HISTORIA

Vi har haft tur, för 1983 flyttade författaren, forskaren och journalisten Walter Loewe in tillsammans med sin hustru Margot.

-Vi hade tur. Vi hade stått i HSB:s kö i många år och när vi fick chansen slog vi till, berättar Walter som nu, 93 år gammal, bott här i snart 35 år.

Samtidigt blev blev det starten för en forskningsinsats som vi som nu bor här kan glädja oss åt och som 2007 manifesterades i boken ”Tegeltraven”:

-Jag blev nyfiken på husets och kvarteren. Varför heter kvarteren Lavetten, Kulsprutan, Gjuteriet och varför heter Mitisgatan just Mitisgatan? Jag bestämde mig för att ta reda på det.

Han skrev sedan boken, utan ersättning, på uppdrag av den dåvarande styrelsen i vår bostadsrättsförening.

Walter Loewe var född 1925 och hade en gedigen yrkeskarriär bakom sig. Som journalist på bland annat Norrköpings Tidningar, som informationschef på STAB, Svenska Tobaks Aktiebolaget, och som författare har han berättat företagshistoria och skrivit reseböcker från Toscana.

I botten har alltid legat ett gediget forskningsarbete, Walter blev med tiden en känd och respekterad forskare när han sökte efter information i olika arkiv. Inte minst i Stockholms stadsarkiv där han till slut fick en egen nyckel och fri tillgång till allt material, väldigt få förunnat. Inte minst Stockholms stadsarkiv blev en rik källa för honom när han forskade i ”Tegeltravens” historia, tittade på gamla ritningar och läste gamla dokument, men även många andra källor kom till glädje. Allt noga redovisat.

Resultatet blev en bok, ”Tegeltraven”, som beskriver ett levande hus, området där vi bor och som i ett rejält tidsperspektiv ger en spännande inblick i Kungsholmens och Stockholms utveckling. Men boken berättar också om livet i huset, människor som bodde här, hur huset skildrats i olika skönlitterära verk och varför det byggdes. ”Tegeltraven” är nu definitivt ett av Kungsholmens landmärken.

Den uppslitande striden om fastighetens framtid i början av åttiotalet skildras ingående. Olika starka viljor stred om hur ”Tegeltraven” skulle renoveras och byggas om. Det böljade fram och tillbaka - kollektivhus, servicehus för äldre eller bostadsrätter? Det tog fler år innan HSB till slut fick det bygglov som ledde till den fastighet vi har idag.

Det finns all anledning för oss alla som bor här att vara tacksamma för Walter Loewes insats som berikat våra liv genom att berätta om det som är så viktigt för oss alla. Våra hem, vårt kvarter och den plats där vi kanske tillbringar mest av vår tid. Det här är material som inte bara bör utan måste bevaras.

Boken Tegeltraven delas idag ut till alla nyinflyttade. Hör gärna av dig om du inte fått ett exemplar. 

Huset, som omfattar ett helt kvarter, byggdes 1896 som bostäder åt de anställda vid Karlsviks bruk. Det var ett framsynt bygge, med kök och rum åt alla familjer, rinnande vatten, samlingslokaler, kapell och mycket annat. Runtom växte så småningom nya kvarter upp i 20-talsklassicism och funkis. Men Fridhem stod självmedvetet kvar med sina röda tegelväggar utan puts eller slam. Karlsviks bruk försvann, men Fridhem behöll sin karaktär. På 50- och 60-talen bodde många äldre människor i huset, men en del unga sökte sig hit, lockade av de låga hyrorna som berodde på att standarden fortfarande var på sekelskiftersnivå. Efter diverse turer och en nedgångsperiod med rivningshot på 1970-talet, togs huset över av HSB, och är sedan 1984 en bostadsrättsförening med namnet Fridhem nr 126.

Visste du
... att Fridhemsgatan fick sitt namn 1885, troligen därför att det var "ett vackert namn". Innan kallades gatan Tullvägen eftersom vägen gick mellan gamla tullen (korsningen S:t Eriksgatan - Fleminggatan) och nya tullen (nuvarande Fridhemsplan).

... att Hantverkargatan har fått sitt namn efter de hantverkare som slog sig ner i trakten av denna gata då Kungsholmen bebyggdes på 1600-talets mitt. Då fick illaluktande (garverier), eldfarliga (krukmakare) och skrymmande (åkare, repslagare) företag flytta hit från centrala Stockholm.

... att Karlsviksgatan offentligt fick sitt namn 1926 efter fabriksanläggningen Karlsvik. Från början var det väveri, sedan utvidgad med vapenfabrik och gjuteri.

... att Mitisgatan offentligt fick sitt namn 1937 efter latinets mitis som betyder mjuk. Mitisgjutning var en specialitet som förekom vid Karlsviks gjuteri.

Detta finns att läsa i Lars Cleves uppsats "Namn på gator och offentliga platser på Kungsholmen före 1925".

En bok har skrivits om fastigheten, "Tegeltraven: berättelsen om ett hus på Kungsholmen", av Walter Löwe. Alla nyinflyttade i föreningen får ett exemplar av boken. 

Ovanstående text skrevs i samband med att boken gavs ut 2007 och har uppdaterats 2023-03-04. Både Margot och Walter Loewe är avlidna men boken finns kvar.