Minskning av klimatpåverkan

Världen står inför många utmaningar. Klimatfrågan är en av de största. Därför har förbundsstyrelsen i HSB fattat beslut om ett nytt mer ambitiöst klimatmål. 2040 ska HSB ha netto noll klimatpåverkan i hela värdekedjan.
Nybyggt flerbostadshus

I oktober 2021 beslutade förbundsstyrelsen om ett nytt ambitiöst klimatmål enligt följande definition: HSB ska ha netto noll klimatpåverkan i hela värdekedjan och vara anpassat till det förändrade klimatet till 2040. Delmålen är att klimatpåverkan ska minska med 25% till 2025, 50% till 2030 och 75% till 2035 jämfört med 2020 års siffror.

Klimatpåverkan ska beräknas för alla verksamheter och skeenden – allt från när HSB bygger och renoverar bostäder till energianvändningen i bostadsrättsföreningarna och i hyres- fastigheterna. Även drivmedel i HSBs fordonsflotta, inköp av varor och tjänster och medarbetarnas arbets- och pendlings- resor räknas in i klimatpåverkan och omfattas av målet.

Science Based Targets initiatives (SBTi) metodik har använts för att sätta målen i enlighet med det vetenskapliga läget baserat på de senaste klimatscenarierna, koldioxidbudgetar och Parisavtalet. Målet kommer att verifieras hos SBTi under 2023.

Ny övergripande målformulering

HSB har 2040 netto noll* klimatpåverkan i hela värdekedjan och är anpassat till det förändrade klimatet.

Delmål:
25 % minskad klimatpåverkan till 2025
50 % minskad klimatpåverkan till 2030
75 % minskad klimatpåverkan till 2035,
jämfört med basår 2020. I scope 1, 2 och 3**.

* Nettonollutsläpp uppnås när våra utsläpp av växthusgaser minimerats så långt som möjligt och de kvarvarande utsläppen balanseras av tekniker såsom avskiljning och lagring av biogen koldioxid (bio-CCS), biokol eller ökad kolsänka i skog och mark.

** Greenhouse Gas Protocols indelning: Scope 1 är de egna direkta växthusgasutsläppen. Scope 2 är de indirekta utsläppen från köpt energi. Scope 3 är de indirekta utsläppen, utöver köpt energi, som sker utanför företagets gränser. Här ingår till exempel leverantörers utsläpp.

Utöver det gemensamma målet finns frivilliga mål som vi rekommenderar HSB-föreningar och bolag att arbeta med:

  • Lägre klimatpåverkan från nyproduktionsprocessen
  • Öka andelen fossilfri energi till fordon och effektivisera transportarbetet
  • Öka andelen förnybar och återvunnen energi

Grafer_ÅHR22_webb__HSBS_totala_klimatpåverkan.jpg

Diagrammet ovan visar att HSBs klimatpåverkan till största delen kommer från indirekta utsläpp i Scope 3 (se illustration nedan).

klimathus.jpg

Klicka på bilden för större format

Datainsamling och beräkningar av det nya klimatmålet

HSBs nya klimatmål antogs vid en tidpunkt då det saknades relevant vägledning för vilka scope 3-utsläpp som är relevanta för bostadsbranschen. Under 2022 utfördes därför ett stort projekt nationellt inom HSB för att identifiera metoder för datainsamling och beräkning av klimatpåverkan i värdekedjan i enlighet med Greenhouse Gas Protocol. Inom ramen för detta projekt genomfördes beräkningar för HSBs basår 2020.

En slutsats från det gemensamma projektet är att datainsamlings- och beräkningsmetoder inom vissa kategorier behöver utvecklas ytterligare och vissa klimatposter kan komma att strykas eller läggas till. Arbete med att säkerställa en hållbar rapporteringsprocess och förbättra datakvaliteten, så att HSB kan följa upp klimatpåverkan på ett enhetligt sätt över tid, kommer att pågå under 2023. När det är klart kommer justeringar av basåret och rapporteringen för 2022 att utföras.

Redovisning för 2022

För årets klimatrapportering redovisas det nya klimatmålet utifrån HSBs totala klimatpåverkande utsläpp fördelat på scope 1, 2 och 3, se illustration ovan. För 2022 års rapportering har inte alla klimatposter beräknats, utan några poster utgår från samma data som basåret. I indatan finns det även schabloner samt en del osäkerheter, vilket gör att en jämförelse inte ger en verklig bild av HSBs klimatarbete. Därför görs inte någon jämförelse mot basåret i årets sammanställning.

HSBs tidigare klimatmål som sträcker sig från 2008 till 2023 är baserat på de klimatposter som har beräknats för 2022, och därför redovisas utfallet mot det målet nedan.

Minskad klimatpåverkan enligt tidigare mål

HSBs tidigare klimatmål var att ha nära noll klimatpåverkande utsläpp till 2030 och till 2023 skulle klimatpåverkan minska med 75 procent jämfört med 2008 års siffror. Till skillnad från HSBs nya klimatmål så omfattar dessa klimatmål ej hela värdekedjan utan främst klimatpåverkan från den egna verksamheten.

