Vid fallen i Kvarnbyn har det funnits kvarnar åtminstone sedan 1300-talet. Ordet ”mölna” är en äldre benämning på vattenkvarn och kvarnarna gav både orten dess namn och en grund för dess utveckling. Här maldes säd från stora delar av regionen.
Under 1800-talet blev vattenkraften drivkraft för en växande industri. Längs forsen etablerades bland annat pappers-, textil- och linoljeverksamheter. Kvarnbyn blev centrum i ett industrisamhälle där fabriker, arbetarbostäder och branta gångvägar växte fram tätt intill varandra. Flera av de välbevarade byggnaderna berättar fortfarande om denna viktiga period i Mölndals historia.
Samtidigt var stora delar av det som i dag är centrala och västra Mölndal fortfarande landsbygd. Fässbergsdalen var i början av 1900-talet ett av Göteborgstraktens största sammanhängande jordbruksområden. Runt de äldre byarna och gårdarna fanns åkrar, betesmarker och handelsträdgårdar.
I Bosgården låg bland annat Annehills handelsträdgård, mellan dagens Knarrhögsgatan och Växthusgatan. Den startades av trädgårdsmästaren Jens Peter Petersén och finns dokumenterad på fotografier från början av 1900-talet. Bosgården var länge präglat av jordbruk och odling innan bostadsbebyggelsen tog fart.
Ännu när Jungfruplatsen invigdes 1959 betade kor på ängarna i närheten – en påminnelse om hur snabbt området förändrades från jordbruksmark till en del av den växande staden.
En av dem som har bott i Brf Ängen sedan starten har berättat hur sånglärkorna om vårarna drillade över åkrarna och ängarna. Det är en levande minnesbild av det öppna odlingslandskap som fortfarande fanns alldeles intill när de första boende flyttade in.
År 1922 blev Fässbergs kommun och Mölndals municipalsamhälle en del av den nya Mölndals stad. Under de följande årtiondena växte tidigare åtskilda byar och bostadsområden successivt samman.
Mölndal utvecklades alltså inte enbart utåt från en enda stadskärna. Staden växte också fram genom att äldre samhällen och bebyggelseområden som Krokslätt, Toltorp, Solängen och Åby knöts samman med den nya bebyggelsen.
Efter andra världskriget ökade befolkningen snabbt. Nya industrier och arbetsplatser skapade inflyttning samtidigt som Sverige hade stor efterfrågan på moderna bostäder. I Mölndal inleddes omkring 1950 en drygt tjugo år lång period av omfattande bostadsbyggande.
HSB, Riksbyggen och det kommunala bostadsbyggandet fick en viktig roll. Tillsammans kom de att svara för en stor del av efterkrigstidens nya bostäder i Mölndal. Bosgården byggdes ut kraftigt under 1950-talet och blev en stadsmässig fortsättning på Mölndals centrum.
Det var i denna tid som Brf Ängen kom till. Föreningen registrerades den 11 november 1958. Namnet passar väl in i områdets historia, eftersom de nya bostäderna uppfördes i ett landskap som bara kort tid tidigare hade präglats av jordbruk och öppna marker.
Husen färdigställdes 1961, under en period då Jungfruplatsen och området längs Bågskyttegatan byggdes ut.
Jungfruplatsen hade invigts den 6 december 1959. Platsen representerade då en modern form av stadsplanering, där bostäder och butiker samlades kring en öppen plats. Utformningen har beskrivits som inspirerad av italienska torg och gav de boende i de nya bostadsområdena tillgång till vardagens service på nära håll.
Efterkrigstidens bostadsområden i Mölndal präglades av en medveten grannskapsplanering, med grönområden, lokal service och gångstråk mellan bostäderna. Tanken var att bostäderna skulle ingå i fungerande grannskap där vardagens service fanns nära.
Brf Ängens relativt låga flerbostadshus, öppna gårdar och gröna ytor speglar fortfarande mycket av denna tids bostadsideal. Föreningen byggdes några år före miljonprogrammet och hör till en tidigare fas av efterkrigstidens bostadsbyggande. Mölndals bebyggelse från denna period består i stor utsträckning av lamellhus och småhus och har generellt en mer traditionell karaktär än många av Göteborgs samtida bostadsområden.
Områdets kvarters-, plats- och gatunamn knyter tydligt an till zodiakens stjärnbilder.
Redan den 17 juni 1958 beslutade Mölndals stadsfullmäktige om namn för det västra Bosgårdsområdet. Bland kvartersnamnen fanns Kräftan, Bågskytten, Vattumannen, Oxen, Vågen, Skorpionen, Väduren, Tvillingarna, Jungfrun och Fiskarna. Samtidigt fastställdes bland annat namnen Jungfruplatsen och Bågskyttegatan.
Brf Ängens fastigheter och adresser blev därmed en del av ett namnsystem som fortfarande är tydligt avläsbart i området.
Sedan inflyttningen har flera generationer gjort Brf Ängen till sitt hem. Lägenheterna, gårdarna och de gemensamma lokalerna har förändrats och moderniserats. Tekniska system har bytts ut, husen har underhållits och nya behov har uppstått, men föreningens grundidé är densamma: de boende äger och förvaltar området tillsammans.
I dag omfattar Brf Ängen 177 bostadsrättslägenheter fördelade på fyra huskroppar på Bågskyttegatan. I föreningen finns även lokaler, garage, parkeringsplatser och gemensamma miljöer som tvättstugor, samlingslokal, odlingslotter, lekplatser, grillplatser och boulebana.
På så sätt lever mycket av efterkrigstidens tanke om bostadsområdet som ett grannskap vidare.
Närheten till Mölndals innerstad och naturområden som Safjället och Änggårdsbergen ger Ängen en kombination av stadens service och grönska som fortfarande präglar boendet.
Även Mölndal har fortsatt att förändras. Under 1970-talet byggdes centrum om i stor skala. Mölndalsån byggdes över genom centrum, nya trafiklösningar skapades och den nya centrumbebyggelsen – det som då kallades Mölndals bro – invigdes den 11 november 1976. Under senare år har centrum återigen omvandlats med nya bostäder, handel och mötesplatser.
Brf Ängen är därför mer än en samling bostadshus från 1961. Föreningen är en del av berättelsen om hur Mölndal gick från kvarnby, jordbruksbygd och industrisamhälle till en modern stad.
Här möts spåren av det gamla odlingslandskapet, efterkrigstidens bostadsbyggande och dagens levande föreningsgemenskap. Historien fortsätter att skrivas av alla som bor och verkar i Ängen.
Mölndals stadsmuseum – Besök Kvarnbyn
Riksantikvarieämbetet – Bebyggelseregistret, Mölndal