Vi stödjer inte längre, fullt ut, webbläsaren Internet Explorer (version 11 eller tidigare) då detta är en gammal webbläsare som inte längre underhålls av Microsoft och inte fungerar med modernare webbteknik. Därför rekommenderar vi att ni istället använder er av någon av dessa webbläsare: Google Chrome, Mozilla Firefox, Microsoft Edge eller Apple Safari

Att bo i en demokrati

23 oktober 2019 Att bo i bostadsrätt är att bo i en demokrati - men vad betyder egentligen föreningsdemokrati? Och varför är det så viktigt? Niklas Widebeck, utredningschef på HSB Riksförbund, har koll på rättigheter och skyldigheter för bostadsrättsföreningens medlemmar.

När man ska köpa en ny lägenhet tittar man ofta på storlek, planering, läget och byggår. Det många glömmer bort är att man inte bara köper en bostad, utan att man samtidigt blir medlem i en förening, en demokrati.

- Föreningsdemokrati i en bostadsrättsförening innebär att alla medlemmar under strukturerade former har rätt att vara med och påverka sitt boende och har möjlighet att utöva både sina rättigheter och skyldigheter.

Det här ger människor möjlighet att ta ansvar för sitt boende på ett helt annat sätt än om man bor hos en privat fastighetsägare, säger Niklas Widebeck.

Men för att en demokratisk förening ska fungera, krävs att den bygger på en solid bas. Inom HSB är den basen de sju kooperativa principerna (se faktaruta), samtidigt som föreningens stadgar ger reglerna för hur och när medlemmarna kan påverka föreningen: till exempel genom stämman, motioner eller att engagera sig i styrelsen.

Niklas Widebeck understryker hur viktigt medlemmarnas engagemang är:
-Om föreningsdemokratin ska fungera, kan inte medlemmarna bara sitta på läktaren och titta på, för då riskerar man att få en styrelse som fattar beslut som majoriteten inte står bakom.

Men det är svårt att engagera sig i något om man inte vet hur det fungerar. Därför är utbildning för alla medlemmar grunden för en fungerande föreningsdemokrati.

- Ska man kunna utföra sin demokratiska medlemskontroll måste man veta hur föreningen fungerar, vilka möjligheter man har som enskild medlem, när och hur man kan engagera sig och vad föreningen ansvarar för.

Föreningsdemokratin ställer även krav på fungerande kommunikation mellan föreningen och dess medlemmar. Nya medlemmar måste få information om hur föreningen och styrelsen jobbar, när det är dags att lämna in motioner och när styrelsen träffas för möten. Inte minst behöver man få veta varför dessa frågor är viktiga.

- Hur kommunikationen ska gå till är något som många bostadsrättsföreningar brottas med. Information och kunskap är grundförutsättningar för en livskraftig föreningsdemokrati, och kan man få det att fungera frigör man i längden den kraft som finns hos engagerade medlemmar, avslutar Niklas Widebeck.

De sju kooperativa principerna

 

1. Frivilligt och öppet medlemskap
Kooperativa föreningar är frivilliga organisationer öppna för alla som kan använda deras tjänster och ta på sig medlemskapets ansvar.

2. Demokratisk medlemskontroll
Kooperativa föreningar är demokratiska organisationer som styrs av medlemmarna.

3. Medlemmarnas ekonomiska deltagande
Medlemmarna bidrar på ett rättvist sätt till den kooperativa föreningens kapital.

4. Självständighet och oberoende
Kooperativa föreningar är fristående organisationer som styrs av medlemmarna.

5. Utbildning, praktik och information
Kooperativa föreningar erbjuder utbildning och praktik till sina medlemmar,förtroendevalda och anställda så att de effektivtkan bidra till utvecklingen av föreningen.

6. Samarbete mellan kooperativa föreningar
Kooperativa föreningar tjänar sina medlemmar mest effektivtoch stärker den kooperativa rörelsen genom att samarbeta på lokal, nationell samt regional och internationell nivå.

7. Samhällshänsyn
Kooperativa föreningar arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen enligt riktlinjer som godtagits av medlemmarna.