Trädgården - den naturliga omställningen

Vi här på Brf Linero har lämnat en konventionell skötsel av vår utemiljö, en skötsel som är mycket vanliga inom både bostadsområden och publika områden. Denna skötsel är en mycket mycket intensiv skötsel där kontrollerandet av det naturliga har gått alldeles för långt. 
Idag betyder en sådan skötsel i förlängningen att den biolgiska mångfalden hålls tillbaka eller till och med försämras samtidigt som ekonomin missgynnas. 

Låt oss ta några exempel på detta. 
Häckklippning är något som man ofta ser fram emot när dessa är vältrimmade till midsommar. Som brukligt brukar man klippa dessa två gånger per säsong. Och för att de ska vara fina till just midsommar så är det bäst att inte klippa dessa för tidigt på året. Detta leder till en stor tillväxt vilket i sin tur leder till att mycket avfall behövs köras bort. All denna tillväxt leder även till att häckklippning behövs utföras av två peroner i 5-6 veckor totalt. 
Om man nu hade klippt häckarna 3-4 gånger per år, hade de sett mer välklippta och ordnade ut då och med största sannolikhet varit mer estetiskt tilltalande? Javisst, men detta betyder väl ännu mer arbete, och ännu mer avfall som måste hämtas av en dyr lastbil? Svaret är nej. 
Istället för att strikt följa ett schema efter hur många gånger en häck ska klippas och när, så fokuserar vi istället våra insatser efter hur häckarna mår (dess tillväxt) och när dessa blommar och sätter sin frukt. Och beroende på hur häcken mår så klipper vi dessa 3-4 gånger på en säsong, och detta gör vi nu på endast en person och på en sammanlagd tid på 2-3 veckor. Och avfallet då? Inget alls, allt går tillbaka till häcken. 

Nästa exempel handlar också om en åtgärd som är vanlig, nämligen gräsklippning. Även denna aktivitet har varit schemalagt till den grad att klippning av gräset skulle ske en gång i veckan. Denna skötsel tog minst en hel arbetsdag och då det var schemalagt så klipptes gräset gång på gång oavsett hur gräset mådde, det vill säga oavsett om gräset var torrt, kort eller full av mossa. En missräkning som är otroligt vanlig är att man har fått för sig att gräsets tillväxt kommer att sakta ner om man klipper gräset lägre, men i själva verket blir det precis tvärtom. 
Även här har vi löst denna intensiva skötsel genom att höja klipphöjden endast någon centimeter, det vill säga att vi klipper av mindre av gräsets totala höjd och att vi hela tiden justerar den höjden beroende på hur gräset växer. Denna lilla justering har gjort att att gräsets tillväxt har saktat ner, gräset har blivit mer torktåligt då rotsystemet har gynnats, blommor i gräsmattan får äntligen möjlighet att blomma och vi har framförallt kunnat dra ner på gräsklippningen till varannan vecka. 

Det sista exemplet är ogräsrensningen som utförs i våra rabatter. Även detta var tidigare schemalagt, allt rensades på samma sätt och med samma metod samt att allt togs ut från rabatterna och lades i trädgårdsavfallet vilket senare blev bortkört, även här av dyra lastbilar. Denna intensiva skötsel ledde bland annat till att mullhalten i jorden försvann då till och med jorden fick följa med i trädgårdavfallet. Den intensiva skyfflingen ledde till att växter tog skada och slutade trivas och därmed kunde inte täcka den öppna jorden. Den öppna jorden ledde till naturligt förekommande av ogräs och även snabbare återkommande. Den ensidiga metoden för ogräsbekämpning ledde även till att mycket ogräs blev oskadda, nya ogräsfrön väcktes och börjde gro, ibland ledde även denna till att vissa besvärliga rotogräs kunde gynnas och sprida sig samtidigt som att mikrolivet i jorden blev störda. Ekonomiskt sett så ledde detta alltså till att rensningarna fick utföras oftare, växter behövdes bytas ut och ny jord för att få igång den livsviktga jorden behövdes köpas in. 

Idag rensar vi ogräset med olika metoder beroende på vad det är för ogräs. Detta kan vara en mer preciserad rensning av ett rotogräs, det kan vara att vi endast skrapar på ytan för att ta bort ettåriga fröogräs och ibland kans det till och med vara för hand. 
Många gånger kan de ogräs som rensas ligga kvar och få förmultna på plats, annars går detta till kompost. Alltså hur vi än gör så går detta tillbakla till rabatten vid något tillfälle. 
Helt enkelt så leder denna skötsel till det motsatta av vad vår tidigare skötsel ledde till. 

Hur tänker vi idag?
All vår skötsel, planering och plantering av vår utemiljö utgår från dessa tankar, och dessa tankar och mål kan egentligen översättas till att vi strävar efter ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i utemiljön. Alla dessa hållbarhetsmål verkar påverka varandra, både negativt och positivt. Det vill säga att en intensiv skötsel leder till större kostnader och fler arbetstimmar. Detta leder i sin tur till en lägre biologisk mångfald och växter som inte trivs och föråldras rejält i förtid eller till och med dör. Detta leder i sin tur till ännu högre kostnader i form av nyplantering och jordförbättring, men även att utemiljön ser misskött ut. Detta kan gör att det blir fler missnöjda åskådare och i förlängningen ett mindre attrakiv boende och plats att vistas på. 
Du som läser detta förstår säkert att vi hade kunnat skriva vidare om denna negativa utveckling hur länge som helst, men precis som en viss skötsel kan påverka dessa hållbarhetsmål negativt så kan alltså en skötsel, som vi nu bedriver här på Brf Linero, påverka dessa målen i rakt motsatt riktining. Och ju längre tid vi sköter områdets utemiljö på detta nya, och självklara sätt, desto mer kommer dessa mål att påverkas positivt och även påverka varandra. 
Vi vill alltså slå ett slag för att det faktiskt är fullt möjligt att arbeta med trädgård både i privata och offentliga miljöer där den biologiska mångfalden, ekonomin och tvisel kan gynnas och samtidigt som de bitarna kan gynna varandra. Detta med väldigt enkla medel. 

Så läs vidare här, ställ frågor, kom med förslag på förändingar, plocka frukten eller häng med när vi slåttrar ängar. 
Eller varför inte; ut och njut!