Dags för stambyte?

När ett stambyte genomförs innebär det att man byter ut alla rör och ledningar som transporterar tappvatten och avloppsvatten till och från fastigheten. Detta måste göras ungefär var 50:e år, så att inte de gamla rören spricker och resulterar i stora skador på byggnader och inventarier – vilket i sin tur betyder stora kostnader.

– Om man som förening misstänker att någonting är fel, eller om man har höga vattenskadekostnader, är det en god idé att göra en fastighetsinventering där man går igenom status på avloppsrör, vattenledningar och yt– samt tätskikt i runt 8–10 lägenheter av 100, säger Tommie Furugård, byggkonsult HSB Stockholm.

Om inventeringen visar att ett stambyte behöver göras måste ett förfrågningsunderlag tas fram. Det är en gedigen beskrivning av vad föreningen vill ha kombinerat med tekniska beskrivningar, ritningar och regler för entreprenaden. Att göra ett bra förfrågningsunderlag är av absolut största vikt, menar Tommie.

– Det är för att på ett tydligt sätt få med alla delar som styrelsen bestämt och vill ha, så att entreprenörer som räknar på arbetet kan lämna rätt pris. Ju tydligare förfrågningsunderlag, desto bättre anbud får man.

Att göra ett stambyte är ett stort projekt för en förening, frågorna är många och som styrelse kan det vara svårt att sitta på alla svar.
– Mitt bästa tips till föreningar som ska göra ett stambyte är att vända sig till erfarna konsulter som hjälper till att hitta en kompetent entreprenör som både klarar av och är van med att jobba i brf:er – samt ser till att säkerställa att föreningen verkligen får det som beställts, säger Tommie Furugård.

– Då får man också hjälp med projektledning, låneförfrågningar och hantering av juridiska frågor som kan dyka upp längs arbetets gång. Att göra ett stambyte påverkar de boende. Det är inte ett måste att flytta ut ur lägenheten, men arbetet innebär en del begränsningar i vardagen. I första hand kommer badrummet att vara en byggarbetsplats i runt sju veckor och provisoriska toaletter och duschar upprättas i lämpliga utrymmen i fastigheten eller i vagnar på gården. Även om målet är att störa de boende så lite som möjligt, förekommer alltid ljudliga och bullriga arbetsmoment under en ombyggnation. Vid ett stambyte borras det exempelvis i betong, något som kan låta mycket.

Här kan HSBs boendesociala grupp spela en viktig roll. De fungerar som ett socialt stöd och finns för att stötta de boende under stambytet.
– Vi är med före, under och efter hela projektet. Till oss kan de boende vända sig med frågor som rör exempelvis oro inför stambytet, störningar under pågående arbete eller om man behöver någon lösning kopplat till funktionshinder eller avancerad sjukvård i hemmet. De kan också, i lugn och ro, kontakta oss och ställa de frågor man kanske inte vill ställa inför alla andra medlemmar på informationsmötena, säger Pia Bruns, verksamhetschef för boendesociala gruppen på HSB Stockholm.

När arbetet med stambytet är igång gör Pia och hennes kollegor hembesök, som är konfidentiella gentemot styrelsen, för att se att allt går bra och för att fånga upp eventuella problem eller frågor.
– Ett stambyte är en stor process, och ibland kan det vara svårt att veta vad allt från plafond till duschdörr faktiskt betyder. Vi är pålästa på projektet, har full koll på tidplanen och finns där för de boendes bästa, säger Pia Bruns.