På hsb.se använder vi cookies för att din upplevelse av webbplatsen ska bli så bra som möjligt. Vissa cookies används även för att optimera vår kontakt med dig som webbanvändare och för att kunna ge förmånliga erbjudanden som kan vara intressanta för dig genom annonsering (målinriktad nätreklam). Genom att klicka på acceptera och fortsätta använda hemsidan samtycker du till att dessa cookies används. Läs mer om cookies här

Cookies är ett fotavtryck du lämnar efter dig när du besökt en webbplats. Den består av en textfil, som lagras i din enhet. Den används för att känna igen dig och förbättra din användarupplevelse, exempelvis genom kortare nedladdningstider och tillgång till funktioner anpassade efter dina tidigare val. Cookies gör det möjligt att mäta trafiken och samla in statistik på webbsidan.  
 
HSB använder följande cookies:  

  • Beständig cookies – Sparas i din webbläsare tills du väljer att ta bort den eller när den upphör att gälla. Används till exempel för inställningar som du valt på hsb.se, i syfte att förbättra din användarupplevelse. 
  • Tillfällig cookie  Lagras tillfälligt i din webbläsare under tiden du besöker en hsb.seDärefter försvinner den när du stänger din webbläsare. 

Både beständiga och tillfälliga cookies används för besöksstatistik och i vårt arbete att förbättra webbplatsen. 

Cookies kan också delas in i förstaparts- och tredjepartscookies. Förstapartscookies är cookies som sätts av hsb.se (innehavaren av webbplatsen). Tredjepartscookies sätts av en annan webbplats, t.ex. för statiskanvändning av webbsidan eller annonsering.  

HSB är ett samlingsnamn för HSB Riksförbund, dess dotterbolag samt de regionala HSB-föreningarna. Samtliga använder webbsidan hsb.se och använder sig av cookies.  Det innebär att de olika bolagen och föreningarna kan vara ansvariga för utplacering av cookies på olika delar av webbplatsen. För att ge dig en bättre överblick innefattar denna policy information för hela webbplatsen, oavsett vilket bolag eller förening som har placerat ut cookies på en viss del av hemsidan. I HSBs lista över cookies anges vilka cookies som används på olika delar av hsb.se. 

Hur vi använder cookies 

På hsb.se används cookies för att mäta trafiken och användandet av vår webbplats, webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare och erbjuda andra tjänster som du efterfrågat. Cookies används även för att optimera vår kontakt med dig som webbanvändare och för att kunna ge förmånliga erbjudanden som kan vara intressanta för dig genom annonsering (målinriktad nätreklam). 

Behandling av personuppgifter 

I vissa fall hanterar vi personuppgifter i samband med användandet av cookies 

Vilka personuppgifter behandlas och vem är mottagare? 

Personuppgifter som behandlas är huvudsakligen IP-adress och andra online identifikatorer. 

De som kan komma i kontakt med uppgifterna är HSBs marknad- och kommunikationsavdelning, leverantören av hsb.se och de tredjeparter som är tjänsteleverantörer för HSB i samband med användningen av cookies, exempelvis vid annonsering och analys av användning av webbplatsen. 

För vilka ändamål behandlas personuppgifterna? 

Hemsidebesökares personuppgifter behandlas för följande ändamål: mäta trafiken och användandet av vår webbplats, se till att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare och erbjuda andra tjänster som du efterfrågat. Cookies används även för att optimera vår kontakt med webbanvändare och för att kunna ge förmånliga erbjudanden till personer som kan vara intresserade genom annonsering (målinriktad nätreklam).  

Vilken är den lagliga grunden för behandlingen? 

Intresseavvägning mellan dina och våra berättigade intressen. Vårt berättigade intresse av att behandla dina personuppgifter med stöd av en intresseavvägning är att kunna ge dig en bra användarupplevelse och att optimera vår webbplats samt att förbättra utplacering av annonser online.  

För sådan behandling som vi bedömer faller utanför en intresseavvägning mellan dina och våra berättigade intressen är den lagliga grunden för behandling samtycke. 

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du ställa in detta i din webbläsare. 

Hur länge lagras personuppgifterna? 

Hur länge vi behandlar dina personuppgifter varierar beroende på vilken cookie som sätts i din webbläsare. Beständiga cookies finns kvar på din dator till dess att du tar bort dem eller utgångsdatumet passerat och du återkommer till vår webbsida. Tillfälliga cookies saknar utgångsdatum och lagras temporärt i din dator under tiden du är inne på vår webbsida. När du stänger ned din webbläsare försvinner eventuella sessionscookies. 

Mer information om hur HSB hanterar personuppgifter hittar du här 

Så säger lagen 

Enligt Lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om att: 

  • att webbplatsen innehåller cookies 
  • vad cookies används till 

Besökaren ska också samtycka till att cookies används, med undantag för sådana cookies som är nödvändiga för att överföra ett meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät eller sådana cookies som är nödvändiga för att erbjuda en tjänst som du som webbplatsanvändare efterfrågat. 

