Täbys historia - inlandsis till köpingsbildning

Inlandsisen

I våra trakter smälte den tjocka inlandsisen undan för omkring 10 000 år sedan. Vattenavrinningen fortsatte under följande årtusenden och när jordskorpan åter höjde sig bildades ett skärgårdslandskap. Klimatet var ganska behagligt under stenåldern och medeltemperaturen låg flera grader högre än i dag. De första människorna kom troligen hit för omkring 4 000 år sedan för att jaga och fiska. I norra Täby har man funnit flintyxor, som kan ha tillhört de första kringströvande jägarna.


Bronsåldern
Vid mitten av bronsåldern - för omkring 3 000 år sedan - stod vattnet cirka 15 meter högre än idag. Troligt är att det ändå fanns möjligheter att bosätta sig här. Enklaste sättet att ta sig fram i det vattenrika landskapet var med båt. Med sina primitiva farkoster förflyttade de sig såväl över större vatten som i trånga sund och vikar. De kunde komma från Östersjön genom Näsbyviken, som då gick ända fram till Täby Centrum eller via ett sund förbi Norskogsbadet och Täby Galopp till Ensta. Man kunde också paddla in från Värtan i den djupa vik som Rönningesjön utgjorde. Till norra Täby tog man sig in via Vallentunasjön från Mälaren.


Vikingatiden

Täby och det omgivande landskapet utvecklades mycket starkt under vikingatiden, framför allt under 1000-talet. En välmående bygd växte fram - nya tegar röjdes, brukningstekniken förbättrades, skördarna blev större och man kunde hålla mer boskap.


Genom de 37 runristningar, som är kända i Täby, har vi fått många intressanta upplysningar om vikingatidens människor och deras öden. Den mest omtalade vikingen av runristningar och sägner att döma var Jarlabanke - han som sa sig "äga hela Täby".


Medeltiden


Under 1200-talet var klimatet fortfarande gynnsamt och skördarna goda. Befolkningen ökade, byarna växte och vägar började att röjas så att byborna i norr och söder kunde få kontakt med varandra. Den första kyrkan byggdes av och för de människor som bodde i de tolv norra byarna.


I mitten av 1300-talet inträdde en klimatförändring och pest och hungersnöd härjade. Under åren 1350-1353 halverade Täbys befolkning och det dröjde ända till 1560 innan invånarantalet blev lika stort som 200 år tidigare, omkring 750 personer.


Fram till 1800-talets slut

Livet på gårdarna fortsatte som förut. I kyrkan blev visserligen ritualen ändrad genom reformationens införande, men det skedde successivt och man anpassade sig så småningom. Stora delar av östra Täby ägdes på 1500- och 1600-talen av Brahe på Rydboholm. I norra Täby fanns några bondeägda "skattehemman", men där fanns också "frälsegårdar" tillhörande Brahe, Bååth, Roos och Sparre. I väster var Banér på Djursholm även ägare av Ella och i söder var ätten Gyllenstierna innehavare av Näsby. Täby socken var alltså uppdelad mellan några av rikets förnämnsta ätter.


Bland kända personer, som ägde och bebodde gårdar i Täby under 1600-talet kan nämnas Johan Palmstruch på Gribby, "Det svenska bankväsendets grundare", begravd i Täby kyrka. Göran Stiernhoff, kallad "Täbys kyrkas dragmyra", sedan han lyckats förmå Karl XI att skänka slottkyrkans prediksstol och bostället Skogberga till Täby församling på 1690-talet.


Både storgodsen och de mindre gårdarna utökade jordbruksarealen under 1700-talet. De krävde stor arbetskraft. Ett 70-tal dagsverkstorp byggdes i Täby och 1790 beräknas flertalet av de 900 invånarna har varit bosatta i torpstugor. Gårdarnas antal var då 36.


Den nya indelningen av Täbys gårdar gjorde det möjligt att bedriva stordrift i slutet av 1800-talet. Välskötta gårdar med nya ekonomibyggnader blev ett kännetecken för Täby. Någon industri fanns inte med undantag för små kvarnar och sågar. Den första handelsboden (vid Engby gård i Täby kyrkby) kom först 1885. Vid 1800-talets slut hade Täby 1 250 invånare, 250 hästar och 1 100 nötkreatur.


Från socken till köping 1900-1948

I och med Roslagsbanans tillkomst 1885 förbättrades kommunikationerna med Stockholm och Roslagen. 1902 blev den förmögne ingenjören Carl Robert Lamm ägare till Näsby stora egendom. Han lät återuppföra det nedbrunna slottet och gjorde både säteriet och arrendegårdarna till mönsterjordbruk. Under första världskriget skaffade sig många stockholmare tomter eller trädgårdsland i Täby. De sommarboende var betydligt fler än de åretruntboende.


Efter den kristid som rådde 1914-1918 blev det en relativt snabb tillväxt och 1919 hade Täby socken något över 3 000 invånare. Täby socken blev alltmer en förortskommun till Stockholm. Befolkningen uppgick 1947 till 8 584 personer. Det expanderade Stor-Stockholm ställde allt större krav på Täby beträffande bostäder och service. Detta krävde i sin tur förbättrad administration. Efter en snabbutredning blev det klart att hela Täby socken skulle bli köping. Den 1 januari 1948 blev Täby köping, som firades med festligheter.




Boktips


Materialet till texterna om Täbys historia är hämtade från Täby hembygdsförenings årsskrifter, och kommer från Täby Kommuns hemsida.