På hsb.se använder vi cookies för att din upplevelse av webbplatsen - till exempel lokalt innehåll - ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används och genom att klicka på acceptera kan ditt regionala val sparas till nästa besök.         Om cookies

Vår webbplats hsb.se innehåller cookies. Cookies eller kakor är ett litet fotavtryck du lämnar efter dig när du besökt en sajt. Den består av en liten textfil, som lagras i din dator/webbläsare och används normalt för att förbättra användarupplevelsen för dig som besökare, exempelvis genom kortare nedladdningstider och tillgång till vissa funktioner anpassade efter dina tidigare val.

Så säger lagen
Enligt Lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

  • att webbplatsen innehåller cookies
  • vad cookies används till


Besökaren ska också samtycka till att cookies används.

Cookies på hsb.se
Cookies på hsb.se används för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare. Cookies gör så att vi kan anpassa webbplatsen efter dina val.

Det finns två kategorier av cookies, beständig (permanent) cookie och tillfällig (session) cookie.

  • Beständig – Sparas i din webbläsare tills du väljer att ta bort den. Används till exempel för inställningar som du fyllt i på hsb.se, i syfte att förbättra din användarupplevelse.
  • Tillfällig  Lagras tillfälligt i datorns minne under tiden du besöker en webbsida. Försvinner när du stänger din webbläsare.


Både beständiga och tillfälliga cookies används för besöksstatistik och i vårt arbete att förbättra webbplatsen.

Att undvika cookies
Du kan ställa in din webbläsare, så att du kan surfa anonymt och inte lämna några spår efter dig. Inställningarna skiljer sig åt beroende på vilken webbläsare du har. I webbläsaren kan du också radera tidigare lagrade cookies. Se din webbläsares hjälpsidor för mer information.

Om du väljer att inte acceptera cookies, finns det vissa delar av hsb.se som du inte kommer att kunna använda.

Läs gärna mer om cookies på Post- och telestyrelsens webbplats.

Stäng

Vad betyder fastighetsskatteförslagen för bostadsrätten?

04 september 2006 Vad betyder fastighetsskatteförslagen för bostadsrätten? Båda regeringsalternativen lovar att intäkterna från fastighetsskatten inte ska höjas På kort sikt innebär såväl den borgerliga alliansens som regeringens förslag att de förväntande höjningarna av fastighetsskatten på grund av ökade taxeringsvärden uteblir. För bostadsrätten innebär alliansens förslag att fastighetsskatten minskar och inkomstskatten avskaffas. Regeringens förslag innebär fortsatta ökningar av inkomstskatten för bostadsrätten. Men förslagen är kortsiktiga. Det är som att ta en TREO, det blir en tillfällig lindring. Men vi vet ingenting om hur förslagen kommer att se ut efter 2008. Mängder med frågor återstår att få svar på. Vad händer med neutraliteten mellan upplåtelseformerna? Hur tänker man sig finansieringen av förslagen? Hur blir det med bostadsfinansieringen? Vad händer med ränteavdragen? Vad händer med reavinstskatten? Vad händer med priserna på egna hem och bostadsrätter?

HSB Riksförbund 2006-08-09
Jan Hellman

Vad betyder fastighetsskatteförslagen för bostadsrätten

Under Almedalsveckan i Visby lovade den borgerliga alliansen att på sikt avskaffa fastighetsskatten. Nu har regeringen svarat på alliansens förslag och lovar att frysa uttaget av fastighetsskatt för de närmaste två åren. Vad betyder förslagen för bostadsrätten?

Sammanfattning

På kort sikt innebär såväl den borgerliga alliansens som regeringens förslag att de förväntande höjningarna av fastighetsskatten på grund av ökade taxeringsvärden uteblir. För bostadsrätten innebär alliansens förslag att fastighetsskatten minskar och inkomstskatten avskaffas. Regeringens förslag innebär fortsatta ökningar av inkomstskatten för bostadsrätten.
Men förslagen är kortsiktiga. Det är som att ta en TREO, det blir en tillfällig lindring. Men vi vet ingenting om hur förslagen kommer att se ut efter 2008. Mängder med frågor återstår att få svar på. Vad händer med neutraliteten mellan upplåtelseformerna? Hur tänker man sig finansieringen av förslagen? Hur blir det med bostadsfinansieringen? Vad händer med ränteavdragen? Vad händer med reavinstskatten? Vad händer med priserna på egna hem och bostadsrätter?

