Förvalta eller förvandla er innergård och utemiljö

Beroende på hur avtalet är tecknat utförs städningen oftast samtidigt som papperskorgar töms. Även tillsyn av området utförs vid detta tillfälle beroende på hur avtalet är tecknat. Efter städningen ska samtligt skräp vara borttaget med vissa undantag under vintern.

Skräpet som plockas upp vid städtillfället är mindre föremål som inte lagts i papperskorgarna. Naturligt växtmaterial och avföring från djur plockas inte upp.

Under vintersäsongen är det svårt att ta bort skräp som ligger under snö och is och det kan se skräpigt ut och under en tid innan vårrenhållningen är utförd.

Grovsopor som exempelvis soffor, tv-skärmar, byggmaterial transporteras inte bort rutinmässigt, det göras först efter styrelsens godkännande pga. att det blir en tillkommande kostnad för bostadsrättsföreningen.

Halkbekämpning

Vid första halkan görs oftast en grundsandning för att undvika halka vid pendlande plus och minusgrader.

Halkbekämpningsmaterialet (grus/sand) läggs ut manuellt och maskinellt när det är halt, kylan kan variera inom bostadsområdet och vissa partier (om det ingår i de överenskomna ytorna som ska snöröjas) kan vara mer isiga än på andra ställen. Hör gärna av er om detta uppstår så att vi uppmärksammar detta.

Halkbekämpningsmaterialet läggs oftast i mitten av gångbanorna och vägarna och så det är viktigt att vara uppmärksam och gå där det ligger halkbekämpningsmaterial.

Halkbekämpningsmaterialet innehåller en mycket liten mängd salt för att förhindra att det fryser och klumpar ihop. Förr användes mer salt i materialet men saltet rinner ut i dagvattnet och är skadligt för miljön, det skadar betongytor och fogar samt maskiner och verktyg.

Vid plusgrader: Ibland kan halka uppstå när halkbekämpningsmaterialet sjunker ner i snömassorna och då kan det behövas det sandas ytterligare.

Vid kommande minusgrader: Ibland behöver vi invänta minusgrader innan vi halkbekämpar för att halkbekämpningsmaterialet inte ska sjunka ner i snömassorna.

Vid skiftande temperaturer, om det inte fryser på direkt, utförs en ”moddning” dvs. en bortplogning av det tinade snömaterialet innan det fryser på. Detta görs för att få bort packad snö då detta senare kan skapa svårkörda, knöliga ytor när det sedan blir minusgrader. Ibland fryser det på snabbt och då kan det uppstå isiga ytor som behöver halkbekämpas.

Snöröjning

Oftast görs en snöröjning när det kommit mer än 5 cm snö eller enligt gällande avtal, men under pågående snöfall avvaktar vi tills det slutat snöa och då ligger det tillfälligtvis mer snö än 5 cm.

Om det kommer ett kraftigt pågående snöfall under flera dagar utförs snöröjningen i flera omgångar för att det vara möjligt att ta sig fram och för att det inte ska bli så mycket snö att ploga då det kommer ta lång tid för utförarna.

De personer som handskottar och plogar arbetar många timmar vid stora snöfall och behöver sin dygnsvila, därför läggs en planering upp med anpassning för hur mycket snö som kommer och en fungerade arbetssituation för utförarna.

Hyrda parkeringsplatser sköts av den som hyr parkeringsplatsen. Det betyder att städning, borttagning av halkbekämpningsmaterial, lövborttagning, snöröjning och halkbekämpning utförs av den som hyr parkeringsplatsen.

Allmänna parkeringsplatser/gästparkeringar sköts om parkeringsplatsen är tillgänglig dvs. om ingen bil är parkerad på platsen.

När tjälen går ur marken och risken för större snöfall minskar påbörjas vårrenhållningen. Den första prioriteringen är då att ta upp halkbekämpningsmaterialet som har lagts ut under vintern.

På större bostadsområden görs en grovsopning där sandsopningsmaskinerna tar upp halkbekämpningsmaterialet som ligger på vägar och gångbanor. Sandsopningsmaskinerna är utrustade med en vattentank som sprider vatten vid sopningen för att inte stendamm ska spridas i luften. I nästa steg samlas halkbekämpningsmaterialet ihop av personal med lövblås på de ytor maskinerna inte kommer åt, som gräsmattor, trappor och entréer. Även här används vatten för att undvika att stendamm sprids. Sandsopningsmaskiner kör därefter en andra omgång och tar upp det sista halkbekämpningsmaterialet. På större bostadsområden läggs halkbekämpningsmaterialet i högar på området under en tid efter sandupptagningen för att sedan lastas och transporteras bort av lastbil.

Lövblåsarna låter en hel del men används i detta arbetsmoment för att de är kraftfulla och arbetet kan därför utföras mer effektivt.

