Brf Drottningstaden 60 År

Drottningstaden under 60 år

I norra delen av Lund finns en stadsdel som heter Möllevången. Detta var förr stadens norra åkervång där en väderkvarn stod och gav namn åt vången. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet expanderar staden norrut med norra kyrkogården, Möllevångshemmet, folkskoleseminariet och byggnader knutna till sjukvården. Efter andra världskrigets slut inleds en ny expansion av staden med stora bostadsområden. Den 7 oktober 1953 upprättar stadsplanearkitekt Carl-Ossian Klingspor en stadsplan för södra delen av Norra Fäladen som området då kallades. Norr om Norra kyrkogården fanns vid denna tid endast helåkersbygd upp mot Stångby och med Möllevångshemmet som en lummig ö i slättlandskapet. I de annars mansdominerade kvartersnamnen i staden Lund fick man nu plötsligt en rad kvinnonamn i Drottning Josefina (drottningstadens bostadsrättsförening), Drottning Lovisa (Lovisaskolan), Drottning Viktoria (Viktoriahallen), Drottning Blanka, Drottning Margareta och Drottning Filippa. I denna plan var byggnaderna begränsade till tre våningar kring Sofiaparken. Planens skissade byggnadskroppar stämmer inte med hur det sedan blev. Det fanns till och med ett förslag att Sofiavägen skulle gå rakt igenom Sofiaparken samt länga 5 på Sofiaparken och ansluta till Margaretavägen.

Det blev en av Sveriges första framgångsrika kvinnliga arkitekter som fick i uppdrag att rita husen kring Sofiaparken. Hon hette Ingeborg Hammarskiöld-Riezs (född Ingeborg Cruickshank) och tog sin arkitektexamen 1931 vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Hon gifte sig 1935 med Lars Hammarskiöld och blev redan två år senare änka då maken dog i en blindtarmsoperation. Hon sökte sig då till Lund där det fanns en mer öppen inställning till kvinnliga arkitekter, kanske för närheten till Danmark där det var vanligare med kvinnliga arkitekter. Hon hade tur och blev anställd som biträdande stadsplanearkitekt  på byggnadsnämnden i Lund. Hon stannade vid kommunen fram till 1946 då hon öppnade ett eget kontor och kom att rita många byggnader och stadsplaner i södra Sverige fram till 1994 då hon gick bort vid 84 års ålder. Totalt har hon gjort ritningar till mer än 3000 hus, främst i sydvästra Skåne. Under åren 1954-55 ritade hon Drottningstaden och några år senare 1960 ritade hon Lovisaskolan. Ingeborg Hammarskiöld Riezs kom att verka under en period då den sociala bostadspolitiken genomfördes och då kvinnliga arkitekter slog sig in i en mansdominerad yrkeskår. Det som var viktigt för Ingeborg var ”Anpassning till villkoren, både ekonomiska, funktionella och omgivningsmässiga/ inte bygga monument åt sig själv på andras bekostnad. Enkelhet. Aldrig låtsas”. När ett hus var färdigt och inbott något år brukade Ingeborg gå dit på återbesök och ta reda på vad fel man funnit. För att veta till nästa gång.

Bostadsrättsföreningen Drottningstaden bildades i maj 1955 och det första huset som stod klart var 5:ans södra halva (a, b, c) och sedan den norra halvan. Efter detta uppfördes 3:ans båda huskroppar och var inflyttningsklara i februari 1956. Totalt så finns det 78 lägenheter varav 42 är två rum och kök, 36 fyra rum och kök samt två lokaler för verksamheter i källarplan. Mariann Nilsson som bor i 3D är en av fem hyresgäster som bott i huset ända sedan inflyttningen 1956. De andra är Maja Tillbom i 3C, Karl Werner i 3A, Elsa Jönsson i 3B och Ada Lisen Magnusson i 5F. Av dessa är Karl äldst och fyllde 100 år 2016. När Mariann flyttade in var äldste sonen ett år gammal. Lägenheten kostade på den tiden 1500 kronor. Det var framför allt barnfamiljer som flyttade in i Drottningstaden och här fanns ett 60-tal barn på 1950-talet. Barnen lekte på gården och det ordnades många gemensamma aktiviteter. I det som nu är föreningslokal anordnades söndagsskola, scoutmöten och filmvisning för barnen varje månad. Sommartid ordnades badresor och vintertid spolandes is på lekplatsen i Margaretaparken. Varje lucia gick barnen luciatåg till alla lägenheter. Till påsk klädde barnen ut sig och knackade på hos alla i husen. Norr och väster om Sofiaparken var det åkermark och norra ringen var ännu inte byggd. De första åren saknades bussförbindelse med centrum men sedan fick man en busslinga in till Lovisavägen.

Under 1960-talet fanns många affärer i området. Där det nu är pizzeria på Filippavägen var det snabbköp och det fanns även fiskaffär, tidningsaffär, konditori och konsumaffär i området. I snabbköpet var det bara mjölk som man själv kunde ta medan övriga varor fick beställas över disk. Flera försäljare kom och sålde på gården, t ex potatis och fisk. Marianns äldste son var förtjust i rökt sill som kunde köpas tre för en krona. I källarlokalen i östra ändan fanns det under 1960-talet en taxistation. Bilarna höll till vid Lovisaskolan. Telefonisten kunde bli högljudd och det hördes alltid ett mummel på toaletterna i lägenheterna i trappan 3A. Därefter har lokalen använts till scoutlokal, tryckeri och idag är det massage.

Vicevärden fram till 1960 hette Billsten och sedan blev det Stig Lindstedt. Under många år från 1980-talet till 2000-talet var Bror Larsson vicevärd. Tvättmaskinerna hade från början myntmatning och det kostade 1 krona för tvätt och 25 öre för torktumlare. Från början hade många lägenheter Perstorpsplattor på väggarna upp till 2/3 av takhöjden i kök och badrum. Många av bostadsrätterna har bevarat bostadsrättsbeviset från 1960. Min lägenhet har bevis nr 65 som är undertecknat av Harald Olsson gällande lägenheten nr 7 vån II i fastigheten nr 1 i kvarteret Drottning Josefina hus B nr 3 med adress Sofiaparken. Andelsvärdet är 432 507 kronor med grundavgift 2305 kronor.

Den 16 juni 2016 hade föreningen en historieträff då vi samlades några stycken och pratade om föreningens historia. Mariann Nilsson och Inga Magnusson som bott i huset i alla år var med och berättade många intressanta historier om hur det var förr. Bland annat berättade Inga att Lasse Holmqvist kusin bodde i lägenheten under henne och ibland var Lasse på besök. En natt var det fest och man kunde höra Lasses höga skratt ända till 5-tiden på morgonen. Det bodde en poliskommissarie Elström i huset som ofta tillrättavisade barnen som lekte på gatan. Han sa åt dem att leka på gården istället och sedan körde vaktmästaren ut dem på gatan igen. En gång kom polisen och ville låna ett rum av Inga för att kunna spana på narkotikalangare. Socialen hade en lägenhet i huset och där bodde ibland personer som handlade med droger. Även ägaren till Holmströms charkuteri som nu finns i saluhallen bodde förr i föreningen. På 1990-talet var det flera vattenläckor i husen innan stammarna byttes ut. Mariann fick rinnande vatten från lägenheten ovanför ner i köket.

Den 27 augusti 2016 firade bostadsrättsföreningen sin 60:de födelsedag med middag och underhållning i tält på gården. 50 av medlemmarna var med på festen och här presenteras några bilder från arrangemanget.

Per Blomberg 2016-08-28