Sikte mot en mer hållbar bostadssektor

Ökad efterfrågan, stigande priser men också växande klyftor kännetecknade bostadsmarknaden 2020. Utmaningarna kring att minska miljöpåverkan i bostadssektorn är fortsatt stora och av högsta prioritet.

2020 präglades till stor del av coronapandemin, nedstängningar och restriktioner. Trots en stor oro i början av året kan vi konstatera att bostadsmarknaden har varit mycket stabil och byggandet av bostäder i landet har överträffat Boverkets prognoser. Prisutvecklingen har varit oväntat stark, i synnerhet på villor men även på bostadsrätter, till följd av att mycket tid tillbringats i hemmen. Nya behov har uppstått, exempelvis behov av mer yta och närhet till natur. Samtidigt som detta medför goda förutsättningar att sälja nyproducerade bostäder, innebär ökade priser även växande klyftor och utsatta grupper får det än svårare att ta sig in på bostadsmarknaden.

FN:s globala mål för hållbar utveckling

Allt fler företag och organisationer inom bostadsbranschen länkar sitt hållbarhetsarbete till Agenda 2030, FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Vi på HSB har sedan flera år tillbaka bidragit till en hållbar utveckling med fokus på de mål som är mest relevanta för vår verksamhet och där vi tillsammans med våra medlemmar, kunder och leverantörer kan göra mest positiv skillnad. I egenskap av bostadsaktör innebär det att vi riktar in våra hållbarhetsinsatser mer specifikt till åtta av de globala utvecklingsmålen.

Europa – världens första klimatneutrala världsdel

EU har liksom FN en ambitiös agenda för hållbar utveckling, med ambitionen att bli världens första klimatneutrala världsdel till 2050. Följaktligen viks en stor andel, 37 procent, av medlen i EUs återhämtningsfond på totalt 672,5 miljarder kronor till klimatåtgärder. Dessutom ska den så kallade renoveringsvågen som EU-kommissionen har presenterat leda till en fördubblad renoveringstakt de kommande tio åren.

Arbetet med EUs gröna giv fortsätter – ett långtgående åtgärdspaket som ska bidra till att allmänheten och näringslivet i EU kan dra nytta av en hållbar grön omställning. När det gäller bygg- och bostadssektorn innefattar EUs gröna giv en plan för energieffektivisering och en strategi för hållbar bebyggelse inklusive en uppdatering av byggproduktförordningen med fokus på bland annat cirkularitet och skarpare krav på byggavfall och digitala loggböcker. HSB har under en längre tid arbetat för att byggproduktförordningen ska uppdateras med mer information om produkterna och även deras klimatpåverkan, för att på så sätt möjliggöra för byggbranschen att på ett mer effektivt sätt kunna bidra till Parisavtalet och minska utsläppen av växthusgaser.

Målen som ska få bukt med Sveriges miljöproblem

På nationell nivå har Sveriges riksdag slagit fast 16 miljökvalitetsmål som syftar till att komma tillrätta med Sveriges aktuella miljöproblem. Målen, som utgör riktmärken för det svenska miljöarbetet, är definierade utifrån generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. Det övergripande målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

HSBs verksamhet har en tydlig koppling till i huvudsak tre av de svenska miljökvalitetsmålen: God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö.

Stora miljöutmaningar hägrar för bostadssektorn

Bostadssektorn, från byggprocessen till de boendes livsstil, står för en betydande miljöpåverkan. Fastigheter och bostäder står för cirka 35 procent av den totala energianvändningen och nära 40 procent av samhällets materialanvändning. Byggsektorn bidrar även till samhällets näst största avfallskategori: bygg- och rivningsavfall. Därutöver släpper byggsektorn ut cirka tio miljoner ton koldioxid varje år, ungefär lika mycket som Sveriges samtliga personbilar.

Hållbarhetsinsatserna inom bygg- och fastighetsbranschen har ökat markant under senare år. Många av branschaktörerna ligger långt fram i sitt hållbarhetsarbete, men det är fortsatt mycket att göra. Trycket från konsumenterna att bygga på ett klimatsmart sätt ökar. Liksom efterfrågan på hållbara bostäder.

