Vi stödjer inte längre, fullt ut, webbläsaren Internet Explorer (version 11 eller tidigare) då detta är en gammal webbläsare som inte längre underhålls av Microsoft och inte fungerar med modernare webbteknik. Därför rekommenderar vi att ni istället använder er av någon av dessa webbläsare: Google Chrome, Mozilla Firefox, Microsoft Edge eller Apple Safari

Föreningen som sparar pengar och miljö

17 juli 2018 Värmeåtervinning, vattensparande duschar och ett eget återvinningshus tillverkat av återvunnen plast. Klimatsmarta HSB Brf Toppsockret sätter miljötänket i första rummet. Och på köpet sparar dem stora pengar.

Thomas Bäcklin sorterar i återvinningshuset. Lägger en kasserad julstjärna i kärlet för plastavfall, och slänger resterna av en leksak i elektroniklådan. - Om folk är osäkra på vilket kärl de ska använda så ställer de grejerna här på hyllan. Vi är några som brukar se till att det sista hamnar på rätt plats. Det säger Thomas, som varit ordförande i föreningen sedan 2002.

HSB brf Toppsockret består av 143 lägenheter. Det karakteristiska, bågformade huset i Hökarängen i södra Stockholm stod färdigt 1964, precis före miljonprogrameran. Medlemmarna verkar trivas i föreningen. Många byter lägenhet inom föreningen när familjens behov ändras, och ungefär fem procent bor faktiskt kvar sen ursprungsåret. Men mest utmärker sig föreningen för sitt klimatsmarta arbete. Faktum är att HSB brf Toppsockret har belönats med Årets klimatpris två gånger: 2005 och 2015.  

- Vi har en 15-årig historia av miljö-och hållbarhetsarbete. Styrelsen har varit drivande, och medlemmarna har hakat på. Vårt klimatarbete påbörjades strax efter millennieskiftet, och en milstolpe var att få Årets miljöpris 2005 på HSB Riksförbunds årsstämma. Och att vi nyligen fick ett nytt klimatpris är ju jätteroligt, säger Thomas Bäcklin.

Det första föreningen gjorde var att byta fläktaggregat. Det var 2003. - I princip hade hälften av lägenheterna inte luft. Vi borrade upp stora spaltventiler så att vi fick in ett luftflöde, och vi bytte ventilationsaggregaten på taket. Det blev ett rejält lyft för inomhusmiljön. Föreningen var dessutom tidig med att köpa andelar i ett vindkraftverk. 2007 investerade föreningen i vindkraftsbolaget O2:s första vindsnurra, och var med vid invigningen av den första vindsnurran i Sveg. Andelselen svarade då för cirka 85 procent av föreningens gemensamma elbehov, i dag nästan 100 procent. Resten täcks av O2:s egen vindkraftsel via Nordpool. Vår vindkraftssatsning har visat sig vara lyckad. Den har gjort att föreningens gemensamma koldioxidutsläpp ligger på ett minimum, dessutom sparar vi stora kostnader för el varje år.

Föreningen har även tilläggsisolerat vind och gavlar, bytt de innersta fönsterrutorna mot energiglas, och försett samtliga lägenheter med duschutrustning och för tio år sedan byggdes Toppsockrets egen återvinningsstation Ketchuphuset, som är byggt av återvunna ketchupflaskor. - Vi märker en stor skillnad i hur mycket medlemmarna återvinner i dag jämfört med när vi hade sopnedkast. Då följde kartonger och plast gärna med i soporna. Nu återvinns nästan allt. Vi har även kärl för matavfall. Men allt handlar inte om el, vatten och tekniska lösningar. Miljöfrågan är större än så, menar Thomas Bäcklin och pekar på att föreningen också har investerat i nya cykelställ. - Det uppmuntrar till spontanmotion, och gör att fler kan ta cykeln i stället för bilen.

