Vilka regler gäller vid nyårsfirandet?

Under jul och nyår firas det över hela landet, tyvärr resulterar en del av firandet i störningar och stök

som går över gränsen för vad som är acceptabelt. Även om toleransnivån för nyårsfester kan förväntas vara högre än

under en vardag måste hänsyn ändå visas till grannar. Alltför högljudd musik långt in på natten, raketskjutning från

balkongen, stök och skadegörelse är företeelser som går över gränsen för vad som är tillåtet. Just raketskjutning kan få ödesdigra konsekvenser om någon skadas eller om en brand orsakas till följd av vårdslös hantering av fyrverkerier. Det krävs i många fall dessutom tillstånd från polisen för att få avfyra raketer i bostadsområden, även utomhus.

Bedömningen av huruvida en störning föreligger ska ske objektivt utan hänsyn till den drabbades personliga förutsättningar. Att en person exempelvis inte tål grannens balkongrökning på grund av sin astma eller att en person med sömnsvårigheter hålls vaken av fotsteg från grannen ovanför är alltså inte relevant för störningsbedömningen.

Bedömningen ska ske utifrån vad som bör tålas i ett hus av typen man bor i. I ett flerbostadshus får man till

exempel tåla att musik spelas, att barn med kolik skriker, att nattjobbare lagar mat och duschar mitt i natten samt att

grannen röker på balkongen.

Några generella regler om att det ska vara tyst efter klockan 22 finns inte. Bostadsrättsföreningen får dock sätta

upp egna ordningsregler. Dessa regler ska överensstämma med ortens sed, annars saknar de verkan. Det är lämpligt att prata med den granne som stör för att göra denne uppmärksam på sitt beteende. Om samtalet inte hjälper kan en anmälning om störningar göras till bostadsrättsföreningens styrelse. Styrelsen har då att ta ställning till om de påtalade störningarna är att bedöma som en störning i lagens mening. Om styrelsen anser att störningar förekommer har styrelsen en skyldighet att vidta åtgärder för att få störningen att upphöra. I ett tidigt skede kan styrelsen försöka medla mellan grannarna samt utfärda informella tillsägelser/varningar.

Fortsätter störningarna ska bostadsrättsföreningen skriftligen genom rekommenderat brev anmoda bostadsrättshavaren att upphöra med störningarna, skicka en så kallad rättelseanmodan. En kopia till socialnämnden

ska skickas i samband med att rättelseanmodan tillsänds bostadsrättshavaren om saken inte förväntas lösas.

Fortsätter störningarna ändå så har bostadsrättsföreningen möjlighet att säga upp bostadsrättshavaren. Detta innebär att bostadsrättshavaren inte längre har rätt att bo kvar i sin bostadsrätt och den kan komma att tvångsförsäljas

genom kronofogdens försorg.

/Andrés Hammar, Fastighetsjurist HSB 

HSB Stockholm hoppas att alla får en bra och, under rådande förutsättningar, lugn nyårshelg. Med önskan om ett Gott Nytt År.