Vi stödjer inte längre, fullt ut, webbläsaren Internet Explorer (version 11 eller tidigare) då detta är en gammal webbläsare som inte längre underhålls av Microsoft och inte fungerar med modernare webbteknik. Därför rekommenderar vi att ni istället använder er av någon av dessa webbläsare: Google Chrome, Mozilla Firefox, Microsoft Edge eller Apple Safari
På hsb.se använder vi cookies för att din upplevelse av webbplatsen ska bli så bra som möjligt. Vissa cookies används även för att optimera vår kontakt med dig som webbanvändare och för att kunna ge förmånliga erbjudanden som kan vara intressanta för dig genom annonsering (målinriktad nätreklam). Genom att klicka på acceptera och fortsätta använda hemsidan samtycker du till att dessa cookies används. Läs mer om cookies här

Cookies är ett fotavtryck du lämnar efter dig när du besökt en webbplats. Den består av en textfil, som lagras i din enhet. Den används för att känna igen dig och förbättra din användarupplevelse, exempelvis genom kortare nedladdningstider och tillgång till funktioner anpassade efter dina tidigare val. Cookies gör det möjligt att mäta trafiken och samla in statistik på webbsidan.  
 
HSB använder följande cookies:  

  • Beständig cookies – Sparas i din webbläsare tills du väljer att ta bort den eller när den upphör att gälla. Används till exempel för inställningar som du valt på hsb.se, i syfte att förbättra din användarupplevelse. 
  • Tillfällig cookie  Lagras tillfälligt i din webbläsare under tiden du besöker en hsb.seDärefter försvinner den när du stänger din webbläsare. 

Både beständiga och tillfälliga cookies används för besöksstatistik och i vårt arbete att förbättra webbplatsen. 

Cookies kan också delas in i förstaparts- och tredjepartscookies. Förstapartscookies är cookies som sätts av hsb.se (innehavaren av webbplatsen). Tredjepartscookies sätts av en annan webbplats, t.ex. för statiskanvändning av webbsidan eller annonsering.  

HSB är ett samlingsnamn för HSB Riksförbund, dess dotterbolag samt de regionala HSB-föreningarna. Samtliga använder webbsidan hsb.se och använder sig av cookies.  Det innebär att de olika bolagen och föreningarna kan vara ansvariga för utplacering av cookies på olika delar av webbplatsen. För att ge dig en bättre överblick innefattar denna policy information för hela webbplatsen, oavsett vilket bolag eller förening som har placerat ut cookies på en viss del av hemsidan. I HSBs lista över cookies anges vilka cookies som används på olika delar av hsb.se. 

Hur vi använder cookies 

På hsb.se används cookies för att mäta trafiken och användandet av vår webbplats, webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare och erbjuda andra tjänster som du efterfrågat. Cookies används även för att optimera vår kontakt med dig som webbanvändare och för att kunna ge förmånliga erbjudanden som kan vara intressanta för dig genom annonsering (målinriktad nätreklam). 

Behandling av personuppgifter 

I vissa fall hanterar vi personuppgifter i samband med användandet av cookies 

Vilka personuppgifter behandlas och vem är mottagare? 

Personuppgifter som behandlas är huvudsakligen IP-adress och andra online identifikatorer. 

De som kan komma i kontakt med uppgifterna är HSBs marknad- och kommunikationsavdelning, leverantören av hsb.se och de tredjeparter som är tjänsteleverantörer för HSB i samband med användningen av cookies, exempelvis vid annonsering och analys av användning av webbplatsen. 

För vilka ändamål behandlas personuppgifterna? 

Hemsidebesökares personuppgifter behandlas för följande ändamål: mäta trafiken och användandet av vår webbplats, se till att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare och erbjuda andra tjänster som du efterfrågat. Cookies används även för att optimera vår kontakt med webbanvändare och för att kunna ge förmånliga erbjudanden till personer som kan vara intresserade genom annonsering (målinriktad nätreklam).  

Vilken är den lagliga grunden för behandlingen? 

Intresseavvägning mellan dina och våra berättigade intressen. Vårt berättigade intresse av att behandla dina personuppgifter med stöd av en intresseavvägning är att kunna ge dig en bra användarupplevelse och att optimera vår webbplats samt att förbättra utplacering av annonser online.  

För sådan behandling som vi bedömer faller utanför en intresseavvägning mellan dina och våra berättigade intressen är den lagliga grunden för behandling samtycke. 

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du ställa in detta i din webbläsare. 

Hur länge lagras personuppgifterna? 

