Vi stödjer inte längre, fullt ut, webbläsaren Internet Explorer (version 11 eller tidigare) då detta är en gammal webbläsare som inte längre underhålls av Microsoft och inte fungerar med modernare webbteknik. Därför rekommenderar vi att ni istället använder er av någon av dessa webbläsare: Google Chrome, Mozilla Firefox, Microsoft Edge eller Apple Safari

Som granne kan du rädda liv

Det hörs skrik och dunsar från grannlägenheten. Vrider du upp volymen på teven och hoppas att det ska upphöra – eller ringer du på och frågar vad som händer? 
– Tillhör du de senare så kan du sätta stopp för misshandel precis där och då, säger Nina Rung, som tillsammans med Peter Svensson är initiativtagare till projektet Huskurage som ska stärka säkerheten i svenska hem.

De som främst utsätts för grovt fysiskt, sexuellt, och dödligt våld i nära relationer är kvinnor. Det är därför det ofta pratas om mäns våld mot kvinnor.

Våld mot närstående är ett enormt samhällsproblem eftersom det är så många som utsätts, som lever i rädsla och som blir fråntagna både sin mentala och fysiska frihet. Våld mot närstående inbegriper psykiskt våld, ekonomiskt våld, materiellt våld, fysiskt våld och dödligt våld. Våld mot närstående omfattar även det sexuella våldet, vilket kan handla om sexuella oönskade närmanden, sexuella övergrepp och våldtäkt. 

Två barn i varje klass upplever våld i hemmet

I Sverige dödas årligen runt tjugo personer av sin nuvarande eller tidigare partner. Den absoluta majoriteten av de som mördas är kvinnor. Även om våld i en relation utövas av både kvinnor och män, så är det männen som står för det grova våldet och det dödande våldet i absolut störst utsträckning.

Våldet drabbar även barn som lever i hem där de tvingas uppleva våld mot en förälder eller barn som själva blir utsatta för våld. Rädda Barnen beräknar att vart tionde barn i Sverige lever i hem med våld. Det motsvarar drygt 200.000 barn. Det innebär att det går minst två elever i varje klass som tvingas uppleva våld i sitt hem och som därför också i högre utsträckning riskerar att själva utsättas för våldet. Utöver det rent fysiska våldet så lever minst 300.000 barn i hem med pågående missbruk eller sådan psykisk sjukdom hos en förälder att barnen riskerar att drabbas av omsorgssvikt. Det här är barn som sällan blir synliggjorda och därmed inte får stöd och hjälp. Där kan vi alla bidra till att skapa en förändrad situation för barnen genom att agera vid oro att barn på något sätt far illa!

Grannar behöver reagera

Eftersom våldet sker i hemmen, bakom stängda dörrar, så krävs det något annat än de verktyg samhället har idag för att arbeta mot våldet. Huskurage är ett sådant verktyg. Med Huskurage i bostadshuset vet utsatta att de kan få hjälp och de som utsätter vet att de inte får fortsätta utöva våldet med andras tysta godkännande. De vet det eftersom grannarna kommer att agera vid oro för att någon far illa. Grannarna vet att med en dörrknackning och ett telefonsamtal kan de stoppa det pågående våldet och förhoppningsvis minska det fortsättningsvis. 

– Alla kan göra något för att minska våld i nära relationer. Om vi vet hur och varför vi ska agera, så kommer fler att ingripa. Ofta är det grannarna som först anar att något inte står rätt till, berättar Nina Rung, som till vardags arbetar som utredare på Familjevåldsenheten inom Stockholmspolisen. Tillsammans med Peter Svensson som arbetar med våldsprevention och beteendeproblematik hos män, har hon tagit initiativ till Huskurage

Huskurage som metod tar sikte på att våldet aldrig ska tillåtas ske i det tysta. Det handlar om att ge fler kunskap om våldet och verktyg att agera när oron för att någon utsätts finns där. Tillsammans kan vi skapa tryggare hem och en vardag fri från våld.

Hur går det till?

Att införa Huskurage är busenkelt. Det kostar ingenting att införa Huskurage där du bor, men det kan kosta liv att låta bli! Att anta en policy kan göras på många olika sätt. Det kan göras genom beslut i styrelsen, genom beslut på årsstämma eller genom att bostadsbolaget fattar beslutet om att införa Huskurage där du bor. Sedan gäller det att agera!

Men som granne kan det vara svårt att veta hur man ska agera. Kanske situationen känns riskabel, man är rädd att uppfattas som en som lägger sig i andras privatliv eller så hoppas man helt enkelt att någon annan i huset ska ingripa.

Det är då Huskurage-policyn är bra att ha. Den är ett dokument som i tre punkter talar om hur man ska agera om man är orolig för att någon granne utsätts för våld. Policyn finns utformad för bostadsrättsförening, hyreshus och tomtägar-/villaförening. Genom att anta policyn på t ex en föreningsstämma vet alla som bor i huset att det finns en gemensam handlingsplan för att ingripa. Men självklart ska man inte utsätta sig för fara – är situationen hotfull bör alltid polisen tillkallas. Längre ner på denna sida kan du ladda ner policyn för Huskurage i bostadsrättsföreningar.

3 sätt att visa Huskurage

  • Ring på och fråga hur det står till om du misstänker något.
  • Ta hjälp av någon granne eller styrelseledamot om det behövs.
  • Ring polisen om situationen blir akut eller hotfull.

Läs mer

Är du utsatt för våld?

Du som utsätts för våld eller har frågor om våld, är anhörig, eller vän kan alltid ringa Kvinnofridslinjen på 020-505050. Linjen har öppet dygnet runt, är kostnadsfri och syns inte på telefonräkningen.

Om du är ung (mellan 15- 20 år) och utsätts för våld eller har frågor om våld, är orolig anhörig, vän eller den som utsätter en annan, så kan du chatta och läsa mer hos ungarelationer.se

Du som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck eller har frågor, är orolig anhörig eller vän, kan vända dig till hedersförtryck.se

Få stöd i boendefrågor

Som HSB-medlem får du generell juridisk rådgivning i boendefrågor och en rad andra förmåner.