Dags att flytta in

Lägenheterna i de nybyggda husen längs Västgötebacken i Norrköping är redo för liv och rörelse. Några butikslokaler väntar på att fyllas med nybakat bröd, kaffedoft och take away-luncher.

Det är inflyttningsdags i kvarteret Mjölnaren.

Morgonsolen letar sig in mellan Industrilandskapets gamla tegelbyggnader. Stadsbilden är sig lik men ändå inte. De senaste åren har Västgötebacken förvandlats. Helt nybyggda bostadshus ligger sida vid sida med de gamla textilfabrikerna.

I kvarteret Mjölnaren precis ovanför Ståhlboms kvarn har HSB Östra byggt 69 nya lägenheter, fyra lokaler och ett parkeringsgarage. Häromveckan var det slutbesiktning och nu är det inflyttningsdags.

–Det är lyckat med de här husen, trots att de är helt nybyggda ser det ut som de alltid har stått här. De smälter in, säger Magnus Eriksson på HSB.

Han har varit projektledare för bygget och berättar att HSB i ett tidigt skede hade som mål att husen skulle kännas som en modern del av Industrilandskapet. Med hjälp av arkitektbyrån Engstrand och Speek ritades de smala huskropparna som sida vid sida letar sig upp för Västgötebacken, Mäster Påvels gränd och Tunnbindaregatan. Tanken var att varje hus skulle ha sin egen höjd och färg.

När fasaderna skulle få färg kopplades Joanna Pierre in. Hon är lokalt förankrad färgsättare och byggnadsantikvarie med stor erfarenhet av att välja färger till byggnader både i Sverige och internationellt.

–Om arkitektens utgångspunkt är huset så är min alltid miljön, säger Joanna. Jag började med att gå gatan fram och tillbaka och sedan runt i kvarteren med mitt block för att samla in vilka färgkoder som fanns på byggnadernas tegel och puts, tak och husgrunder, portar och fönsterkarmar.

Färginsamlingen utgör sedan grund för Joannas egen färgsättning. Men hon poängterar att den bara är en utgångspunkt eftersom det inte fungerar att kopiera gamla färger och använda på nya hus.

–Jag väljer samma färgfamiljer som finns i omgivningarna men ändrar tonerna. Att arbeta med färg handlar om rytmik. Som att skapa en färgmelodi. Det får inte bli entonigt utan ska ha en harmonisk variation mellan kulör, ljushet och mörkhet. Jag brukar tänka att färgen ska klä huset, fungera i miljön och husen ska snacka bra ihop, förklarar Joanna.

Den som kommer från Skvallertorget och går gatan ner möter först det mörkt röda huset som markerar starten på kvarteret Mjölnaren. Sedan blir färgerna mer lågmälda och avslutas med den sista fasadens färg som är vald för att harmoniera med intilliggande Ståhlboms kvarn.

Ännu gapar skyltfönstren i gatuplan tomma men det dröjer inte länge förrän lokalerna fylls med cafébord, nybakat bröd och take away-luncher.

Om husens yttre samspelar med platsens historia så är insidan enbart modern. Lägenheterna är stilrena men ändå avslappnade i sin utformning med riktigt stora fönster.

De som flyttar in har fått välja allt från tapeter och köksluckor till golv och badrumskakel. Trots det är lägenheterna förvillande lika. Nästan alla har valt vitt, ljusgrått, ekparkett och mera vitt. Så det är bara att konstatera att trenden ljust och fräscht håller i sig även om inredningsmagasin och bloggare ropar att nu är det färg som gäller.

Åsa Lennartsson är den som lotsat alla genom djungeln av tillval. Ska det vara knoppar eller andra beslag på lådor och luckor? Blir det bäst med en bänkskiva i marmor? Ekparkett eller valnöt?

–Tanken är att det ska kännas tryggt att få träffa en och samma person genom hela köp-processen. Boendet är ju oftast en av de största och viktigaste affärerna i ens liv, säger Åsa.

Hon har nyligen träffat två av köparna och visat dem lägenheterna.

–Båda tyckte att det har blivit ännu bättre än de hade förväntat sig och det är ju väldigt positivt. Närmaste veckorna ska jag träffa alla de andra också som ska flytta in och visa deras lägenheter. Det ska bli intressant att höra vad de säger.

Både Åsa och Magnus tror att läget är avgörande för de flesta som flyttar hit.

–Kolla bara på det här, säger Magnus och sveper med handen mot fönstret.

Han står i en lägenhet på tredje våningen och det är bara att hålla med, utsikten över hustak och industriskorstenar är något alldeles speciellt.