Så ser förslagen ut
Den borgerliga alliansens förslag innebär att taxeringsvärdena för småhus fryses, så att skattehöjningen för nästa år stoppas. Alliansen föreslår också att skatten på markvärdet begränsas till max 5000 kronor. När det gäller flerbostadshus ska taxeringsvärdena frysas och skattesatsen sänks med 0,1 procent, från 0,5 procent till 0,4 procent av taxeringsvärdet. Den särskilda schablonintäkten (inkomstskatten) för bostadsrätten tas bort. Alliansen vill på sikt avskaffa den statliga fastighetsskatten. En kommunal fastighetsavgift ska utredas. Ambitionen är enligt alliansen att en sådan reform av fastighetsbeskattningen ska genomföras under 2008. Till detta kommer att den borgerliga alliansen vill avskaffa förmögenhetsskatten. Redan 2007 ska förmögenhetsskatten halveras.
Regeringen har nu redovisat att den också vill göra förändringar i fastighetsskatten. För de två närmaste åren föreslår regeringen att uttaget av fastighetsskatt fryses på nuvarande nivå för såväl småhus som flerbostadshus. Samtidigt aviserar regeringen att man ska genomföra en stor översyn av skattesystemet i sin helhet, samtidigt som man utreder ett nytt bostadsfinansieringssystem som ska införas under 2008.

Konsekvenser av förslagen
Den borgerliga alliansens förslag innebär på kort sikt att fastighetsskatten sänks med ca 4-5 miljarder. Finansieringen ska man återkomma till i alliansens valmanifest. Regeringens förslag innebär ett något lägre tapp för statskassan men uppgår ändå under de två åren till ca 4 miljarder kronor. Även regeringen avser att återkomma till frågan om hur detta ska finansieras.
På kort sikt innebär den borgerliga alliansens förslag att hushåll med högt taxerade småhus där markvärdet är mycket högt, får en relativt större sänkning av fastighetsskatten än lägre taxerade småhus. Frysningen av taxeringsvärdet innebär också att förmögenhetsskatten inte ökar på grund av fastighetens värdestegring. För bostadsrättens del innebär alliansens förslag att fastighetsskatten sänks under de närmaste åren. För HSB-rörelsen som helhet kan det totalt innebära en sänkt fastighetskatt med ca 100 miljoner kronor. Avskaffandet av den särskilda schablonintäkten får till följd att den speciella inkomstskatt som bostadsrätten drabbats av försvinner. Alliansen säger dock ingenting om vad som ska hända med de ackumulerade underskottsavdragen (icke utnyttjade avdrag) i bostadsrätten. Enligt bostadsfinansierings-utredningen (Ds 2005:39) uppgick dessa till ca 70 miljarder kronor 2003. Med nuvarande skattesats på 28 procent innebär det att bostadsrätten har en dold skattefordran på staten motsvarande ca 20 miljarder kr.
Regeringens förslag innebär att fastighetsskatten för småhusen under två år förblir oförändrad. För hushåll med mycket höga inkomster kommer förmögenhetsskatten dock att öka när taxeringsvärdet ökar. För flerbostadshus i bostadsrättsform innebär det att fastighetsskatten förblir oförändrad under två år. Men eftersom regeringens förslag endast innebär fryst fastighetsskatt, inte frysta taxeringsvärden, kommer inkomstskatten att öka när ö taxeringsvärdena ökar. De senaste årens utveckling av boendebeskattningen har visat att det för HSBs del är inkomstskatterna som ökat relativt mest. Under 2004 betalade HSB-rörelsen totalt ca 200 miljoner i inkomstskatt, en ökning med över 100 procent från 2002. Det finns anledning att frukta att inkomstskatten under de närmaste åren kommer att öka väsentligt.

Många frågor återstår att få svar på?
Sammanfattningsvis kan konstateras att de båda huvudalternativen i svensk politik nu verkar ha tagit bostadsbeskattningen på större allvar än tidigare. Men ännu har vi bara fått förslag som lindrar på kort sikt. Det är som att ta en TREO, förslagen behandlar symptomen. Men kommer patienten att bli frisk?
Så som förslagen ser ut nu är det inte möjligt att bedöma effekterna blir på medlång och lång sikt. Många frågor väntar fortfarande på svar. Hur blir det med neutraliteten mellan upplåtelseformerna? Hur kommer den framtida bostadsfinansieringen att se ut? Hur kommer finansieringen av förslagen att se ut och vilka effekter får detta för byggande och boende? Vad kommer att hända med reavinstbeskattningen? Blir uppskovsreglerna kvar? Vad händer med ränteavdragen? Vad händer med de icke utnyttjade underskottsavdragen i bostadsrättsföreningarna? Vilka effekter får förändringarna på ränteutvecklingen? Vad händer med prisutvecklingen på egna hem och bostadsrätter? Dessa och många andra frågor väntar vi på att få besvarade.