En av föreningens senaste investeringar är tvättstugorna. De har totalrenoverats med energieffektiv tvättutrustning, automatiskt tvättmedelsdosering och bokning via webben och appar. - Torktumlare och torkskåp har energisparande värmepumpar. Tvättmaskinerna värmer vi med varmvatten, inte med el, och vi har automatisk dosering av Svanenmärkt tvättmedel och närvarostyrd belysning. Den största klimatsmarta investeringen hittills är dock hybridanläggningen för bergvärme och värmeåtervinningen i ventilationen. Thomas Bäcklin förklarar att anläggningen sparar cirka 85-90 procent fjärrvärme samt 65-70 procent av den totalt köpta energin för uppvärmning, elen för värmepumparna inkluderad. 

Alla klimatsmarta investeringar gör att föreningen sparar pengar och tär mindre på klimatet. I energideklarationen 2007, Toppsockret var faktiskt den första bostadsrättsföreningen i Sverige som hade en energideklaration,  deklarerade föreningen 127 kilowatt per kvadratmeter och år. Drygt tio år senare är samma siffra nere på 46. 

Föreningens övergripande mål är att minska koldioxidutsläppen med 40 procent från 2008 till 2023, ett mål som Thomas Bäcklin menar är realistiskt. Månadsavgifterna då? Jo, trots stora investeringar ligger månadsavgifterna fortfarande på ganska låga nivåer, 550 kronor per kvadratmeter och år. 2011 höjde föreningen avgifterna med fem procent, dessförinnan hade avgifterna varit oförändrade i sex år.

För att genomföra ett seriöst miljöarbete i en förening är kommunikation viktigt, menar Thomas Bäcklin. Medlemmarna i Toppsockret får fortlöpande information i skriften Husbladet som delas ut i brevlådorna, samt via Facebooksidan där medlemmarna kan kommunicera sinsemellan.

Thomas tips till bostadsrättföreningar som vill bli mer klimatsmarta


1. Mätningar
Börja med att göra mätningar. Var befinner sig föreningen? Räkna ut energiåtgång för el och fjärrvärme per kvadratmeter, och jämför med liknande byggnader. Gör samma beräkningar för sopor, återvinning och vatten. Hur mycket osorterade sopor samlar föreningen på sig?

2. Underhållsplanen
Titta igenom underhållsplanen. Vad finns kvar att göra? Fundera över vilka renoveringar föreningen ska ta tag i först. När investeringen väl ska göras är det viktigt att inte välja en standardlösning. Man brukar säga att själva investeringen bara är cirka 15 procent av hela livscykelkostnaden. Ofta kostar en hållbar lösning initialt lite mer än en standardlösning, men vinsten kan räknas hem på sikt - i lägre driftskostnader.

3. Styrelsen
Det är förstås en fördel med en påläst styrelse, men alla styrelser sitter inte på hållbarhetskompetens. I många styrelser finns juridisk och ekonomisk kunskap, men det saknas kanske kompetens inom energibesparing och sparpotential i ny teknik. Då får man kanske plocka in en energispecialist. Ett tips är att passa på nu när andra vågen av energideklarationer kommer. Ge de certifierade energiexperterna ett mer tydligt uppdrag - deras uppgift är ju att föreslå energibesparingsmöjligheter. Köp några extra konsulttimmar av dem, det kan vara en otrolig vinstlott. Efterfråga mer utförlig information om de specifika åtgärder som föreningen kan göra så blir det lättare att starta ett energisparprojekt.

4. Medlemmar
Det viktiga är att ha en informerad styrelse. Men man kan inte förvänta sig att alla medlemmar i en förening är intresserade av sånt här. Det är viktigt med kommunikation och information till medlemmarna, men jag tycker inte att man ska lägga alltför mycket tid på att försöka få den sista medlemmen med på tåget. En styrelse har ju vissa befogenheter. Om alla ska tycka till om allt blir processen för omständlig och långdragen.