Att stänga av och granska cookies 

Du har möjlighet att stänga av cookies genom din webbläsare, det gör du genom att besöka sidan anonymt. Hur du gör detta skiljer sig åt beroende på vilken webbläsare du har. Om du inte accepterar cookies, finns det vissa delar av hsb.se som du inte kommer att kunna använda. I webbläsaren kan du också se över vilka cookies som lagrats tidigare och radera dessa. Se din webbläsares hjälpsidor för mer information.  

Om personuppgiftsbehandling som grundar sig på samtycke 

Om personuppgiftsbehandlingen grundar sig på den registrerades samtycke har denne rätt att när som helst återkalla detta samtycke. Sådan återkallelse påverkar inte lagligheten i personuppgiftsbehandlingen innan samtycket återkallades. 

Ytterligare information 

Vid frågor om policyn eller vid andra önskemål avseende cookies, vänligen kontakta oss enligt nedan. 

Kontaktuppgifter 

Juristjouren 

E-postadress: juristerna@hsb.se 

Läs gärna mer om cookies på Post- och telestyrelsens webbplats. 

Stäng
Välkommen till HSB

Fast i villan – seniorer nekas bolån

17 december 2020 Nya regler på bolånemarknaden har gjort det mycket svårt för pensionärer att låna till en bostad. Resultatet blir olyckligt, både för människor och samhället. Gisela Grahm, 76, är en av alla seniorer som vill flytta från sitt stora boende – men hindras av regler och krav.

I en rymlig villa i Göteborgsstadsdelen Bergsjön bor pensionerade läraren Gisela Grahm. Hon tycker att hon bor för stort och skulle vilja flytta till en lättskött etta eller tvåa i närheten. Men det kan hon inte. Bankerna vill inte bevilja henne det lån hon behöver för att köpa en bostadsrätt.

– Säljer jag huset har jag kvar 1,7 miljoner när kapitalvinstskatten är betald. Då lägenheter i Göteborg är dyra behöver jag låna cirka en miljon kronor, säger Gisela Grahm.

Men bankerna säger nej med motiveringen att hon kommer att ha för liten pensionsinkomst kvar när mat, kläder, mediciner och hygienartiklar är betalda.

– Bankerna går efter en mall som säger att en ensamstående äldre kvinna gör av med 10 000 kronor i månaden på sådant. Det är ju helt stolligt! Ingen jag känner gör av med så mycket. De finns ju högkostnadsskydd för medicinerna, kläder köper jag inga och utgifterna för mat och hygienartiklar stannar på 3 000 kronor i månaden, säger Gisela Grahm.

”Jag har räknat på det här, och kan visa att jag mycket väl kan klara räntor och amorteringar.”

Att bankerna räknar med en kalkylränta på cirka 7 procent i stället för dagens räntor bidrar också när de anser att Gisela Grahms pension inte räcker till räntor och amorteringar.

– Jag har räknat på det här, och kan visa att jag mycket väl kan klara räntor och amorteringar. Men bankerna godkänner inte mina kalkyler, säger hon.

I dag bor nästan en miljon personer som är 65 år eller äldre likt Gisela Grahm i egen villa eller eget radhus. Ytterligare 440 000 bor i bostadsrätt. Det betyder att cirka sju av tio seniorer bor i eget boende (ej äldreboende), och närmare varannan i villa eller radhus.

Om seniorer får möjlighet att flytta från sina villor och radhus till bostäder som är mer anpassade för äldre blir vinsten stor – både för samhället och för individerna. Villor och radhus blir tillgängliga för barnfamiljer, samtidigt som de äldre slipper bo kvar i för stora, och ibland obekväma, boenden.

Viljan, men också förmågan, att flytta är i flera fall begränsad. Ett skäl är kapitalvinstskatten, ett annat att bostadsrätter i städerna stigit kraftigt i pris samtidigt som hyrorna i nyproduktionen är höga. Den tredje utmaningen, att det blivit svårare för seniorer att få ett bostadslån, är ett växande problem.

Fast_i_sin_villa_2_HSBse.jpg

På bilden: Gisela Grahm vill flytta från villan i Bersjön i Göteborg men nekas bolån av banken för att kunna köpa en lägenhet. "Det känns så onödigt. Inlåsningseffekten drabbar inte bara mig utan också många barnfamiljer", säger hon.

”Problemet med minskande pensioner riskerar att låsa bostadsmarknaden ytterligare”

Fredrik Von Platen är arkitekt och sakkunnig i bostadsfrågor på SPF Seniorerna samt tidigare biträdande generaldirektör på Boverket. Han säger att Finansinspektionens beslut om amorteringskrav och en skuldkvot på minst 4,5 (hushåll som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst före skatt ska amortera ytterligare 1 procent per år) var spiken i kistan för de seniorer som behöver låna till sitt boende.

– Amorteringskravet kom ju till för att unga inte skulle äventyra sin ekonomi. Det borde vara självklart att undanta seniorer som vill låna till sin kanske sista egna bostad. Att som pensionär tvingas amortera på ett lån innebär i praktiken att man sparar till sina 40–50-åriga barn, säger han.