Efter upptagning av halkbekämpningsmaterialet utförs vårrenhållningen, beroende på hur tidig eller sen våren är kan denna utföras innan eller samtidigt som första ogräsrensningen. Vid vårenhållningen städas vintern bort, större grenar, lövmassor och skräp som legat under snö och is. Ibland lämnas löv i gräsmattan som klipps ner vid första gräsklippningen vilket ger gräsmattan extra näring.

Ibland lämnas ett lövtäcke kvar till första ogräsrensingen för att både hålla värmen till växterna vid eventuell sen frost och förhindra ogräset att komma upp. Löven fungerar också som mat till maskarna och en jordförbättring åt växterna.

Gräsmattan vårstädas från grenar och skräp vid vårrenhållningen. Ibland lämnas löv i gräsmattan som klipps ner vid första gräsklippningen vilket ger gräsmattan extra näring.

När klipps gräset?

Gräsklippningen påbörjas under våren eller försommaren när gräset börjar att växa. Om det är mycket blött i gräset avvaktar vi tills det torkat upp innan vi klipper gräset första gången.

Gräset hålls oftast mellan 5-12 cm men när det regnar mycket och det är blött i marken kan vi behöva avvakta för att inte förstöra gräset och marken med våra gräsklippare. När det är mycket torrt utförs inte gräsklippningen med samma frekvens, för att solen bränner och skadar gräset, då klipps bara de ytor som ligger på skuggsidor, där gräset växter. Uttorkade gräsytor kan dock behövas klippas ibland för att hålla efter ogräs och ev slyskott så att det inte växer till sig så grovt att gräsklipparna inte klarar att klippa.

På hösten klipps en del av löven ner av gräsklipparen s.k. "mulchnig" och fungerar som gödning till gräset.

Maskrosor som växter i gräsmattan brukar böja sig under gräsklipparen för att sedan resa sig igen. Ansamlingar av gräs efter gräsklippningen kan ligga kvar en tid och torka för att sedan klippas igen vid nästa klippning.

Vattning

Bruksgräsmattor är tåliga och behöver inte vattnas utan växter till sig vid nederbörd. En nysådd bruksgräsmatta vattnas eller klippas oftast inte i tillväxtfasen för att ytan förstörs av gräsklipparen. Det kan se tråkigt ut i början med både ogräs och torra partier, men bruksgräsmattor har en förmåga att växa till sig när det blir fuktigare väder.

Svårklippta ytor

Ytorna runt hinder som exempelvis stoppstenar, stolpar, växtkärl trimmas generellt varannan gräsklippning. Gräsklippet tas bort från de hårdgjorda ytorna.

Trädens skugga balanserar temperaturen när somrarna blir mycket varma både inomhus och på bostadsgårdarna och ger en behagligare luftfuktighet. Träd tar även upp en del av föroreningar i luften och minskar människors exponering för skadliga ämnen. De har också en viss ljuddämpande funktion i våra städer.

Gallring och kapning av vissa grenar kan behövas om det finns risker för nedfall. Träd som anses vara en risk för människor och egendom bör fällas, men det finns ett stort värde att då ersätta träden.

Varför är det viktigt att behålla träden?

Träd är en mycket viktig del av utemiljö och bör, i möjligaste mån, bevaras. Träden ger skugga, suger upp mycket vatten och bidrar till att förhindra översvämningar och vattenansamlingar. Ett fullvuxet träd suger upp ca 200–300 liter vatten per dag.

Träden skapar biologisk mångfald genom att vara en hemvist för en hel del djur och mikroorganismer. Forskning visar att mycket gamla träd och även äldre döda grenar är mycket värdefulla för djurlivet.

Fågelbon

Under häckningssäsongen 1 april-31 juli är fåglarnas bon fredade och får inte plockas bort. Efter häckningsperioden kan de plockas ner i förebyggande syfte.

Lövblåsar används för att samla ihop löven och därefter transporteras lövmassorna bort till en avfallsanläggning. I möjligaste mån blåser vi ut löven i naturmark och en del löv lämnas i rabatter och buskage. Löven blir då mat åt maskarna och hjälper till att ge näring till jorden.

Lövblåsarna låter en hel del men används i detta arbetsmoment för att de är kraftfulla och arbetet kan därför utföras mer effektivt. En del löv lämnas kvar i rabatter för att förbättra jorden, ge ett naturligt skydd till växterna under vintern och håller ogräset borta under våren.

När sker lövborttagningen?

Löven tas upp minst en gång under perioden oktober-november/december, men för att undvika alltför stora lövmassor kan lövupptagningen ske vid flera tillfällen under denna period. Gräsklippare eller likande maskin mulchar/klipper sönder löven ner i gräsmattan och fungerar som näring.

På senare år har höstsäsongen förlängts och löven släpper sina löv senare än tidigare år. Detta kan göra att vi inte hinner ta upp löven innan det första snöfallet. Då tas löven bort vid vårstädningen följande år.