Vi stödjer inte längre, fullt ut, webbläsaren Internet Explorer (version 11 eller tidigare) då detta är en gammal webbläsare som inte längre underhålls av Microsoft och inte fungerar med modernare webbteknik. Därför rekommenderar vi att ni istället använder er av någon av dessa webbläsare: Google Chrome, Mozilla Firefox, Microsoft Edge eller Apple Safari
På hsb.se använder vi cookies för att din upplevelse av webbplatsen ska bli så bra som möjligt. Vissa cookies används även för att optimera vår kontakt med dig som webbanvändare och för att kunna ge förmånliga erbjudanden som kan vara intressanta för dig genom annonsering (målinriktad nätreklam). Genom att klicka på acceptera och fortsätta använda hemsidan samtycker du till att dessa cookies används. Läs mer om cookies här

Cookies är ett fotavtryck du lämnar efter dig när du besökt en webbplats. Den består av en textfil, som lagras i din enhet. Den används för att känna igen dig och förbättra din användarupplevelse, exempelvis genom kortare nedladdningstider och tillgång till funktioner anpassade efter dina tidigare val. Cookies gör det möjligt att mäta trafiken och samla in statistik på webbsidan.  
 
HSB använder följande cookies:  

  • Beständig cookies – Sparas i din webbläsare tills du väljer att ta bort den eller när den upphör att gälla. Används till exempel för inställningar som du valt på hsb.se, i syfte att förbättra din användarupplevelse. 
  • Tillfällig cookie  Lagras tillfälligt i din webbläsare under tiden du besöker en hsb.seDärefter försvinner den när du stänger din webbläsare. 

Både beständiga och tillfälliga cookies används för besöksstatistik och i vårt arbete att förbättra webbplatsen. 

Cookies kan också delas in i förstaparts- och tredjepartscookies. Förstapartscookies är cookies som sätts av hsb.se (innehavaren av webbplatsen). Tredjepartscookies sätts av en annan webbplats, t.ex. för statiskanvändning av webbsidan eller annonsering.  

HSB är ett samlingsnamn för HSB Riksförbund, dess dotterbolag samt de regionala HSB-föreningarna. Samtliga använder webbsidan hsb.se och använder sig av cookies.  Det innebär att de olika bolagen och föreningarna kan vara ansvariga för utplacering av cookies på olika delar av webbplatsen. För att ge dig en bättre överblick innefattar denna policy information för hela webbplatsen, oavsett vilket bolag eller förening som har placerat ut cookies på en viss del av hemsidan. I HSBs lista över cookies anges vilka cookies som används på olika delar av hsb.se. 

Hur vi använder cookies 

På hsb.se används cookies för att mäta trafiken och användandet av vår webbplats, webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare och erbjuda andra tjänster som du efterfrågat. Cookies används även för att optimera vår kontakt med dig som webbanvändare och för att kunna ge förmånliga erbjudanden som kan vara intressanta för dig genom annonsering (målinriktad nätreklam). 

Behandling av personuppgifter 

I vissa fall hanterar vi personuppgifter i samband med användandet av cookies 

Vilka personuppgifter behandlas och vem är mottagare? 

Personuppgifter som behandlas är huvudsakligen IP-adress och andra online identifikatorer. 

De som kan komma i kontakt med uppgifterna är HSBs marknad- och kommunikationsavdelning, leverantören av hsb.se och de tredjeparter som är tjänsteleverantörer för HSB i samband med användningen av cookies, exempelvis vid annonsering och analys av användning av webbplatsen. 

För vilka ändamål behandlas personuppgifterna? 

Hemsidebesökares personuppgifter behandlas för följande ändamål: mäta trafiken och användandet av vår webbplats, se till att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare och erbjuda andra tjänster som du efterfrågat. Cookies används även för att optimera vår kontakt med webbanvändare och för att kunna ge förmånliga erbjudanden till personer som kan vara intresserade genom annonsering (målinriktad nätreklam).  

