Namnet Fågelsången

I Järfälla Hembygdsblad nr 2 från maj 2008, har Lars Gustafsson J:r en lång artikel om namnet och var det kommer ifrån. Lars är en välkänd Järfällaprofil, som bland mycket annat skrivit Järfällaboken 1957, och var den mest tongivande i den helt nya utgåvan Järfällaboken II 1986. Han har varit riksdagsman, och under många år aktiv i kommunalpolitiken.

Fågelsången var för länge sedan ett torp under godset Jakobsberg (nuvarande Folkhögskolan). Torpet låg ungefär där Semestervägen 17-23 finns idag, i västligaste Jakobsberg nära Pingsttippen, Görvälns återvinningscentral.

Där Pingsttippen ligger, fanns tidigare en liten tjärn med sandbotten. Den användes ända in på 1940-talet för att bada i. Den tjärnen kallades Fågelsången, och platsen är ju väldigt nära torpet med samma namn.

Torpet Fågelsången tillkommer troligen på 1790-talet. Första gången det nämns är i födelse- och dopboken 1800, då hustrun Sara Michaelsdotter i Fågelsången omnämns som dopvittne. Under denna tid ägdes Jakobsberg av överstelöjtnant Otto Reinhold Wrangel, och det är troligt att det var han som lät uppföra torpet.

Etableringen av Fågelsången gjordes isolerat inne i skogen, skiljt från övrig bebyggelse och med ytterst liten odlingsyta.

De tidigaste skrifterna pekar på att torpet är hantverkar- och torparbostad, kanske kombinerat med skogvaktare. Några av de som tidigt bodde där är skomakaren Lars Östlund med hustrun Stina Andersdotter i mars 1801, smeden Per Enström med hustrun Sara Michaelsdotter i augusti samma år, samt torparen Jan Eric Carlsson med hustrun Maja Lisa Brodin år 1802.

Från 1821 upptas torpet Fågelsången i husförhörslängderna som obebott.

Husförhör hölls för att kontrollera allas kunskaper i innanläsning och kristendom, t.ex. Luthers katekes. En bieffekt var förstås att hålla koll på alla, att se till att alla sköter sig. Lars Gustafsson J:r och andra forskare är förstås lyckliga över dessa skriftliga förhörslängder när det t.ex. gäller att utreda vem som bodde var.

Och så på slutet: hur kommer det sig att just vårt område och vår förening fick detta namn? Lasse har inte lyckats få tydliga svar, men har en trolig förklaring. En trädgårdsmästare Bertil Andersson drev en Handelsträdgård som ägde en hel del mark. Eriksson var också kunnig om gamla Jakobsberg, och han kan ha varit idégivare när området skulle namnges.

Lennart Johansson, tidigare sekreterare och mångårig ledamot i styrelsen