Vi stödjer inte längre, fullt ut, webbläsaren Internet Explorer (version 11 eller tidigare) då detta är en gammal webbläsare som inte längre underhålls av Microsoft och inte fungerar med modernare webbteknik. Därför rekommenderar vi att ni istället använder er av någon av dessa webbläsare: Google Chrome, Mozilla Firefox, Microsoft Edge eller Apple Safari

Trapphuset – så får det se ut

Visst är det tråkigt att behöva ta in en blöt pulka eller lerig cykel i lägenheten innan den fått stå och torka någon annanstans? För vissa personer har trapphuset blivit den perfekta platsen att förvara diverse saker på. Men är det tillåtet att göra så och hur föreningen ska tänka och agera kring detta?
Trapphus med fönster och solljus.

Får jag förvara saker i trapphuset?

Ibland känns hallen för liten och då kan trapphuset uppfattas som den perfekta platsen att förvara diverse saker i. Frågan är dock om det är tillåtet att göra så. Hur ska föreningen tänka och agera kring detta?

Vems ansvar är trapphuset?

Föreningen har underhålls- och reparationsansvar för trapphuset och föreningen får mot bakgrund av detta också bestämma vad som får och inte får förvaras där. Om föreningen inte har gett sitt tillstånd till det får en bostadsrättshavare som huvudregel inte förvara någonting alls i trapphuset.

Trapphuset är en viktig utrymningsväg

Trapphuset är ett gemensamt utrymme för alla föreningens medlemmar och är i händelse av brand eller sjuktransport den huvudsakliga utrymningsvägen. Det är därför viktigt att det inte förvaras saker i trapphuset som blockerar eller försämrar utrymningsmöjligheterna. MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, rekommenderar att trapphus hålls helt fria från saker dels på grund av utrymningsmöjligheterna, dels på grund av risken för brand och rökutveckling. På MSB:s webbplats finns mer information om detta.

Får man flytta på någon annans saker i trapphuset?

Trots blockering av utrymningsvägar och brandrisk kan föreningen inte kasta eller ta saker i beslag om de förvaras i trapphuset. Ett sådant handlande kan utgöra egenmäktigt förfarande och är alltså brottsligt.

Om egendomens ägare är känd ska föreningen i stället först uppmana ägaren att ta hand om sin egendom. Om ägaren inte hämtar eller flyttar egendomen kan föreningen ansöka om särskild handräckning hos Kronofogden som då kommer flytta eller omhänderta egendomen åt föreningen.

Om egendomens ägare inte är känd ska föreningen anmäla egendomen till polisen som hittegods eller kvarglömd egendom. Efter det ska föreningen förvara egendomen på ett säkert och låst ställe under minst sex månader. Föreningen bör noggrant dokumentera processen och de åtgärder som vidtas för att kunna styrka att föreningen har följt alla ovanstående steg.

Behöver du juridisk rådgivning?

Fastighetsägare och enskilda HSB-medlemmar är varmt välkomna att kontakta HSBs jurister som har stor erfarenhet i frågor som rör boendet.