Livet mellan husen i centrum på Bomorrow-konferensen 2022

– Den fysiska miljöns utformning kan bidra till att minska segregation, öka den sociala sammanhållningen och på det sättet samtidigt ge förutsättningar för att nå både nationella klimat- och miljömål, sa bostadsminister Johan Danielsson via länk.

– Att planera, bygga och förvalta trygga och attraktiva bostadsområden kräver en helhetssyn. Det är också utgångspunkten för den nationella politiken för hållbar stadsplanering. Arkitektur och kvaliteten på bostäderna har stor betydelse för både miljön och människors hälsa och välbefinnande och bör därför inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden, fortsatte han.

Vad gör en stad attraktiv?

Den frågan försökte Christina Friberg från Fastighetsägarna besvara med hjälp av en rapport från Cityindex.

–  Livet mellan husen är det som gör platsen attraktiv, det som gör den trygg, menade hon, och gav en rad exempel på hur man kan lyckas med detta.

Fler barnfamiljer i staden som överbryggar generationsklyftor och motverkar ensamhet. Temalekplatser, kultur och idrottsaktiviteter, gröna ytor som nyttjas och gemensam omvårdnad skapar liv och rörelse. Rörelsefrihet och att tillgängliggöra offentliga platser är andra. Kan vi odla på taket? Kan skolan vara en plats för kvällar och helger?

– Ingenting är omöjligt! Men vi måste följa människan som bor där, inte fokusera på vad vi själva vill skapa, utan faktiskt undersöka vad människorna som bor där vill ha, så släpp på prestigen och våga testa!, var hennes uppmaning till fastighetsägarna och kommunpolitikerna i publiken.

Vad gör Tokyo, Singapore och Köpenhamn så trygga?

Visste du att Tokyo, Singapore och Köpenhamn är de städer som ligger i topp vad gäller den upplevda känslan av trygghet?

Cornelis Uittenbogaard från Stiftelsen Tryggare Sverige berättade varför och har utarbetat en modell för hur vi kan jobba för att förbättra känslan av trygghet och säkerhet i våra svenska bostadsområden. Metoden kallas BoTryggt 2030 och innehåller konkreta råd i hur man strategiskt kan jobba med detta, något flera kommuner börjat göra, bland annat Sundsvall.

– Ett sätt att jobba brottsförebyggande är det som kallas Power of 10+, att det ska finnas minst tio saker att göra vid varje destinationspunkt i ett område. När människor samlas ökar den social kontrollen och tryggheten ökar.

Att lyfta begreppet social trygghet är något som borde beröras i Plan- och bygglagen, menar han. Som stadsplanerare är det lätt att glömma bort den sociala tryggheten och tar man inte höjd för det i ett tidigt skede blir det svårare senare.

– Andra länder har gjort det, till exempel Frankrike som har konsekvensbeskrivningar.

Kan du förnamnet på alla i ditt hus?

Vad är ett hem och när känner vi oss hemma? Dessa frågor funderade arkitekten Rahel Belatchew över i relation till hur vi byggt och bott i Sverige över tid. Hon funderade om många har en längtan efter ett starkare band till platsen där man bor och avsaknaden av ett större engagemang.

– Hur många kan förnamnet på alla som bor i samma trapphus? Vi måste börja prata med varandra!

Hon berättade om parker i Paris där närboende hjälper till med förvaltningen, vilket ger ett starkare band till platsen – och varandra. Kan vi göra detta samtidigt som vi får ner avgasutsläppen till noll, bygga om i stället för att riva, använda det som finns mer effektivt och använda förnybart material som trä, så bidrar vi samtidigt till en hållbar klimatpåverkan, menade hon.

– Den svenska standarden bygger på den svenska kärnfamiljen, men det ser helt annorlunda ut nu. Det är idag vi skapar framtidens boende. Det är vår plikt att ständigt minska belastningen på vår miljö. Den ska vara lika vacker och relevant om hundra år!

