På hsb.se använder vi cookies för att din upplevelse av webbplatsen - till exempel lokalt innehåll - ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används och genom att klicka på acceptera kan ditt regionala val sparas till nästa besök.         Om cookies

Vår webbplats hsb.se innehåller cookies. Cookies eller kakor är ett litet fotavtryck du lämnar efter dig när du besökt en sajt. Den består av en liten textfil, som lagras i din dator/webbläsare och används normalt för att förbättra användarupplevelsen för dig som besökare, exempelvis genom kortare nedladdningstider och tillgång till vissa funktioner anpassade efter dina tidigare val.

Så säger lagen
Enligt Lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

  • att webbplatsen innehåller cookies
  • vad cookies används till


Besökaren ska också samtycka till att cookies används.

Cookies på hsb.se
Cookies på hsb.se används för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare. Cookies gör så att vi kan anpassa webbplatsen efter dina val.

Det finns två kategorier av cookies, beständig (permanent) cookie och tillfällig (session) cookie.

  • Beständig – Sparas i din webbläsare tills du väljer att ta bort den. Används till exempel för inställningar som du fyllt i på hsb.se, i syfte att förbättra din användarupplevelse.
  • Tillfällig  Lagras tillfälligt i datorns minne under tiden du besöker en webbsida. Försvinner när du stänger din webbläsare.


Både beständiga och tillfälliga cookies används för besöksstatistik och i vårt arbete att förbättra webbplatsen.

Att undvika cookies
Du kan ställa in din webbläsare, så att du kan surfa anonymt och inte lämna några spår efter dig. Inställningarna skiljer sig åt beroende på vilken webbläsare du har. I webbläsaren kan du också radera tidigare lagrade cookies. Se din webbläsares hjälpsidor för mer information.

Om du väljer att inte acceptera cookies, finns det vissa delar av hsb.se som du inte kommer att kunna använda.

Läs gärna mer om cookies på Post- och telestyrelsens webbplats.

Stäng
Dela

Brister i skyddsrummet kan bli dyrt för föreningen

Inom 48 timmar ska alla möbler och gymredskap bäras ut, mellanväggar tas bort och betongblock sättas för fönstren. Ja, det är vad som gäller i en vanlig bostadsrättsförening med skyddsrum i källaren, om det blir en krissituation.

För drygt tio år sedan kontaktade styrelsen i HSB brf Strömmen kommunen, för att de ville avveckla skyddsrummet som finns i källaren. För vad skulle de med det till? Och alla gasmasker och annat som tog upp flera förråd i källaren verkade helt onödigt. Men svaret blev nej.

Och tiderna förändras. Säkerhetsläget är ett annat än för tio år sedan. I dagarna gick MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ut med informationsmaterialet ”Om krisen eller kriget kommer” till allmänheten. Senast en liknande broschyr skickades ut var i början av 1960-talet. Materialet handlar bland annat om hur man förbereder sig för att klara minst tre dygn utan vatten och el. Allt som vi tar för givet kan faktiskt sättas helt ur spel. Och det ganska snabbt. Då kan även skyddsrummen behöva användas.

–Vad gör vi då? Och vilket ansvar har vi som bostadsrättsförening? undrade Birgitta Tilly Gunbring som tills alldeles nyss var sekreterare i HSB brf Strömmen och sedan några veckor tillbaka är ordförande. 

Det var redan i höstas som hon läste en artikel om krisberedskap i lokaltidningen och den senaste tiden har många tidningar skrivit om samma sak.

Hon tog upp frågan på ett styrelsemöte och ingen visste riktigt vad som gällde. De flesta kunde inte erinra sig att de läst något om detta. Men när ämnet kom upp blev styrelsen mycket medveten om att det knappast skulle kunna rymmas 480 personer i källarens fyra skyddsrum så som föreskrifterna säger. Hela källaren är full med cyklar, möbler och annat som folk samlar i sina förråd. Dessutom har föreningen byggt ett gym med tillhörande dusch och bastu i en del av källaren.

