Sju nyckeltal som förklarar föreningens ekonomi

Att bara säga hur stora skulder eller höga intäkter föreningen har, eller sum­man sparpengar, berättar egentligen inte särskilt mycket om föreningen. Det är först när man vet hur stora skulderna, intäkterna och sparpengarna är per bostads- och lokalyta, som talet faktiskt säger oss något.

Att på det här sättet sätta två tal i relation till varandra kallas att man tar fram ett nyckeltal. Det fina med nyckel­tal är att man kan använda dem för att jämföra föreningar med varandra, oav­sett hur små eller stora föreningarna är.

I Bostadsrättskollen ingår sju sådana nyckeltal, eller indikatorer: sparande, investeringsbehov, skuldsättning, energikostnad, räntekänslighet, tomträtt och årsavgift. Här förklarar vi tre av dem närmare. Det finns mer information om samtliga nyckeltal på hsb.se/bostads­rattskollen/nyckeltal/. Tänk på att ett enskilt nyckeltal inte ger hela bilden, men tillsammans kan de ge information om risken för större förändringar av årsavgiften.

Sparande

Sparandet bör vara med­vetet och långsiktigt och hänger givetvis ihop med vilket behov föreningen har. Hur mycket sparande som behövs avgörs dels av i vilket skick fastigheten är. dels av hur stor skuldsättning föreningen har och vad som kan behöva lånas till framöver. I bostadsrättskollen definieras nyckeltalet sparande som "det som återstår när alla avskrivningar och kostnader för större investeringar har räknats bort. delat med den totala ytan i föreningen (det vill säga både boytor och lokalytor)". Då vet ni hur mycket pengar föreningen har sparat per kvadratmeter.

Skuldsättning

Hur pass skuldsatt är föreningen? Det räknar ni ut genom att ta summan av alla lån som föreningen betalar ränta på och dela det med den totala ytan i föreningen. Då får ni fram skuldsättning per kvadratmeter.

Energikostnad

Här tar ni den totala årliga energikostnaden (det vill säga kostnaden för värme, el och vatten) och delar med den totala ytan. Då får ni ett kvadratmeterpris som kan jämföras med kostnaden i andra föreningar. Vem vet, kanske upptäcker ni att det kan finnas pengar att spara och miljövinster att göra!