Föreningsstämma

Föreningsstämman är det högsta beslutande organet i bostadsrättsföreningen d.v.s. medlemmarna.
Stämman visar att en bostadsrättsförening ska präglas av demokrati och att alla medlemmar ska få vara med och besluta i frågor som rör föreningen. Att sköta den löpande förvaltningen av föreningen genom föreningsstämma skulle bli alltför ineffektivt och det är därför stämman väljer en styrelse som får i uppgift att sköta det löpande.

I bostadsrättslagen står inte särskilt mycket om hur stämman ska gå till. Det är istället lagen om ekonomiska föreningar som gäller.


När hålls stämman/årsstämman?
Den ordinarie föreningsstämman, även kallad årsstämma eller årsmöte, ska hållas senast sex månader efter räkenskapsårets slut. Det finns inget som hindrar att man i stadgarna upprättar ytterligare tidskrav, till exempel att stämman ska hållas i en viss månad, då förstås inom sexmånadersregeln.

Extra föreningsstämma
Det kan också bli aktuellt att hålla en extra föreningsstämma. Det finns tre grunder för när en sådan ska hållas:
när styrelsen anser att det behövs,
när revisorerna skriftligen med motivering begär det,
när minst 1/10 av föreningens alla medlemmar skriftligen med motivering begär det.

Det vanligaste är att det är styrelsen som anser att extrastämma behövs till exempel när ett ärende enligt stadgar eller lag kräver ett stämmobeslut eller att styrelsen i linje med aktsamhetsprincipen vill att alla medlemmar i föreningen ska fatta ett viktigt beslut.

Motioner
Det är bara till ordinarie föreningsstämma som motioner kan lämnas. Eftersom alla ärenden som ska tas upp på stämman måste vara med i kallelsen är det viktigt att styrelsen får in motioner från medlemmarna i god tid innan kallelsen ska gå ut.

Styrelsen bör lämna sitt svar på motionerna. Styrelsen har ofta information och kunskap om sådant som motionerna handlar om. Styrelsen kan rekommendera medlemmarna att antingen bifalla, avslå eller anse motionen besvarad beroende på vilken information som styrelsen har. En styrelse med framförhållning sätter en "deadline" för när motioner ska inkomma för att styrelsen ska hinna behandla motionerna så att både motioner och styrelsens svar kan skickas med kallelse. Kommer det in motioner efter det datum som styrelsen har satt kan de inte följa med kallelsen och därför inte heller tas upp på stämman.

Kallelse till stämman
Det är styrelsens uppgift att kalla till stämman. Ordinarie stämma (årsstämma/årsmöte) ska kallas till tidigast fyra veckor och senast två veckor innan stämman ska hållas. Extra föreningsstämma ska kallas tidigast fyra men senast en vecka innan stämman ska hållas.

Om det är fråga om en extra föreningsstämma som kommit till stånd på grund av begäran från revisor eller från medlemmar måste kallelsen till den extra föreningsstämman skickas ut inom två veckor från den dag då begäran inkom. Kallelsen ska ske enligt bestämmelserna i stadgarna. Kallelsen ska innehålla tydlig information om de ärenden som ska tas upp på stämman. Även ärenden som enligt stadgarna är obligatoriska ska framgå av kallelsen

Rösträtt
Huvudregeln är att varje medlem har en röst. Om flera medlemmar innehar en bostadsrätt tillsammans har de gemensamt bara en röst. Om en medlem har flera bostadsrätter har han fortfarande bara en röst. Stadgarna kan dock föreskriva annat, till exempel att varje bostadsrätt har en röst, vilket numera är ovanligt. För den medlem som inte kan närvara vid stämman är det fortfarande möjligt att rösta, nämligen genom fullmakt.

Efter att stämman har öppnats ska en röstlängd upprättas, enklast är att använda medlemsförteckningen. Det är klokt att, då två eller fler medlemmar har en gemensam röst, notera vem av dem som ska lägga den faktiska rösten. Det är upp till dem själva att avgöra vem det är.

Beslut som måste tas på stämman
Styrelsen får inte besluta i alla frågor. Styrelsens uppgift är att sköta organisationen och den löpande förvaltningen av föreningen. Ärenden utanför styrelsens ansvar ska en föreningsstämma fatta beslut om.
Som exempel på beslut som måste tas upp på stämman och vad som krävs i omröstning kan nämnas:

  • Beslut om val av styrelseledamöter (enkel majoritet eller flest röster i sluten omröstning).
  • Beslut om arvode till styrelseledamöter (enkel majoritet).
  • Andra beslut där styrelsen är jävig.
  • Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens hus eller mark (enkel majoritet).
  • Beslut som innebär ändring av insatserna (samtycke från alla bostadsrättshavare eller 2/3 majoritet och hyresnämndens godkännande).
  • Beslut som innebär att en bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad (samtycke från berörda bostadsrättshavare eller 2/3 majoritet och hyresnämndens godkännande).
  • Beslut som innebär utvidgning av föreningens verksamhet (2/3 majoritet).
  • Beslut om ombildning av hyresrätt till bostadsrätt (2/3 majoritet av hyresgästerna).
  • Beslut om stadgeändring (stöd från alla bostadsrättshavare eller enkel majoritet på den första stämman och 2/3 majoritet på den andra stämman vilka måste ligga i följd). I visst fall kvalificerad majoritet om ¾ majoritet på den andra stämman.

I parenteserna framgår vad som krävs för att beslut ska kunna fattas. För många av besluten ovan krävs det kvalificerad majoritet och hyresnämndens godkännande för att beslutet ska kunna fattas om inte enighet uppnås.

Relevant lagtext
Bestämmelserna om föreningsstämman och kraven vid beslutstagande är många och till viss del komplicerade. Var noga med att allt går rätt till när besluten fattas. Om stämmobeslut har fattats stadge- och/eller lagvidrigt kan enskild medlem klandra beslutet, det vill säga att tingsrätten kan upphäva eller ändra beslutet och processen måste tas om på nytt.