Vilken är den lagliga grunden för behandlingen? 

Intresseavvägning mellan dina och våra berättigade intressen. Vårt berättigade intresse av att behandla dina personuppgifter med stöd av en intresseavvägning är att kunna ge dig en bra användarupplevelse och att optimera vår webbplats samt att förbättra utplacering av annonser online.  

För sådan behandling som vi bedömer faller utanför en intresseavvägning mellan dina och våra berättigade intressen är den lagliga grunden för behandling samtycke. 

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du ställa in detta i din webbläsare. 

Hur länge lagras personuppgifterna? 

Hur länge vi behandlar dina personuppgifter varierar beroende på vilken cookie som sätts i din webbläsare. Beständiga cookies finns kvar på din dator till dess att du tar bort dem eller utgångsdatumet passerat och du återkommer till vår webbsida. Tillfälliga cookies saknar utgångsdatum och lagras temporärt i din dator under tiden du är inne på vår webbsida. När du stänger ned din webbläsare försvinner eventuella sessionscookies. 

Mer information om hur HSB hanterar personuppgifter hittar du här 

Så säger lagen 

Enligt Lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om att: 

  • att webbplatsen innehåller cookies 
  • vad cookies används till 

Besökaren ska också samtycka till att cookies används, med undantag för sådana cookies som är nödvändiga för att överföra ett meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät eller sådana cookies som är nödvändiga för att erbjuda en tjänst som du som webbplatsanvändare efterfrågat. 

Att stänga av och granska cookies 

Du har möjlighet att stänga av cookies genom din webbläsare, det gör du genom att besöka sidan anonymt. Hur du gör detta skiljer sig åt beroende på vilken webbläsare du har. Om du inte accepterar cookies, finns det vissa delar av hsb.se som du inte kommer att kunna använda. I webbläsaren kan du också se över vilka cookies som lagrats tidigare och radera dessa. Se din webbläsares hjälpsidor för mer information.  

Om personuppgiftsbehandling som grundar sig på samtycke 

Om personuppgiftsbehandlingen grundar sig på den registrerades samtycke har denne rätt att när som helst återkalla detta samtycke. Sådan återkallelse påverkar inte lagligheten i personuppgiftsbehandlingen innan samtycket återkallades. 

Ytterligare information 

Vid frågor om policyn eller vid andra önskemål avseende cookies, vänligen kontakta oss enligt nedan. 

Kontaktuppgifter 

Juristjouren 

E-postadress: juristerna@hsb.se 

Läs gärna mer om cookies på Post- och telestyrelsens webbplats. 

Stäng

Från subkultur till verklighet

I dag odlas ungefär 15 procent av jordens alla grödor i storstäder.
Urbana odlingar är här för att stanna, tack vare grön stadsplanering
och vanligt folks påhittighet.

Fotograf: Magnus Svaneby Kanske har du sett det. Morotsblast som spirar i någon trottoarplantering, purjolöksstjälkar i pallkragar på en ödetomt. Eller till och med grisar som bökar bakom höghusen. Det kallas urban odling och är egentligen inget nytt.

I alla tider har människor drivit jordbruk där de bott, men nu har odlingstrenden mitt i staden gått från kolonilotter och balkonglådor till vilka outnyttjade ytor som helst. Gerillaodling kallas den icke-sanktionerade varianten då entusiaster odlar i smyg på kommunal mark, men eftersom alla verkar gilla att staden blir grönare pratar man numera om stadsodling som ett fenomen påhejat av kommuner och markägare. För vinsterna är många.

Närodlat stadsjordbruk

En av dem som tidigt ville göra våra försörjningssystem mer hållbara är Niklas Wennberg på Stadsjord i Göteborg. Efter flera år av akademiskt arbete som rört mat kände han för drygt fem år sedan att han ville ”få blåsor i händerna” och satsade på stadsjordbruk.