Branschen har även antagit färdplaner för en fossilfri och klimatneutral bygg- och uppvärmningssektor. Det förutsätter nya arbetssätt, en ökad samverkan och nya materialval.

Nya lagar och förordningar

Den svenska lagstiftningen när det gäller miljö- och energifrågor kopplade till byggande och boende är under ständig förändring. Nya krav på sortering av bygg- och rivningsavfall är på plats och även krav på rapportering av farligt avfall.

Snart kommer lagstiftning på att deklarera klimatpåverkan från nyproduktion av bostäder och förordningskrav på IMD, individuell mätning och debitering, för värme i byggnader med hög värmeanvändning och av varmvatten vid ändringar av vattenledningarna. På agendan är också reglering av elnätsverksamhet och möjlighet att bygga egna nät eller skapa energigemenskaper för egen förnybar el.

Pandemin bidrog till nya behov och ökad försäljning

Efter några tuffa år med överutbud på vissa marknader stabiliserades läget under 2019 och 2020 inleddes med ett bra tryck i försäljningen av bostäder. Sedan kom coronapandemin och orosmolnen hopade sig. Efter en tillfällig dipp vände marknaden emellertid upp och vid årets slut kan vi konstatera att vi har sålt betydligt fler bostäder, runt om i hela landet, än vad vi gjorde föregående år. Det visade sig att pandemin fick människor att omvärdera sin bostadssituation utifrån nya behov såsom mer yta och flexibel möblering för att kunna arbeta hemifrån. Att bo nära jobbet upplevs inte lika viktigt som tidigare, istället har närhet till natur och friluftsliv ökat i värde.

Växande klyftor på bostadsmarknaden

På många håll i landet råder bostadsbrist och de senaste årens prisökningar i kombination med kraftiga kreditrestriktioner har gjort det allt svårare för utsatta grupper att komma in på bostadsmarknaden, inte minst bland unga som behöver ett eget boende.

Många länder i Europa har olika stöd för att underlätta för de grupper som har svårt att komma in på bostadsmarknaden. HSB har länge varit pådrivande i debatten för att Sverige ska införa liknande stöd. Till exempel har vi kunnat påvisa att möjligheten till ett statligt startlån för unga skulle minska tiden det tar att spara ihop till ett första boende från drygt tio till knappt tre år. Därför är det glädjande att regeringen under året tillsatte en utredning som ska se över möjligheterna och lämna förslag på åtgärder som underlättar för förstagångsköpare. I Sverige ser vi också framtida utmaningar med en åldrande befolkning och hur vi möter bostadsbehoven för denna grupp.

Bygga mer för fler

Inom HSB arbetar vi efter devisen att bygga mer för fler, som betyder att vi vill möjliggöra för fler att hitta en bostad från HSB. Vi vill utveckla bostäder för unga, barnfamiljer, äldre och personer med skiftande inkomster men också bygga på fler orter – och orter där andra aktörer inte bygger. Det är något vi gör redan idag och tanken är att vi ska fördjupa och paketera våra erbjudanden ännu mer med hjälp av välgrundad kunskap om vem som vill ha vilken bostad till viket pris och var den ska ligga. Utöver det vill vi såklart fortsätta addera bra mervärden kring köpet, boendet och den långsiktiga förvaltningen. Ett aktuellt exempel handlar om den nylanserade trygghetsförsäkringen som bland annat innehåller ett prisfallsskydd för den som köper en nyproducerad lägenhet.

Till sist vill vi också nämna digitaliseringen i samhället – en megatrend som bostadsbranschen måste anpassa sig till. Bostadsbranschen har traditionellt fått kritik för en låg digitaliseringsgrad. Även om omställningen kortsiktigt kan vara utmanande kommer en ökad digitalisering sannolikt att innebära stora effektivitetsvinster i form av tid, pengar och kvalitet för såväl nyproduktion som förvaltning.

Läs mer om vad vi har åstadkommit under 2020.