Hur länge vi behandlar dina personuppgifter varierar beroende på vilken cookie som sätts i din webbläsare. Beständiga cookies finns kvar på din dator till dess att du tar bort dem eller utgångsdatumet passerat och du återkommer till vår webbsida. Tillfälliga cookies saknar utgångsdatum och lagras temporärt i din dator under tiden du är inne på vår webbsida. När du stänger ned din webbläsare försvinner eventuella sessionscookies. 

Mer information om hur HSB hanterar personuppgifter hittar du här 

Så säger lagen 

Enligt Lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om att: 

  • att webbplatsen innehåller cookies 
  • vad cookies används till 

Besökaren ska också samtycka till att cookies används, med undantag för sådana cookies som är nödvändiga för att överföra ett meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät eller sådana cookies som är nödvändiga för att erbjuda en tjänst som du som webbplatsanvändare efterfrågat. 

Att stänga av och granska cookies 

Du har möjlighet att stänga av cookies genom din webbläsare, det gör du genom att besöka sidan anonymt. Hur du gör detta skiljer sig åt beroende på vilken webbläsare du har. Om du inte accepterar cookies, finns det vissa delar av hsb.se som du inte kommer att kunna använda. I webbläsaren kan du också se över vilka cookies som lagrats tidigare och radera dessa. Se din webbläsares hjälpsidor för mer information.  

Om personuppgiftsbehandling som grundar sig på samtycke 

Om personuppgiftsbehandlingen grundar sig på den registrerades samtycke har denne rätt att när som helst återkalla detta samtycke. Sådan återkallelse påverkar inte lagligheten i personuppgiftsbehandlingen innan samtycket återkallades. 

Ytterligare information 

Vid frågor om policyn eller vid andra önskemål avseende cookies, vänligen kontakta oss enligt nedan. 

Kontaktuppgifter 

Juristjouren 

E-postadress: juristerna@hsb.se 

Läs gärna mer om cookies på Post- och telestyrelsens webbplats. 

Stäng

Arkitektur genom tiderna!

Funkis, folkhem och miljonprogram. Arkitekturen har alltid speglat samtiden,inte minst i HSBs hus. Följ med på en tidsresa från 20-talet och in i framtiden.

20-tal
När HSB bildas 1923 för att ordna billiga och hälsosamma bostäder åt fler är arkitekturen fortfarande klassisk i fasaderna och prydligt ornamenterad med exempelvis takfriser. Varenda ny lägenhet som HSB bygger efter 1925 har eget badrum, en omtvistad förändring eftersom många ifrågasatte att arbetare behövde en sådan lyx.

- Statistiskt finns det fortfarande fler dåliga än bra lägenheter under 20-talet, men med HSB i spetsen slåss allt fler för rätten att bo bra, med vatten inne och modernare kök, säger Ola Nylander, professor i arkitektur vid Chalmers i Göteborg och författare till den nyutkomna boken Svensk Bostad 1850–2000.

30-tal
Stockholmsutställningen 1930 blir en tydlig brytpunkt: nu kommer modernismen och funkisen. Enkla lamellhus byggs parallellt och luftigt placerade med gaveln mot gatan, till skillnad från de tidigare kvartershusen. 30-talets bostadshus var funktionella, avskalade och skulle se så strama och effektiva ut som möjligt. Låga lamellhus på rad eller höghus gällde. Lägenheterna är fortsatt små, men en stor förändring sker: sovrummet gör entré.

- Nu får rummen varsin funktion. I stället för ett enda stort rum där man gör allt får man rum där man äter, rum där man sover, rum där man umgås, säger Ola Nylander.

HSBs patenterade sopnedkast revolutionerar sophanteringen och blir ett led i ett nyare, renare boende. Gårdshusen för dass och sopor försvinner i takt med att sopnedkast och badrum blir vanligare inomhus.

40-tal
Kriget gör det svårare att importera material; tegel och grov puts blir vanliga byggmaterial. Samtidigt inser man att täta städer är sårbara för bomber och bränder och börjar bygga utanför städerna.

- Så kallade grannskapsenheter blir kompletta men ändå relativt små stadsdelar med eget centrum, säger Ola Nylander.

Standarden på lägenheterna blir stegvis bättre, köken får modernare utrustning och blir mer rationellt utformade och tvåor blir standard för nybyggda familjelägenheter.

50-tal
Nu kommer byggandet i gång på allvar, tack vare ökat statligt stöd och socialt engagerade politiker, arkitekter och byggmästare. Idén om folkhemmet slår igenom i bostadsbyggandet i form av bland annat barnrikehus för trångbodda familjer och ABC-städer, med plats för såväl arbete som bostad och centrum. Husen blir mer prefabricerade och håller hög kvalitet - trägolv, fina kök och inredningar som håller än i dag. Tre rum och kök blir standard för familjelägenhet. Höga punkthus med enkelt och stramt utseende anses djärva, både byggtekniskt och utseendemässigt.

