Nils Holgersson-rapporten: Pris för vatten och avlopp ökar tre gånger inflationen

För fjärde året i rad ökar avgifterna för vatten och avlopp tre gånger mer än inflationen. I år är avgiftshöjningen 2,5 procent i genomsnitt medan inflationen hittills är 0,8 procent. Skillnaden är stor mellan landets kommuner, i vissa kommuner är höjningarna upp till 35 procent. Det visar Nils Holgersson-gruppens senaste rapport, där prisskillnaderna för vatten och avlopp jämförs mellan kommunerna.

Dyrast i Tanum, billigast i Solna

Prisutvecklingen för vatten och avlopp (VA) varierar rejält mellan kommunerna. Vissa ändrar inte VA-taxan, medan andra höjer avgiften kraftigt under flera år. 17 kommuner har höjt taxan med 10 procent eller mer sedan 2015. Och tolv kommuner har höjt taxan med över 40 procent sedan 2012. Dyrast VA-taxa är det för boende i Tanum, Tjörn och Norrtälje, och billigast i Solna, Stockholm och Huddinge.

– Det är anmärkningsvärt att det är så kraftiga prisskillnader mellan kommunerna. Förutsättningarna för kommunerna varierar, men de stora variationerna är oroväckande. Ytterst slår det mot konsumenternas ekonomi eftersom man måste flytta till en annan kommun för att påverka priset, säger Roland Jonsson, ordförande Nils Holgersson-gruppen som intervjuades i Ekot måndag 12 september med anledning av kommunernas skillnader i avgifter för vatten och avlopp.

Smyghöjning via kommunalskatten

Årets undersökning visar dessutom att 15 procent av kommunerna inte har kostnadstäckning för vatten och avlopp. I praktiken innebär det att kommuner även tar in avgifter för VA från kommunalskatten.

– Det är problematiskt att allt fler kommuner tar in VA-taxa via skatten. Det innebär att hushållen inte ser den totala VA-kostnaden när delar av avgiften tas ut smygvägen via skattsedeln, säger Roland Jonsson.

Klimatförändringar ökar kraven på VA-systemen

På flera håll i landet är VA-systemen inte anpassade för klimatförändringar med fler skyfall, översvämningar och fall av akut vattenbrist. Systemen behöver i flera fall uppgraderas.

– Att VA-taxor ska täcka förbrukning, drift och underhåll är självklart. Men den stora frågan är hur kostnaderna för klimatanpassning av offentlig infrastruktur ska finansieras. Här behövs en ordentlig diskussion om hur kostnaden för uppgraderingen av bland annat VA-systemen ska fördelas i framtiden, säger Roland Jonsson.

Läs Nils Holgersson-rapporten här

I figuren här nedan redovisas de kommuner med lägst respektive högst VA-taxa. I genomsnitt handlar det om en höjning på 2,5 procent.