen för el, värme, avfall och vatten varit omkring 200 procent högre än KPI de senaste 20 åren. Anledningen till den dramatiska utvecklingen är att det i regel rör sig om verksamheter med bristande konkurrens. Konsumenternas ställning är därför svag och möjligheten att påverka priserna är små, säger Mari-Louise Persson, ordförande i Nils Holgerssongruppen.

Stor skillnad mellan kommunerna

Prisutvecklingen på taxor och avgifter skiljer sig dessutom avsevärt mellan kommunerna de senaste 20 åren. Å ena sidan finns det kommuner som i princip följt KPI, som till exempel Stenungsund med en ökning på endast 25 procent. Å andra sidan finns det kommuner med betydligt mer dramatisk utveckling, som till exempel Västerås med en ökning på hela 114 procent.

Kommuner med högst prisutveckling 1996-2015

1. Västerås 114 procent
2. Kiruna 113 procent
3. Knivsta 106 procent
4. Norrköping 103 procent
5. Lund 101 procent

Kommuner med lägst prisutveckling 1996-2015

1. Stenungsund 25 procent
2. Borlänge 27 procent
3. Skara 29 procent
4. Vaggeryd 33 procent
5. Ljungby 36 procent

Billigast i Luleå, dyrast i Tanum

Mellan 2014 och 2015 har kostnaderna för el, värme, avfall och vatten dock varit oförändrade (-0,1 procent), samtidigt som KPI legat kring noll (-0,2 procent). Men det skiljer sig mycket mellan kommunerna. För en vanlig trerumslägenhet i Tanum motsvarar kostnaden 2 279 kronor per månad, medan kostnaden i landets billigaste kommun, Luleå, är 1 290 kronor, en skillnad på knappt 80 procent eller cirka 11 880 kronor per år. Det är en tydlig ökning mot tidigare år.
Att skillnaderna mellan kommunernas taxor totalt sett är så stora kan delvis förklaras av att det är dyrare att leverera vissa tjänster i glesbygd än i tättbebyggda kommuner.
– Det är ändå orimligt att kostnaden är upp till 11 880 kronor högre per år beroende på vilken kommun lägenheten ligger i, säger Mari-Louise Persson.

Kommuner med högst månadskostnad för en vanlig trerumslägenhet 2015

1. Tanum 2 279 kr
2. Mörbylånga 2 246 kr
3. Munkedal 2 184 kr
4. Storfors 2 169 kr
5. Åsele 2 161 kr

Kommuner med lägst månadskostnad för en vanlig trerumslägenhet 2015

1. Luleå 1 290 kr
2. Borlänge 1 325 kr
3. Boden 1 362 kr
4. Oxelösund 1 400 kr
5. Ljungby 1 403 kr