7 vanliga frågor till styrelsen

1. Vad gäller vid andrahandsupplåtelser?
Om någon annan än bostadsrättshavaren bor i lägenheten så räknas det som en andrahandsupplåtelse, oavsett om det rör sig om en helg, en vecka eller ett år. Bostadsrättshavaren måste ha tillstånd av sin bostadsrättsförening för att få upplåta lägenheten i andra hand. Saknas tillstånd kan ni skicka en skriftlig anmodan till bostadsrättshavaren, vilket ska ske inom två månader från det att ni fått kännedom om andrahandsupplåtelsen. Kriterierna för andrahandsupplåtelser är att bostadsrättshavaren ska ha skäl till upplåtelsen, samt att föreningen inte har befogad anledning att neka.

2. Vad krävs för att få bli medlem i en bostadsrättsförening?
Gör en ordentlig prövning innan beslut kring medlemskap. Den som förvärvat en bostadsrätt får inte vägras medlemskap om villkoren som anges i stadgarna är uppfyllda och om föreningen skäligen bör godta personen som bostadsrättshavare. Med det menas exempelvis att förvärvaren kan fullgöra sina ekonomiska förpliktelser gentemot föreningen. För att ta reda på det kan ni begära kreditupplysning, titta på hur förvärvarens familjesituation ser ut och hur stor månadsutgiften blir. Medlemskap kan nekas enligt stadgarna om förvärvaren exempelvis inte har för avsikt att bo permanent i lägenheten, eller vid andelsförvärv (förutom om lägenheten efter förvärvet innehas av makar, sambor eller andra med varandra varaktigt sammanboende närstående personer). Vid avslag ska styrelsen delge förvärvaren, som har en månad på sig att överklaga hos hyresnämnden. Neka aldrig medlemskap på diskriminerande grunder.

3. Vem ansvarar för underhåll och reparationer?
Underhållsansvaret är fördelat mellan bostadsrättshavaren och bostadsrättsföreningen, enligt bostadsrättslagen. I HSBs normalstadgar för bostadsrättsföreningar framgår i paragraf 31 respektive paragraf 32 tydligt vilken part som ansvarar för vad. Huvudregeln är att den som ska underhålla eller reparera något får göra åtgärden och stå för kostnaden. Vid vattenskador, som hör till de vanligaste reparationerna ansvarar föreningen för tre U: Undersökning av skadan, Utrivning av den skadade delen och Uttorkning av den del av fastigheten som skadats. Vidare åtgärder regleras av stadgarna.

4. Hur bör störningsärenden hanteras?
Enligt bostadsrättslagen är bostadsrättshavaren skyldig att se till att inte utsätta sina grannar för "störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas". Innebörden är en avvägning. Ibland räcker det att prata med den som påstås störa och dokumentera att frågan varit uppe. Det är viktigt att styrelsen noterar i styrelseprotokollet att frågan om störning från en viss lägenhet har varit uppe för diskussion. Dela ut störningslistor där de boende kan fylla i detaljer om störningen som kan vara underlag i utredningen. Det går också att anlita en störningsjour. Då får styrelsen en rapport vid eventuell störning. Om situationen inte förbättras, ta hjälp av en jurist och utforma en skriftlig anmodan. Om störningarna fortsätter efter anmodan kan föreningen ha rätt att säga upp bostadsrättshavaren. Rådgör med jurist innan uppsägning.

5. Vilka regler gäller för garage och p-platser?
Garage och p-platser används inte alltid till det de är avsedda för. För att slippa skrotbilar på parkeringen eller att medlemmar använder garaget som förråd så skriv in i avtalet exakt hur uthyrningsobjektet får nyttjas. Tänk på att olika regler gäller för garage och p—platser.

6. Vem sköter uteplatsen?
En vanlig fråga är vem som ansvarar för skötsel och underhåll av uteplatser. Det första man behöver fundera över är vad för slags uteplats det är i juridisk mening. Antingen är uteplatsen upplåten med bostadsrätt eller så är det en så kallad benefik nyttjanderätt (nyttjande utan ersättning). Om uteplatsen är upplåten med bostadsrätt så kan man hitta stöd i stadgarna för vad som faller på bostadsrättshavarens ansvar. För uteplatser som är benefika nyttjanderätter brukar man säga att bostadsrättshavaren ansvarar för den dagliga skötseln, exempelvis gräsklippning. Ha en tydlig plan för uteplatserna och var konsekvent mot medlemmarna och informera nyinflyttade om vad som gäller.

7. Får boende utföra byggnationer och ändringar?
Bostadsrättshavaren får exempelvis utföra ommålning och tapetsering i lägenheten. Vid ingrepp i bärande konstruktioner, ändring av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas och vatten eller annan väsentlig förändring behövs däremot tillstånd av styrelsen. Även ändringar utanför bostaden, som att sätta upp markiser eller glasa in balkongen kräver tillstånd. Om en bostadsrättshavare som till exempel olovligen har satt upp en markis på föreningens fasad vägrar att montera ned den kan föreningen vända sig till kronofogdemyndigheten och begära särskild handräckning. Gå gärna ut med information till nyinflyttade om vad som gäller, dokumentera noga och ha skriftiga avtal vid tillstånd.