Historik 1980-talet

In- och utflyttningar, samarbetskommitté . . .

Inflyttning: De första bostadsrättshavarna flyttade in på Grenljusbacken 17 den 29 mars 1986, och sedan fortgick inflyttningen till den 1 november, då de sista bostadsrättshavarna flyttade in på Lustigkullavägen. 

Samarbetskommitté: Under byggnadstiden och fram till och med garantibesiktningen som ska göras två år efter färdigställandet, bestod bostadsrättsföreningens styrelse av en majoritet med byggnadstekniskt kunniga HSB-representanter. Under de här åren bildade de boende en samarbetskommitté, som skötte kontakterna och kommunikationen mellan de boende och styrelsen.

Ny fastighetsreglering: En boende lyfte på 1987 års stämma frågan om varför föreningen inte överlämnades till de boende på denna stämma, och fick då information om att skyddsrumsbesiktningen och tomtregleringen först måste vara avklarade. Stockholms stadsbyggnadskontors Stadsmätningsavdelning hade nämligen i en intygsanmärkning meddelat, att de konstaterat att huset på Lustigkullavägen öveskred tomtgränsen med 0,31 meter på en sträcka av 9 löpmeter, vilket innebar att en ny fastighetsreglering måste genomföras. 

Föreningen överlämnas till de boende: Efter att garantibesiktningen sedan genomförts i månadsskiftet augusti - september följande år, överlämnade HSB föreningen till de boende på den föreningsstämma som hölls den 28 november 1988. I praktiken innebar detta, att ledamöterna i samarbetskommittén valdes till ny styrelse i bostadsrättsföreningen, förutom den representant för HSB som alltid ingår i en HSB-bostadsrättsförenings styrelse.

Överlåtelser: Under redovisningsåret 86/87 gjordes 8 överlåtelser av bostadsrätter, följt av 4 stycken 87/88, ett okänt antal 88/89 följt av 15 under decenniets sista redovisningsår 89/90, vilket oräknat 88/89, innebar 27 överlåtelser under tre av de här fyra första åren.

Gemensamhetslokaler och kabel-TV

De första åren bestämde man sig för vad samlingslokalerna skulle inredas till och färdigställde
-  vicevärdslokal på Grenljusbacken 17 plan 2                                               
-  föreningslokal på Grenljusbacken 17 plan 2       
-  hobbylokal på Sannadalsvägen 1 plan 1
-  samlinglokal på Lustigkullavägen 7 plan 2        
-  motionslokal på Grenljusbacken 13 plan 2           
-  bastu på Grenljusbacken 13, men först efter en jämn omröstning med siffrorna 37 - 33 på en
   extrastämma den 4 maj 1988
-  kabel-TV beslutade man sig också för på samma extrastämma, men utan att det behövdes
   någon omröstning. Anslutningen till kabelnätet gjordes den 1 november 1989            
-  solarium i motionslokalens sidorum 1989, pollettkostnad 20 kr per halvtimme

Cykelrum: Cykelutrymmena var från början mycket underdimensionerade, och då barnvagnsrummen i mycket liten utsträckning användes för barnvagnsparkering, blev barnvagnsrummen snart Barnvagns- och cykelrum. En lokal i Grenljusbackens garage som var tänkt för trädgårdsredskap, övertogs också mycket snart, och blev i stället även den ett ytterligare cykelrum för alla boende på Grenljusbacken.

Uthyrning: Den föreningslokal på 55 kvm på plan1 på Sannadalsvägen 1, som man inte funnit någon användning för, beslöt man att i stället hyra ut. Den första hyresgästen blev Klason & Sörling Arkitektkontor.

Mycket frivilligarbete och engagemang första åren

De första åren var engagemanget stort, och man införde 
-  trappombud
-  studiekommitté som var mycket aktiv med bl a en studiecirkel "Gröndal förr och nu"       
-  fritidskommitté som gick upp i studiekommittén i slutet av 1989, eftersom deras
   arbetsuppgifter överlappade varandra         
-  trädgårdsgrupp som dock hade svårigheter med uppslutningen 
-  teckningslistor där de boende kunde skriva upp sig för bevattningsveckor av trädgården 
-  filmklubben visade barnbio och några långfilmer, men långfilmsvisningen lades snabbt ner.

Föreningens följetonger

Nu påbörjades det som sedan skulle bli föreningens följetonger       
-  garagetaket i Grenljusbacksgaraget läckte. Plåtar sattes upp i taket för att hindra dropp på
   bilarna
-  balkongtaken De 52 balkonger som hade balkongtak hade problem med läckage. Hösten 1989
   försökte man täta skarvarna med silikon 
-  sopsugen hade problem med många sopstopp, ofta för att fel saker kastades i sopnedkasten
-  cykelparkeringar Mycket klagomål på otillräckliga cykelparkeringsmöjligheter 
-  tvättstugorna klagomål på renhållningen i tvättstugorna och dålig respekt för
   bokningstiderna 
-  inbrott och inbrottsförsök lite då och då, lägenhetsinbrotten speciellt vid jul- och
   nyårshelgerna.

Kuriosaavdelningen

Under 1989 omnämndes det första klottret, och att någon vid tre tillfällen hade stulit toarullarna i bastun.

Avgifts- och intäktsutveckling

Det första redovisningsåret fram till 30.6 86 hade inflyttningen knappt mer än påbörjats, och alla hade inte heller hunnit flytta in i början av nästa redovisningsår. Så det första fullständiga redovisningsåret är egentligen först 1 juli 87 - 30 juni 88, då föreningens totala intäkter uppgick till drygt 6 miljoner kronor.    