De kikade på krisutrustningen som låg nedpackad i lådor i några förråd. Där fanns bland annat gasmasker, sjukvårdsutrustning, betongblock att täppa till ventilationsrör och fönster med, torrklosetter, vattenslang och några spadar. Det mesta kändes gammalt men enligt MSB var det fortfarande fullt dugligt vid inspektionen 2002. Utrustningen beräknas hålla i minst femtio år. Det är snart dags för en ny besiktning och sådant som blivit för gammalt byter myndigheten ut och bekostar.

Men en hel del ansvar vilar på bostadsrättsföreningen. Det kan bli dyrt om utrustningen är trasig, felaktigt förvarad eller saknas och om skyddsrummen används på ett sätt som inte är tillåtet. Det kan handla om otillåtna ingrepp eller installationer i byggnaden. Fredsanvändningen får inte vara för svår att montera ner som myndigheten uttrycker det. Alla kostnader att återställa i godkänt skick står fastighetsägaren för, det vill säga bostadsrättsföreningen.

–Om det skulle hända något som gör att skyddsrummet behövs användas har vi 48 timmar på oss att tömma lokalerna på saker och inredning. Vi ska riva mellanväggar och täppa till ventilationstrummor, golvbrunnar och fönster med betongblock. Allt detta har vi ansvar för att göra. Skyddsrummen ska ha plats för 480 personer och då är det inte bara de som bor i huset. Alla skyddsrum är öppna för dem som befinner sig i närheten, berättar Lars W Eriksson som varit ordförande i HSB brf Strömmen under många år men precis nyligen lämnat över ordförandeskapet till Birgitta.

Det lär bli en rejäl hög med bråte utanför föreningens portar om källaren behöver tömmas men den stora knäckfrågan är fortfarande vem som ska göra det. För i en förening där många är pensionärer finns det inte direkt något överflöd med personer som bär ut motionscyklar på gatan i en handvändning, tar en slägga och river en mellanvägg eller hivar in trettio kilos betongblock i fönstergluggarna. Den frågan har ännu inte fått något svar men det är styrelsens ansvar att organisera så att det blir gjort.

Birgitta och Lars tittar på varandra. Ja, det blir väl till att använda gymmet lite oftare ser de ut att tänka.

Granne med HSB brf Strömmen ligger HSB brf Tuppen som också är en stor bostadsrättsförening med skyddsrum i källaren. De två föreningarna bestämde sig för att gå samman kring skyddsrumsfrågan och bjöd in Sara Thorssell som är skyddsrumskontrollant på uppdrag av MSB.

–Om de fyra skyddsrummen ska ha plats för 480 personer får alla hjälpas åt så gott det går helt enkelt. Det ska mycket till för att närmare femhundra personer inte ska klara av att tömma skyddsrummen inom två dygn, svarar Sara.

Det är hennes uppgift att kontrollera så att skyddsrummen uppfyller myndighetens krav. HSB brf Strömmen har fått en checklista över sådant de behöver se över inför besiktningen. Tidigare var det nästan alltid MSB som gav henne i uppdrag att utföra besiktningar men sedan några år tillbaka har medvetenheten ökat bland allmänheten. Ganska ofta är det fastighetsägare eller bostadsrättsföreningar som hör av sig med frågor eller önskemål om att hon ska komma till dem för att kontrollera utrustning och lokaler.

–Tidigare ringde folk och frågade om de inte kunde avveckla skyddsrummen och slänga utrustningen. Det har aldrig varit tillåtet. Nu verkar det mer finnas en känsla av att man vill se över skyddsrummen om ifall att de skulle behöva tas i bruk en dag, säger Sara.

Fakta:

Fastighetsägare som har ett skyddsrum i byggnaden kan gå in på MSB.se/skyddsrum där finns en förteckning över alla skyddsrumskontrollanter i landet och deras kontaktuppgifter. Välj någon som finns i närområdet och slå en signal.

Text: Anna Eriksdotter Foto: Crelle