”Byggandet är på väg in i en tvärnit”

Upplevelsen av trygghet är lurigt, sa HSBs ordförande Johan Nyhus och berättade om en äldre kvinna som beklagade sig för honom att det blivit så otryggt i hennes område att de behöver portlås på dörrarna. Medan många andra tycker att portlås ökar känslan av trygghet.

– Det preventiva arbetet är viktigt och här har vi som fastighetsbolag en viktig uppgift att fylla, menade han.

Med nya utredningar börjar det hända saker. Den nya bostadsministern är tydlig och landet behöver öka tempot vad gäller planarbeten, poängterade han.

– Vi går mot ett stopp i byggandet och är på väg in i en tvärnit! Jag tror byggbranschen behöver stöd för att hålla tempot uppe.

”Många har koll på problemet men inte hur man får bukt med det”

Även Tobias Karström från Urban Utveckling talade om livet mellan husen och att polis, väktare, larm och kameror verkligen inte är enda vägen till ökad trygghet och säkerhet.

– Politiker tävlar ofta om polisresurser, men man glömmer aspekter inom miljöpsykologi, arkitektur, stadsplanering och förvaltningen av bostäderna. Många har koll på problemet med inte hur man får bukt med det.

Han betonade att alla fastighetsbolag inom ett område behöver jobba på samma sätt för att få effekt i det preventiva arbetet.

– Förvaltningen är central och ingen quick fix! Det är inget man gör en gång som sedan består.

Samverkan med nolltolerans mot oordning, konsekvent drift och skötsel, tydlig kommunikation till de boende, noggrann nyckelhantering, tydliga regler mot olovlig andrahandsuthyrning är exempel på sådant som bidrar till att minska risken för brott, höja kundnöjdheten och minska driftkostnaderna.

De har boende i styrelsen

Bomorrow visade två case där man systematiskt jobbat med social hållbarhet, dels forskarprojektet BIA i Timrå, och dels Gårdstensprojektet i Göteborg.

Projektet Bostäder, integration och arbete (BIA) har under 2019-2022 bedrivits i samverkan med Timrå kommun, Timråbo och Mittuniversitetet. Syftet med arbetet har varit att identifiera och medverka till att utveckla lyckosamma integrationsprocesser i Timrå kommun med ett särskilt fokus på betydelsen av boende och arbete. 

– Vi har fått många positiva berättelser värda att lyfta fram, sa forskaren Gustav Lidén.

Han vill lägga en långsiktig plan för bostadsområdet för att främja aktiviteter, skapa än starkare samarbeten mellan aktörerna i området, inte minst företagarna, och aktivt jobba för att få människor att mötas i vardagen, både svenskar och nyanlända.

– Annars faller integrationssamarbetet.

Michael Pirosanto, vd Gårdstensbostäder, beskrev på ett målande sätt hur uthållighet över lång tid vänt siffrorna i det så kallade miljonområdet Gårdsten från 1962. För att få bukt med otryggheten och det stora antalet tomma lägenheter, beslutade man att förlägga huvudkontoret i en av lägenheterna i bostadsområdet och man anställde många nya medarbetare för att ha personal i området dygnet runt.

– Det var en jättebra investering. Trygghetsgruppen som skapades 2002 sköter felanmälan, går omkring i området och är mycket uppskattade. Vi har också huschefer, förvaltare på dagtid.

De har valt en annorlunda sammansättning av styrelsen än vad som är det gängse. I deras styrelse finns nämligen boende.

– De boende är boendeexperter!

De jobbar också med att skapa jobb, hälsofrämjande mötesplatser, ekologiska innovationer såsom solel och samverkansaktiviteter för barn och ungdomar såsom segling och fotboll.

Idag står fastighetsägare i kö för att få bygga i området. På fem år bröt man den negativa brottsstatistiken och hittills har man sänkt den med 50 procent.

– Vi förvaltar fastigheter men vi jobbar med människorna!