År                                                             1.7.85 -                        1.7.87 -                           1.1.89 -
                                                                 30.6.86                         31.6.88                           31.6.90
Intäkter (tkr)                         
Avgifter (i % av intäkter)               362  ( 93 %)                4 363  ( 72 %)                4 639  ( 75 %)
Avs. t inre fond                                   20  ( 5 %)                      238  ( 4 %)                      238  ( 4 %)  
S:a avgifter                                       382 ( 98 %)                 4 601 ( 76 %)                 4 877 ( 79 %

Hyror lokaler                                          0 ( 0 %)                       661 ( 11 %)                 1 124  ( 10 %)
Hyror parkering                                     8 ( 2 %)                       308 (  5 %)                        67  (   0 %)
S:a hyror                                                  8 ( 2 %)                       969 ( 16 %)                1 045  ( 17 %)

Övrigt                                                       0  (  0 %)                      520 (  9 %)                     279  (   4 %)
S:a intäkter                                       390 (100 %)                6 090 (100 %)               6 201 (100 %)

Kapital- och ränteutveckling

Taxeringsvärdet fördubblades mellan åren 1986 och 1990, vilket innebar att föreningens lånenivå i procent av taxeringsvärdet sjönk från 329 till 182 %.

Räntan under de första åren var hög och stigande, men tack vare de räntebidrag föreningen fick, höll föreningens nettoräntekostnad sig ändå kvar på en ganska oförändrad 3-miljonersnivå.

År                                                      1.7.85 -                          1.7.87 -                            1.1.89 -
                                                          30.6.86                           31.6.88                            31.6.90
Taxeringsvärde (tkr)         
 Tax.värde mark                              2 700                               2 700                                6 500                  
 - " -  byggnader                            21 200                             21 200                             40 895      
Summa tax.värde                       23 900                             23 900                            47 395

Lån (i % av tax.värde)                 78 719  ( 329 %)          78 719  ( 329 %)           86 410  ( 182 %) 

Kostnadsränta                              - 2 917                             - 6 502                              - 9 528                  
+ räntebidrag                                     183                                3 583                                6 424                  
Nettokostnadsränta                 - 2 734                            - 2 919                              - 3 103           
Snittkostnadsränta              ej relevant                              8,3 %                               11,0 %               

Ekonomiskt sammandragl

En översiktlig bild av föreningens ekonomi de första åren, med uppgift om hur stor del av föreningens intäkter som respektive kostnadsslag då tog i anspråk. Men med räntor vid decennieskiftet på 11 %, var bara räntekostnaderna då 1 ½ gånger så stora som intäkterna, så utan räntebidraget hade det knappast gått att få ekonomin att gå ihop. Och räntebidraget utbetalades bara under tio år, sen måste föreningens intäkter vara tillräckliga för att klara av att betala även hela räntekostnaderna med egna medel.  

År                                                      1.7.85 -                           1.7.87 -                            1.1.89 -
                                                          30.6.86                           31.6.88                            31.6.90
Intäkter (tkr)                         
S.a avgifter (i % av int.)             382  ( 98 %)               4 601  ( 75 %)                  4 877  ( 79 %)  
Hyror lokal o parkering                 8  (  2 %)                    969  ( 16 %)                  1 045  ( 17 %)   
Övrigt                                                 0  (  0 %)                    520   ( 9 %)                        279  ( 4 %)
S:a intäkter                                 390 (100 %)               6 090 (100 %)                  6 201 (100 %)
-avs. t inre fond                          - 20 ( - 5 %)                   -238 ( - 4 %)                      -238 ( - 4 %)
S:a nettointäkter                     370 (  95 %)                5 852 (  96 %)                  5 963 (  96 %)  
                   
Rörelsen
Driftskostnader                       - 249  ( - 64 %)            - 1 960  ( - 32 %)             - 2 372  ( - 38 %) 
Reparationer                                 - 2  (  0 %)                   - 281  ( - 5 %)                   - 136  ( - 2 %)
Underhåll                                          0  (  0 %)                       - 9  ( 0 %)                      - 226  ( - 4 %)
Avskrivningar                                   0  (  0 %)                    - 32  ( - 1 %)                      - 55  ( - 1 %)  
Rörelsekostnader                 - 251  ( - 64 %)           - 2 282  ( - 38 %)             - 2 789  ( - 45 %)
                            
Räntor
Intäktsräntor                              212  ( 54 %)                      75  (   1 %)                      216  (  0 %)
Kostnadsräntor                       - 328  ( - 84 %)            - 6 502  (- 107 %)            - 9 528  (- 154 %)
Bruttoräntekostnader           116  ( - 30 %)           - 6 427  (- 106 %)              9 312  (- 150 %)
Räntebidrag                                      -                                3 583  ( 59 %)               - 6 424  ( 104 %)
Nettoräntekostnader          - 116  ( - 30 %)           - 2 844  ( - 47 %)             - 2 888  ( - 46 %)      
                                                        
Resultat                                            3  (  1 %)                    726  ( 12 %)                      286  ( 4 %)
Avsättning t yttre fond                 -                                 - 725  ( - 12 %)                 - 279  ( - 4 %)
Uttag ur yttre fond                         -                                        -                                           - 
Resultat e yttre fond                   3  (   1 %)                        1  (  0 %)                            7  (  0 %)