– Dessutom är kalkylräntorna på cirka 7 procent vansinniga i ljuset av att 10-årsräntan på ett lån ligger på cirka 2,5 procent. I sina kalkyler förutsätter bankerna också att pensionärerna har bil och dagstidningar, vilket i många fall inte stämmer. Ofta är dagstidningen det första man drar in på som pensionär.

Fredrik Von Platen tror att Finansinspektionen och vissa banker gör misstaget att jämställa pensionärers bostadstillägg med bostadsbidrag, vilket han understryker absolut inte stämmer.

– Bostadstillägget är inget bidrag, utan en väsentlig del av pensionssystemet. Många gånger tittar bankerna inte heller på värdet av befintlig bostad, sommarhus, skog eller annan förmögenhet, säger han och fortsätter:

– De regler och krav staten ålagt bankerna de senaste åren har försvagat seniorers ställning på bolånemarknaden. Inkomstnivå, amorteringskrav och skuldkvotstak samt kalkylräntor styr i hög grad möjligheten till bostadslån, medan låg belåningsgrad, bostadens värde eller tillgång till en extra ekonomisk säkerhet inte behöver spela någon roll. Positivt är dock att ränteavgiften på uppskjuten reavinstskatt tas bort 2021. Då slipper man ta banklån för att betala skatt.

Inlåsningseffekten påverkar även framtidens pensionärer

Problemet med den så kallade inlåsningseffekten på bostadsmarknaden rör inte bara dagens seniorer. De som går i pension om 20–30 år riskerar i ännu högre utsträckning att drabbas. Det visar Skandias rapport Pensionär utan bostad som publicerades i slutet av augusti.

I rapporten har Skandia kartlagt var i Sverige en medelinkomsttagare som i dag är mitt i livet förväntas kunna köpa en bostad när hen går i pension år 2047. Resultatet visar att morgondagens pensionärer riskerar att nekas bostadsköp i nio av tjugo av Sveriges större städer. Utvecklingen beror på dyrare bostäder, svårigheten att hitta en hyresrätt samt skärpta kreditregler vid bostadsköp.

– Med rapporten vill vi också peka på att problemet med minskande pensioner riskerar att låsa bostadsmarknaden ytterligare. Även om man arbetat hela livet och gör vinst på sin bostad kan man tvingas bo kvar, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia. Bolånedirektivet kräver att bankerna vid kreditprövning tar hänsyn till en varaktig inkomst. Står man inför pension ska bankerna ta hänsyn till hur inkomsten påverkas vid pension, och behöver då räkna på framtida pension som varaktig inkomst. Detta gör det ännu svårare för pensionärer, eller blivande pensionärer, som vill ta bolån.

Aldre_och_boende_i_siffror_Bild5.jpgPå bilden: En av tio i åldersgruppen 65-69 år och en av tre som är 80 år och äldre nekas bostadslån.
Se mer infografik från HSB över äldres situation på bostadsmarknaden.

"Inte bara ett storstadsproblem"

– Vi tenderar att anpassa våra liv och vår konsumtion efter den lön vi har under olika skeden i arbetslivet. Men framöver blir skillnaden mellan lön och pension större än tidigare, och den stora gruppen medelinkomsttagare berörs mest. De har inte så stor tjänstepension samtidigt som de har för hög pension för att vara berättigade till stöd i form av bostadstillägg, säger Mattias Munter. Rapporten belyser också att detta inte bara är ett storstadsproblem, vilket enligt Mattias Munter var något oväntat.

– Att det skulle vara svårt i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö anade vi. Men även i städer som Jönköping, Halmstad och Visby kommer framtidens pensionärer enligt våra beräkningar att nekas bolån, säger han.

För Gisela Grahms del återstår bara att bo kvar i det för stora huset som nu är tommare och tystare än någonsin sedan katten dog. Samtidigt finns tvärs över gatan en trångbodd barnfamilj som gärna skulle köpa hennes hus: 

– Hela situationen känns så onödig. Inlåsningseffekten drabbar inte bara mig, den drabbar också den familjen och många andra, säger Gisela Grahm.

Öka möjligheten att kunna köpa bostad

Några råd till dig som är mitt i livet, om du vill kunna köpa ny bostad när du blir äldre.

  • Om du har möjlighet, arbeta heltid.
  • Se till att din arbetsgivare betalarin tjänstepension.
  • Spara på egen hand, om du har råd.
  • Planera ditt framtida boende i god tid.


Några råd till dig som närmar sig pension, om du vill kunna köpa ny bostad när du blir äldre.

  • Förläng arbetslivet, alternativt kombinera pension och arbete.
  • Vänta inte med att flytta tills ni måste. Allra bäst är att flytta medan man fortfarande har förvärvsinkomst, eller kanske två pensioner i hushållet.
  • Att bo i bostadsrätt är nästan alltid mer kostnadseffektivt än att bo i hyresrätt, så om ni har ägt er tidigare bostad bör ni även äga nästa.