Historia

Ända fram till för cirka 50 år sedan var det jordbruksmark i hela området från järnvägen och bort till Viksjö. För några hundra år sedan var Bällstaån mycket större, och torde ha haft stor betydelse för jordbruket. För ännu mycket längre sedan gick Mälaren in som en "havsvik", vilket nog gav Viksjö sitt namn.

I området har man hittat två runstenar från 1000-talet, vilka nu står i Folkhögskolans park. En av stenarna är ganska unik, då den innehåller både svenska och norska runor.

Första kända gången som området har ett namn är 1347, då det kallas Vibelde. 1409 finns en notering med namnet Wikbellae. Vibble by, som det senare kom att kallas, bestod av fyra hemman. De verkade på en stor del av marken väster om järnvägen. De fyra hemmanen låg alldeles väster om Kvarnbacken, ungefär där Kvarnskolan nu ligger. Man har inte lyckats tyda vad namnet Vibble betyder. Namnet är ju väldigt likt Nibble, men de lär inte ha med varandra att göra.

Från 1545 och framåt vet man namnen på de som ägde gårdarna.

1642 ärvs Vibble by av Jakob Lilliehöök, som började bygga en sätesbyggnad. Denna byggnad kom senare (från 1662) att heta Jakobsberg. Där Viksjöleden går idag, fanns tidigare Allévägen, som band ihop gårdarna Säby och Jakobsberg.

De fyra gårdarna lades ner en efter en, och 1797 omnämns området som obebyggt. Jordbruket drevs då från Jakobsbergs gård ända fram till 1921, då hela området styckades i cirka 130 lotter. Några av dessa bildade småbruk, t.ex. Olovslund och Vattmyra.

Ett annat torp hette Kvarntorp. Byggnaden fanns på Kvarnbacken ändå till 1957, då den brann ner. Carl Nyström brukade marken norr om Kvarnbacken från 1926 fram till omkring 1960. Fågelsångens södra del ligger på den marken.

På Kvarnbackens östra sida, mot järnvägen fanns ett trädgårdsbruk på 1920- och 30-talet. Ett annat trädgårdsmästeri fanns på den plats Västerby nu ligger, och även där Vibblaäng ligger.

Redan 1919 hade Karl Pettander köpt huvudbyggnaden Jakobsberg, och han startade Folkhögskola där.

Från mitten av 50-talet börjar den moderna utvecklingen. HSB köper successivt upp marken för att bygga bostadsrättslägenheter och marken som Fågelsången finns på, köpte HSB av flera markägare under 1966. I slutet av 50-talet börjar Västerby bebyggas, Vibblaäng är klart 1966 och Fågelsången 1968, ungefär samtidigt som Kvarnen. Vid den här tiden fanns egentligen inget centrum i Jakobsberg, utan det närmaste var några affärer, som fanns där Allévägen och järnvägen korsades.

Kvarnbacken har väldigt många fornlämningar, cirka 130 stycken. Det är en blandning av rösen, högar och stensättningar. De allra flesta finns på den södra delen av kullen. Det första omnämnandet av Kvarnen är 1786, då en mjölnare finns med bland de som lyder under Jakobsberg. Mjölnaren bodde i en stuga alldeles i närheten av Kvarnen.

På flera ställen på Kvarnbacken märks spår av bebyggelsen. De tydligaste är väl de fruktträd, som finns både uppe på Kvarnbacken, och på dess östra sida, mot Järfällavägen.

Kvarnen brann ner en natt i maj 1980, men den byggdes under stor enighet upp igen efter gamla foton, och kunde invigas 1981. (Red. anm.: Även denna kvarn har senare brunnit ned).

Hämtat ur Järfällaboken. Den som vill veta mer kan förstås läsa där.

Järfällas historia är väl dokumenterad i största allmänhet, tack vare Lars Gustafsson, som även har bistått Fågelsångens styrelse med kunskap om viktiga sakfrågor.

Du kan läsa mer om Lars och relaterade ämnen på Wikipedias hemsida:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Gustafsson_(socialdemokrat)