– 50-talet är en period att vara stolt över. Svensk arkitektur får stor uppmärksamhet internationellt, säger Ola Nylander.

60-tal
Trots att det byggs över 70 000 lägenheter per år under slutet av 50-talet råder det bostadsbrist, vilket leder till ökat stöd till byggindustrin och Miljonprogrammet - 100 000 lägenheter ska byggas per år i tio år. Och det ska gå snabbt. Fokus ligger på ökad byggtakt och tekniska innovationer snarare än smarta planlösningar. Bidrag och byggnormer styr utformningen, allt blir standard och likriktat. Mycket av inredningen, som köksskåp och garderober, förtillverkas och målas i fabriker.

- 60-talet har fått mycket kritik och man säger att kvaliteten var låg, men det stora problemet är att många av husen inte har tagits om hand på rätt sätt, säger Ola Nylander.

Bilen tar allt större plats i våra liv, något som också märks i hur vi bygger. Parkeringar, matarvägar och sekundärleder tar upp stor yta. Samtidigt kan man tack vare statliga subventioner satsa på hög standard och det är inte ovanligt att tvåor har både badrum, tvättmaskin och gästtoalett. Och gårdarna var trygga, gröna och bilfria.

70-tal
1974 avslutades Miljonprogrammet och helt plötsligt fanns det för många lägenheter. Många väljer att flytta till småhus eftersom det blir mer ekonomiskt fördelaktigt.

Lägenhetsbyggandet avstannar, men de som byggs speglar energikrisen. Fönstren blir mindre, tätare och värmemotståndliga och bruna fönsterlister blir standard.

- Det ljusa 60-talet byttes mot ett mustigt och mörkt 70- tal med djupare lägenheter, säger Ola Nylander.

80-tal
Statens tidigare byggsubventioner demonteras, vilket får till följd att det blir viktigt att bygga billigare. Enklare material dyker upp i lägenheterna, som plastmattor i stället för linoleum, kakel och klinker, samt folierade spånplattor i köksinredningarna.

- Allt ska vara billigare, så man satsar i många fall på oprövade material och metoder, något som får stora konsekvenser: många hus blir ”sjuka” och fulla av mögel, säger Ola Nylander.

Det byggs allt färre lägenheter och projekten som startas är småskaliga, ofta så kallade infill-projekt då tomma luckor i staden fylls upp - industritomter eller rivningstomter till exempel.

90-tal
1992 får Sverige en borgerlig regering och bostadsdepartementet avvecklas. I stället för miljarder i bostadssubventioner införs fastighetsskatt och moms på byggande. Som en följd av det byggs allt färre bostäder och framför allt: de blir marknadsanpassade.

- Nu blir det viktigt att ta reda på vad folk verkligen vill ha. Högre standard och fina lägen blir populärt, säger Ola Nylander.

Inne i lägenheterna har hallen slutat vara navet som allt strålar ut från. Nu är det vardagsrummet som är lägenhetens centrum. Och utsikten blir status - det byggs havs- och sjönära med utvinklade balkonger.

00-tal
Det blir populärt att bygga specifikt och segmenterat för olika grupper som exempelvis 55+. Det byggs fortfarande för lite och det är dyrt.

Allt fler vill bo centralt för att slippa resa, vilket leder till tätare städer. Vi blir också mer trendkänsliga och individuella och det börjar bli svårt att se tydliga trender. Men köket får en allt starkare central roll i våra hem.

- Nu vill man visa upp det i stället för att dölja det, fylla det med rostfritt och maskiner och exklusiva detaljer. Är man konspiratoriskt lagd kan man tro att det beror på mannens intresse för matlagning, eller så är det helt enkelt så att snygga kök är status, säger Ola Nylander.

10-tal
Fasadmaterialen blir allt viktigare och ska spegla boendets karaktär. Corténstålsplattor och träfasader till exempel. Byggandet blir allt mer energismart, med system för återvinning av värme, bättre isolering och tjockare väggar. Naturen blir allt viktigare, både vad gäller material och energianvändning samt var vi vill bo - gärna nära och i samklang med naturen. Ekosystemtjänster, utnyttjande av dagvatten, urban gardening, solceller och bikupor i bostadsrättsföreningar verkar vara trender som stannar.

- Nu vill vi leva mer ekologiskt och det avspeglar sig i vårt boende på många sätt, säger Ola Nylander.