Grannarna - viktigast vid en kris

För ett par år sedan började ordet "prepping" dyka upp i alla möjliga sammanhang. Då hade redan Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, MSB, kommunicerat den så kallade 72-timmarsrekommendationen. Den innebar helt enkelt att vi alla skulle ha en krislåda med mat och förnödenheter för tre dygn hemma, en låda som kan lyftas fram om någon form av kris skulle inträffa. Strax före årsskiftet ändrades rekommendationen från tre till sju dygn, i samband med att försvarsberedningen släppte sin delrapport om Sveriges totalförsvar. Men det finns naturligtvis fler skäl att skaffa ett sjudagarslager än risken för väpnade angrepp: oväder, epidemier, cyberattacker och terror-attentat. Oavsett vilket rekommenderas vi alla alltså att handla mat och förnödenheter som ska räcka för vår familj i en vecka.

Att förbereda sig på att klara sju dygn utan hjälp av myndigheterna kräver en del eftertanke. Det enklaste är att utgå ifrån våra grundbehov vad gäller information, värme, mat, vatten och sömn. - Man behöver också göra en individuell risk- och sårbarhetsanalys och planera utifrån den situation man befinner sig i, säger Jan Alsander som är utbildningsansvarig på Civilförsvarsförbundet.

En sådan sårbarhetsanalys kan se olika ut. Har du barn behöver du tänka lite extra på dem. Har du eller någon anhörig en sjukdom, till exempel diabetes, behöver du planera utifrån det. I den krislåda som myndigheterna rekommenderar att vi ska ha hemma bör du packa mat som håller i rumstemperatur, har lång hållbarhet, hög näringstäthet och som inte kräver för lång tillagningstid eller mycket vatten vid tillagningen.

Ett troligt scenario vid en kris eller samhällskatastrof är nämligen ett långvarigt strömavbrott som gör att varken spis, kyl eller frys fungerar. Även vattnet kan sluta strömma ur kranarna på det sätt vi är vana vid.
- Många lagrar vatten, men det är viktigt att veta att våra kommuner har  ansvar för att köra ut vatten om det händer något, säger Jan Alsander.Han menar också att de viktigaste åtgärderna i krissammanhang är att lära känna grannarna och att hjälpas åt. Information och värme är två punkter där vi kan vinna mycket på att hjälpas åt med våra grannar. En transistorradio eller vevradio är viktig att ha för att vi ska kunna ta del av samhällsinformation och nyheter. Vid ett nödläge kommer de att sändas på Sveriges Radio P4, Sveriges beredskaps kanal. Men också uppvärmning är något som grannar kan samarbeta kring. Om ett långvarigt strömavbrott inträffar under någon av våra kallare årstider kommer en lägenhet snabbt att bli utkyld. Då vinner vi på att vara många på ett och samma ställe. - Kanske kan bostadsrättsföreningen enas om att värma upp en gemensamhetslokal? Alternativt kan man samlas många på ett och samma ställe, eftersom kroppsvärmen från flera personer snabbt värmer upp en lokal, säger Jan Alsander.

Att vara noggrann med hygienen under en kris är viktigare än vad man kanske kan tro. Också här behöver man prata ihop sig med grannarna. Var ska man samla skräp om sophämtningen inte fungerar? Var ska samla påsar med avföring om det inte går att spola i toaletten?

Att ha ett möte i bostadsrättsföreningen i förebyggande syfte är en smart idé, och dessutom ett bra tillfälle att lära känna sina grannar. Kanske kan det då vara läge att bjuda in Civilförsvarsförbundet, som kostnadsfritt håller den grundläggande utbildningen 72 timmar. - Över huvud taget är det bra att lära känna grannarna, stötta varandra, hålla koll på vem som är exempelvis läkare och vem som kan vara i behov av extra hjälp, säger Jan Alsander.

Varje fastighetsägare har ansvar för att de som bor i fastigheten har tillgång till ett godkänt skyddsrum. Det finns 65 000 skyddsrum i landet, och fastighetsägaren har 48 timmar på sig att ställa det i ordning för evakuering. MSB är den myndighet som kontrollerar att skyddsrummen i kommunen håller tillräckligt hög nivå. Behovet av skyddsrum är stort. Under de senaste femton åren har inga nya skyddsrum byggt i Sverige. Därför rekommenderar MSB staten att låta bygga nya från och med januari 2019. Det behövs ytterligare 50 000 skyddsrum för att täcka behovet för alla invånare.