Skiljebos historia

Att människor mycket tidigt befunnit sig på eller passerat det område där HSBs Bostadsrättsförening Skogslyckan kom att byggas, finns handfasta bevis för.

Ett tiotal meter bakom Statoilmacken vid Bjurhovdamotet finns en fornlämning, en stensättning i form av en triangel eller pilspets. Det är en forntida grav, vilka ofta lades i anslutning till den dåtida bebyggelsen. Den kan även ha legat i närheten till den ursprungliga vägen och i anslutning till den gamla ”Eriksgatan”. Den väg som Kungen red när han skulle svära trohet mot folket och folket mot honom, i det dåtida Svea rike. Västerifrån passerades den fåtaliga bebyggelsen vid Svartån, vid vadet eller bron mellan nuvarande Biskops- och Apotekarbron, upp till Stora torget. Därifrån kan man, innan landhöjningen medgav passage efter Stockholms- och Tortunavägen, ha tagit sig upp mot nuvarande Tråddragargatan, förbi Bjurhovda gård och fram till Anundshög.

Området med gravhögen och skeppssättningarna antas ha haft en viktig betydelse som tingsplats och andra samhälleliga angelägenheter. Anundshög, som är högre än Uppsala högar vilka är placerade på en grusås, liksom skeppssättningarna antas ha tillkommit under 400 – 600-talet. Runstenarna antas ha tillkommit på 900-talet, då det blev vanligt att resa sådana äreminnen.

Badelunda

Badelunda och Furby torde redan på 1000-talet ha blivit egna socknar. I samband med att kyrkan i Furby år 1540 avvecklades gick man in i Badelunda socken. Under mitten av 1800-talet, när den kyrkliga och ”världsliga” delningen tillkom, uppstod Badelunda kommun. 1920 hade kommunen/socknen 1.050 invånare, av vilka sannolikt inte någon bodde i det skogsområde som numera utgör Skogslyckan.

Efter starkt motstånd inkorporerades man 1946 till Västerås stad. Invånarantalet hade då ökat till ca 2.500 av vilka 1.209 var sysselsatta i industri och hantverk. De sista tre åren hade man ökat med 554 personer. Det var industriarbetare som hade börjat bosätta sig och bygga villor i Skiljebo. Över en natt, 1/1 1946, ökade stadens areal med 70% och befolkningen med 5%. Skatten var ex. 7 kr per 100-lapp i Badelunda kommun mot 7:30 i Västerås stad. 1967 kom nästa stora kommunsammanslagning då Kungsåra, Tillberga, Skultuna och Dingtuna inkorporerades till Västerås kommun.

I boken ”De byggde Badelunda” ägnas ett kapitel åt ”Skiljebo – länken mellan staden och dess forntid”. På det inledande fotografiet, av det första nybygget av Familjen Landegrens egnahem från 1921 kan man se att det var inne i skogen som den första bebyggelsen uppstod.

Den 15 december 1890 avhölls konstituerande bolagsstämma för Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, ASEA numera ABB. Den 4 december 1897 avhöll en annan stor industri i Västerås sin konstituerande bolagsstämma, nämligen Nordiska Metallaktiebolaget, allmänt kallat Metallverken. Dessa två företag har verksamt bidragit till kommunens tillväxt.

Efter digerdöden, vid mitten av 1300-talet kanske uppemot hälften av befolkningen dog och fram till 1700-talet uppskattas befolkningen i Västerås ha uppgått till ca 2.000 personer. Mellan 1790 – 1890 ökade befolkningen från ca 3.000 till 7.800. År 1900 var man 11.238 invånare och 1945, vid andra världskrigets slut, var man 46.176 invånare. Under 1960-talet då bl.a. Skogslyckan tillkom hade befolkningen ökat med mera än 37.000, varav knappt hälften kom från de inkorporerade kommunerna. 2001 är invånarantalet drygt 120.000 personer.