Utsläppen avgränsas i tre grupper, enligt tidigare mål:
1. Direkta utsläpp av växthusgaser från egenägd uppvärmning
och drivmedel för egenägda fordon/maskiner (Scope 1)
2. Indirekta utsläpp av växthusgaser, energi – köpt el,
fjärrvärme och fjärrkyla (Scope 2)
3. Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser – tjänsteresor
och produktion av energibärare (Scope 3)

Under 2022 har HSB minskat klimatpåverkan med 67 procent, för nyckeltalet kgCO2e/Atemp i enligt med de tidigare målen. Resultatet beror på en övergång till förnybar el, effektivisering av elanvändning (-26 procent, kWh/Atemp), mindre klimatpåverkan från fjärrvärme (-55 procent, kgCO2e/Atemp) och utfasning av kvarvarande oljepannor i fastigheter.

Mål_Utfall_22_673px_Klimat.jpg

Klicka på grafen för större format

Grafer_ÅHR22_webb_72dpi__Klimatpåverkan.jpg

Elanvändning och förnybar el

Inom HSB har elanvändningen per yta (kWh/Atemp) minskat med 32 procent sedan 2008. Samtidigt har en övergång till ursprungsmärkt förnybar el medfört att det totala utsläppet av växthusgaser från inköpt el har reducerats med totalt 89 procent i HSB-föreningarna. Detta tillsammans bidrar i hög grad till HSBs mål om att minska utsläppen med 75 procent till 2023. Se figur nedan.

koldioxidutsläpp större.jpg
Klicka på grafen för större format.

Fjärrvärme

Fjärrvärme står för merparten av HSBs beräknade klimatpåverkan då det är den enskilt största energiposten. Sedan 2008 har emellertid fjärrvärmeanvändningen minskat med 17 procent (kWh/Atemp) medan klimatpåverkan för fjärrvärme per yta (kgCO2e/Atemp) har minskat med 55 procent, vilket beror på fjärrvärmeföretagens ändrade bränslemixar och energieffektivisering i HSBs fastigheter. Se figur nedan.

Grafer_ÅHR22_webb_72dpi__Fjärrvärme.jpg
Klicka på grafen för större format

HSB har tillsammans med andra bostadsorganisationer och Energiföretagen Sverige kommit överens om en gemensam metod för att miljövärdera fjärrvärme. Metoden innebär att klimatpåverkan för alla använda bränslen räknas ihop till en emissionsfaktor per fjärrvärmenät, som sedan kan multipliceras med den köpta energianvändningen. Överenskommelsen innefattar också sedan 2018 principer för hur miljövärdering av förändrad energianvändning i ett framåtblickande perspektiv ska göras.

En prioriterad fråga är att minska mängden köpt energi och sänka toppeffekten för fjärrvärme. Det kräver utveckling av våra byggnader för att kunna minska topparna med bibehållen komfort inomhus. Målet är att minska effekttopparna då de förbrukar såväl ekonomiska som miljömässiga resurser. Med en balanserad fjärrvärmeanvändning kan vi säkerställa att den köpta energin är förnybar.

Förnybar energi till HSBs fordonsflotta

Vanligtvis redovisar HSB utsläppen från fordonsflottan årligen, men 2022 saknades information om hur stor andel fordonsgas som utgjordes av biogas och hur stor andel av dieseln som utgjordes av förnyelsebart drivmedel. Därför har inte rapporteringen kunnat ske på samma sätt som tidigare, men detta kommer att åtgärdas inför rapporteringen 2023.

Vid den föregående rapporteringen, 2021, hade de direkta utsläppen av växthusgaser från HSBs fordonsflotta minskat med 48 procent sedan 2008. Den totala energianvändningen för HSBs fordon hade minskat med totalt 23 procent under samma tid. Andelen förnybar energi, sett till total energianvändning kopplat till drivmedel hos samtliga HSB-föreningar, var 39 procent. Högst andel förnybar energi hade HSB Uppsala (95 procent), HSB Östra (90 procent), HSB Östergötland (67 procent), HSB Göta (52 procent) samt HSB Malmö (43 procent). I dessa HSB-föreningar används biogas, HVO-diesel och diesel med hög inblandning av förnybar diesel. El används också i allt större utsträckning.

Utifrån rapporteringen 2022 kan vi se att HSBs fordonsflotta med totalt 1 023 fordon bestod av 231 rena elbilar och 28 elhybrider. Ytterligare cirka 87 fordon drevs med fordonsgas. Se figur nedan.

Grafer_ÅHR22_webb__Fördelning av fordon.jpg
Klicka på grafen för större format

Även om vi inte har specifik uppgift för hur stor del av fordonsgasen som utgörs av biogas, kan man ändå anta att andelen är i linje med Sveriges snitt, d.v.s cirka 80 procent av fordonsgasen utgörs av biogas. Det framgår inte heller hur stor andel av dieselbilarna som tankar med diesel med hög inblandning av förnyelsebart drivmedel, men baserat på hur det såg ut 2021 så är det flertalet fordon inom HSBs föreningar som använder den typen av drivmedel, vilket bidar till en stor sänkning av klimatpåverkan.

