Dags att utreda tomträtten även i Stockholm

Artikeln har tidigare publicerats på svd.se

I takt med att markvärdena de senaste årtiondena ökat runt om i landet har tomträtten blivit en het potatis i allt fler kommuner. Tomträttsavgäld kan liknas vid en kommunal markhyra, som betalas årligen av många småhusägare och bostadsrättsföreningar. Stockholm, Göteborg och Malmö är alla exempel på kommuner där avgäldsnivåerna nu höjs kraftigt, när de räknas upp för att spegla markvärdet.

Men det är en minst sagt politiskt känslig fråga. Kommuner är i många fall beroende av intäkterna, samtidigt som man inte vill skinna invånarna. I Malmö har politikerna nu emellertid insett att dagens situation är ohållbar, och på ett lyhört sätt lyssnat på sina medborgare. Genom att utreda gällande bestämmelser, istället för att blint höja avgäldsnivåerna, öppnar man nu för efterlängtade förändringar i tomträttsmodellen.

Bland annat ska konsekvenserna av att tillämpa samma beräkningsgrund för avgälden utredas, oavsett boendeform. Samma sak gäller för friköp, där det idag är mer fördelaktigt för småhusägare. Dessutom finns intentionen att göra det enklare att friköpa marken, exempelvis genom att möjliggöra avbetalning eller delbetalning. Därmed minskar bostadsrättsföreningars ekonomiska belastning. Malmös översyn av avgälds- och friköpsreglerna ska presenteras senast i maj 2019.

Även Göteborgs stad har insett orimligheten i de kraftiga avgäldshöjningarna, som i slutänden innebär att bostadsrättsföreningar tvingas höja månadsavgifterna. Det kan slå hårt mot vissa hushålls disponibla inkomst. I värsta fall kan det innebära att bostadsrättshavare tvingas flytta. Fastighetsnämnden ska därför se över om det finns lösningar som kan mildra höjningarna.

I år träder ordentligt höjda avgäldsnivåer i kraft i Stockholms stad. Vissa bostadsrättsföreningars avgälder höjs med långt över 100 procent. Ta till exempel en faktisk förening på Kungsholmen, vars årliga avgäld inom några år höjs från drygt 800 000, till nära två miljoner. Lägg sedan till att föreningens taxeringsvärde för marken ökade med nästan 50 procent mellan 2013–2016, vilket minst sagt försvårar finansiering av ett friköp. Stockholms nya blågröna styre bör blicka söderut, och inleda mandatperioden genom att ta efter de andra storstadsregionerna i landet. Utred tomträtten, med fokus på följande fem frågor:

• Friköp av mark på lika villkor – idag betalar småhusägare 50 procent av marktaxeringsvärdet vid ett friköp, medan ägare av flerbostadshus tvingas betala 100 procent. Det är dags att staden behandlar sina invånare på ett likartat sätt, oavsett boendeform.
• Öppna ett friköpsfönster – se över möjligheten att under en begränsad tid låta alla bostadsrättsföreningar med tomträtt friköpa marken. 
• Hitta ett gyllene snitt – staden är i behov av intäkter, inte minst för att finansiera nya bostäder. Hitta ett gyllene snitt, där både staden och föreningar går vinnande ur affären.
• Möjliggör avbetalningsplan – Malmö stad ska utreda möjligheten till en avbetalningsplan. Samma förutsättningar bör utredas även för bostadsrättsföreningar i Stockholm.
• Ompröva beräkningsmetoden för avgäldsräntan – om vi accepterar dagens räntor och priser på byggbar mark som en marknadsprissättning, är knappast lagstiftarens tanke att denna grundprincip bara ska gälla för marken, och inte för räntan. Därför bör den omprövas.    

Det är hög tid att även ge Stockholms bostadsrättsföreningar med tomträtt en rimlig chans att på ett självständigt sätt bestämma över sin framtid.  

Anders Svensson
vd, HSB Stockholm

Anders Lago
förbundsordförande, HSB