– Att odla i städerna är bättre än traditionellt jordbruk på många sätt, säger han. Transporterna är minimala, vi använder outnyttjad mark, fler får möjligheten att vara producenter snarare än konsumenter och råvarorna är av toppkvalitet. Under samtalet är han symptomatiskt nog på väg att leverera en gris som han själv fött upp, slaktat och styckat i stan till en av Göteborgs finare restauranger.

Han berättar entusiastiskt om chilisås gjord på egenodlade paprikor och tomater och brytbönor som slingrar sig upp för industristaket och genererar pengar till verksamheten, om lyxkrogar som stoltserar med stadsodlade råvaror och city chèvre gjord på mjölk från getter som betat strax ovanför Avenyn i Göteborg. Han har i dag ett flertal projekt på gång, bland annat i Kvillebäcken, där HSB med flera byggherrar ser till att flerfamiljshus växer upp medan Niklas Wennberg använder byggleran till annat.

Skapar engagemang

– Grön, blommande verksamhet tillsammans med byggkranar ger en rolig dynamik! Vi odlar på en outnyttjad plats och varje torsdag har vi populär saluhandel. Och när de boende flyttar in ingår det en gåvocheck som de kan växla in till småplantor till fönstret. Att stadsodling fått sådan fart och engagerar allt fler förvånar honom inte. Det är viktigt för vår överlevnad.

– Det är det bästa och billigaste sättet att få människan att förstå sin roll i ett biologiskt system.Hittills har vi varit korkskallar, men jag är övertygad om att stadsodlingarna hjälper oss att få fotfäste i en tid med stora utmaningar som klimathot, beredskap och brist på det överflöd vi är vana vid. Dessutom har det att göra med vårt genetiska arv.

– Stadsodling handlar om ett begripligt landskap, ett som ger mat. Det handlar om skydd och äventyr och kopplar till den tid då vi jagade efter föda. Det är naturligt. Urbana odlingar har också blivit landskaps-arkitekternas bästa redskap för att skapa levande, attraktiva och sociala miljöer.

Värdena med stadsnära odling är många, menar Mattias Gustafsson på landskapsarkitektkontoret Urbio, som specialiserat sig på grön stadsbyggnad.

– I dag lever många sina liv fjärmade från naturen och städerna blir allt tätare.

Trend eller uppvaknande

Men om man planerar in mer grönt, allt från vild natur till stadsodlingar, får vi så småningom en myllrande miljö som stimulerar våra sinnen. En rik närmiljö i bostadskvarteret betyder mycket för barns lek och äldres livsglädje. Vi lever så uppskruvade liv att pauserna i tillvaron blir allt viktigare. Då gäller det att utemiljöerna görs attraktiva för att stå sig bättre mot människors liv i de digitala världarna.

Just nu arbetar Urbio med flera projekt där fruktlundar, bersåer och köksträdgårdar på taken planeras kring nybyggnation för att få så hög så kallad grönytefaktor, GYF, som möjligt enligt vissa bestämmelser.

– Vi ritar in olika ekoeffektiva ytor på tak, fasader och gårdar, och ju grönare det blir, desto högre blir grönytefaktorn. Är det bara asfalt och papptak blir faktorn för låg och då går inte projektet igenom.

I dag ritas bostadsprojekt med hög grönytefaktor över hela Sverige. Han berättar om ett pågående HSB-projekt i Finnboda Hamn där varje marklägenhet får en egen odlingstäppa. Och köksträdgårdar på hustaken i Norra Djurgårdsstaden där nektarproducerande örter lockar fjärilar. Mattias Gustafsson är övertygad om att närodling är här för att stanna.

– Den är inte bara en trend, det är ett uppvaknande. Vi förstår alla de sociala och känslomässiga värdena med närodling, och nu inser också fler och fler byggherrar att det går att tjäna pengar på attraktiva utemiljöer och grönskande uteplatser.