För att åstadkomma fortsatta utsläppsminskningar behöver drivmedelsanvändningen effektiviseras ytterligare och fordonsparken i betydligt större utsträckning bestå av fordon som drivs med biodiesel, fordonsgas, etanol och ursprungsmärkt förnybar el.

Läs mer om laddpunkter för elbilar i avsnittet "Hållbara tjänster och produkter".

Klimatneutral nyproduktion senast 2040

Byggbranschen står för en betydande del av Sveriges totala klimatpåverkan och minskad klimatpåverkan från byggprocessen är ett av HSBs högst prioriterade områden. Enligt HSBs nya klimatmål ska nyproduktionen bli klimatneutral senast 2040. HSB har också undertecknat Färdplan för fossilfri bygg- och anläggningssektor och anslutit sig till Lokal Färdplan Malmö –LFM30 – med målsättningen klimatneutralt byggande och förvaltning i Malmö redan 2030.

Under 2022 har HSB tagit stora steg i arbetet för minskad klimatpåverkan från byggproduktionen. De nya klimatmålen, liksom lagen om klimatdeklaration har implementerats och ett eget maxtak för klimatpåverkan på projektnivå har införts för nyproduktionsbolagen HSB ProjektPartner och HSB Bostad.

Maxtaket för klimatpåverkan är satt till 300 kg CO2e/m2 BTA enligt klimatdeklarationens omfattning, det vill säga klimatpåverkan från utvinning och tillverkning av byggmaterial till färdig byggnad inklusive transporter och byggproduktion av stomme, grund, klimatskärm och innerväggar. Nivån är satt snäppet bättre än vad som idag är snitt för branschen, vilket betyder att HSB alltid ska vara på den bättre halvan.

I flera pågående projekt sätts nu åtgärder in för att komma ner i klimatpåverkan genom att bland annat bygga med klimatförbättrad betong, förnybara material, optimerade konstruktioner och återbrukat material som till exempel tegel. Åtgärder som kommer återspeglas först i kommande redovisningar då klimatpåverkan bokförs för avslutade nyproduktionsprojekt.

Klimatberäkningar och resultat 2022

2022 uppgick total klimatpåverkan från nyproduktionen inom HSB till 39 846 ton CO2-ekvivalenter, vilket motsvarar 463 kg CO2-ekvivalenter per byggd kvadratmeter. Redovisningen är enligt HSBs nya klimatmål med basår 2020 och omfattar klimatpåverkan från byggprojekten i sin helhet inklusive markarbeten för livscykelskedena A1-A5, det vill säga från utvinning och produktion av material till färdig byggnad inklusive produktion och transporter av samtliga byggdelar. Se figur nedan.

Grafer_A╠èHR22_webb_72dpi__Klimatpa╠èverkan_nyproduktion_kgCO2.jpgKlicka på grafen för större format

Görs avgränsningen av klimatpåverkan till klimatdeklarationens omfattning, vilket också motsvarar omfattningen för HSBs maxtak för klimatpåverkan för nya projekt, blir klimatpåverkan 301 CO2-ekvivalenter per byggd kvadratmeter inkl. garage och källare.

För nyproduktionsbolagen HSB ProjektPartner och HSB Bostad har data för 2020 och 2021 justerats i efterhand enligt HSBs nya klimatmål. Därav skiljer de sig mot tidigare redovisade siffror. HSB ProjektPartner och HSB Bostad representerar majoriteten av all nyproduktion inom HSB. 2022 omfattades bolagens verksamhet 86 procent av all byggd yta inom HSB och 9 av 12 projekt. Den totala klimatpåverkan från bolagens projekt minskade 42 procent mellan 2020 och 2022. Minskningen är jämförbar med 43 procent minskning i byggd yta. Se figur nedan. 

Grafer_ÅHR22_webb_72dpi__Klimatpåverkan_nyproduktion_kvm.jpg
Klicka på grafen för större format

Sett till byggd kvadratmeter är förändringarna i minskad klimatpåverkan ännu liten men förväntas bli större under kommande år till följd av de åtgärder som nu sätts in. Men redan under perioden 2020-2022 har vi genomfört några projekt med trästomme som har sänkt vår klimatpåverkan betydligt jämfört med branschsnittet för flerbostadshus och vårt eget maxtak på projektnivå.

Från och med 2022 finns krav på projektspecifika klimatberäkningar men redovisningen av klimatpåverkan från de nyproduktionsprojekt som avslutats under 2020–2022 baseras på schabloner för typiska utsläppsdata från branschen. Schablonerna är framtagna av IVL Svenska Miljöinstitutet och matchas mot projektens stomsystem och storlek. Resultatet omfattar total klimatpåverkan från de projekt som haft slutinflyttning under respektive år.

I HSB ProjektPartners och HSB Bostads fullständiga redovisning som återfinns i HSB Riksförbunds årsredovisning respektive HSB Stockholms årsredovisning omfattas även övriga delar av bolagens verksamhet i klimatredovisningen bland annat klimatpåverkan från hantering av byggavfall och energi till exploateringsfastigheter, vilket inte redovisas här.