På hsb.se använder vi cookies för att din upplevelse av webbplatsen ska bli så bra som möjligt. Vissa cookies används även för att optimera vår kontakt med dig som webbanvändare och för att kunna ge förmånliga erbjudanden som kan vara intressanta för dig genom annonsering (målinriktad nätreklam). Genom att klicka på acceptera och fortsätta använda hemsidan samtycker du till att dessa cookies används. Läs mer om cookies här

Cookies är ett fotavtryck du lämnar efter dig när du besökt en webbplats. Den består av en textfil, som lagras i din enhet. Den används för att känna igen dig och förbättra din användarupplevelse, exempelvis genom kortare nedladdningstider och tillgång till funktioner anpassade efter dina tidigare val. Cookies gör det möjligt att mäta trafiken och samla in statistik på webbsidan.  
 
HSB använder följande cookies:  

  • Beständig cookies – Sparas i din webbläsare tills du väljer att ta bort den eller när den upphör att gälla. Används till exempel för inställningar som du valt på hsb.se, i syfte att förbättra din användarupplevelse. 
  • Tillfällig cookie  Lagras tillfälligt i din webbläsare under tiden du besöker en hsb.seDärefter försvinner den när du stänger din webbläsare. 

Både beständiga och tillfälliga cookies används för besöksstatistik och i vårt arbete att förbättra webbplatsen. 

Cookies kan också delas in i förstaparts- och tredjepartscookies. Förstapartscookies är cookies som sätts av hsb.se (innehavaren av webbplatsen). Tredjepartscookies sätts av en annan webbplats, t.ex. för statiskanvändning av webbsidan eller annonsering.  

HSB är ett samlingsnamn för HSB Riksförbund, dess dotterbolag samt de regionala HSB-föreningarna. Samtliga använder webbsidan hsb.se och använder sig av cookies.  Det innebär att de olika bolagen och föreningarna kan vara ansvariga för utplacering av cookies på olika delar av webbplatsen. För att ge dig en bättre överblick innefattar denna policy information för hela webbplatsen, oavsett vilket bolag eller förening som har placerat ut cookies på en viss del av hemsidan. I HSBs lista över cookies anges vilka cookies som används på olika delar av hsb.se. 

Hur vi använder cookies 

På hsb.se används cookies för att mäta trafiken och användandet av vår webbplats, webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare och erbjuda andra tjänster som du efterfrågat. Cookies används även för att optimera vår kontakt med dig som webbanvändare och för att kunna ge förmånliga erbjudanden som kan vara intressanta för dig genom annonsering (målinriktad nätreklam). 

Behandling av personuppgifter 

I vissa fall hanterar vi personuppgifter i samband med användandet av cookies 

Vilka personuppgifter behandlas och vem är mottagare? 

Personuppgifter som behandlas är huvudsakligen IP-adress och andra online identifikatorer. 

De som kan komma i kontakt med uppgifterna är HSBs marknad- och kommunikationsavdelning, leverantören av hsb.se och de tredjeparter som är tjänsteleverantörer för HSB i samband med användningen av cookies, exempelvis vid annonsering och analys av användning av webbplatsen. 

För vilka ändamål behandlas personuppgifterna? 

Hemsidebesökares personuppgifter behandlas för följande ändamål: mäta trafiken och användandet av vår webbplats, se till att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare och erbjuda andra tjänster som du efterfrågat. Cookies används även för att optimera vår kontakt med webbanvändare och för att kunna ge förmånliga erbjudanden till personer som kan vara intresserade genom annonsering (målinriktad nätreklam).  

Vilken är den lagliga grunden för behandlingen? 

Intresseavvägning mellan dina och våra berättigade intressen. Vårt berättigade intresse av att behandla dina personuppgifter med stöd av en intresseavvägning är att kunna ge dig en bra användarupplevelse och att optimera vår webbplats samt att förbättra utplacering av annonser online.  

För sådan behandling som vi bedömer faller utanför en intresseavvägning mellan dina och våra berättigade intressen är den lagliga grunden för behandling samtycke. 

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du ställa in detta i din webbläsare. 

Hur länge lagras personuppgifterna? 

Hur länge vi behandlar dina personuppgifter varierar beroende på vilken cookie som sätts i din webbläsare. Beständiga cookies finns kvar på din dator till dess att du tar bort dem eller utgångsdatumet passerat och du återkommer till vår webbsida. Tillfälliga cookies saknar utgångsdatum och lagras temporärt i din dator under tiden du är inne på vår webbsida. När du stänger ned din webbläsare försvinner eventuella sessionscookies. 

Mer information om hur HSB hanterar personuppgifter hittar du här 

Så säger lagen 

Enligt Lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om att: 

  • att webbplatsen innehåller cookies 
  • vad cookies används till 

Besökaren ska också samtycka till att cookies används, med undantag för sådana cookies som är nödvändiga för att överföra ett meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät eller sådana cookies som är nödvändiga för att erbjuda en tjänst som du som webbplatsanvändare efterfrågat. 

Att stänga av och granska cookies 

Du har möjlighet att stänga av cookies genom din webbläsare, det gör du genom att besöka sidan anonymt. Hur du gör detta skiljer sig åt beroende på vilken webbläsare du har. Om du inte accepterar cookies, finns det vissa delar av hsb.se som du inte kommer att kunna använda. I webbläsaren kan du också se över vilka cookies som lagrats tidigare och radera dessa. Se din webbläsares hjälpsidor för mer information.  

Om personuppgiftsbehandling som grundar sig på samtycke 

Om personuppgiftsbehandlingen grundar sig på den registrerades samtycke har denne rätt att när som helst återkalla detta samtycke. Sådan återkallelse påverkar inte lagligheten i personuppgiftsbehandlingen innan samtycket återkallades. 

Ytterligare information 

Vid frågor om policyn eller vid andra önskemål avseende cookies, vänligen kontakta oss enligt nedan. 

Kontaktuppgifter 

Juristjouren 

E-postadress: juristerna@hsb.se 

Läs gärna mer om cookies på Post- och telestyrelsens webbplats. 

Stäng
Dela

Kungsängens historia

Vår förening har inte funnits så länge, fastigheten stod klar år 2006, men stadsdelen Kungsängen som vi bor i har en desto längre historia.

Strandbodgatan år 1901 med Uppsala Gasverks kollager till vänster och strandbodarna som gett gatan dess namn till höger.Foto: Alfred Dahlgren.

Kungsäng och Island

Namnet Kungsängen har sitt ursprung i att området en gång var ängs- och åkermark som tillhörde en kungsgård. Kungen hade sådana gårdar till sitt förfogande för att kunna försörja sig och sitt följe när han färdades genom landet. Kungadömena var under den tidiga medeltiden kringresande till sin natur. Under medeltiden fanns det en kungsgård i den sydligaste delen av Uppsala stad, inom nuvarande kvarter Gudrun.

Uppsala var vid denna tid indelat i fyra stadsdelar: Fjärdingen väster om Fyrisån, och Tovan, Svartbäcken och Islandet öster om Fyrisån. Islandet var den sydligaste av dessa tre. Namnet syftar på att stora delar av det intilliggande området där ån vidgade sig till en grund sjö var isbelagda vintertid. Den stora distingsmarknaden hölls årligen på isen under januari/februari månad. Namnet Islandet kom under den senare delen av1800-talet att beteckna hamnområdet söder om Islandsbron, och är idag en del av stadsdelen Kungsängen.

Stadsbebyggelsen slutade vid Kungsängstull vid Strandbodgatan ända fram till slutet av 1800-talet. Strandbodgatan fick sitt namn av att den kantades av packbodar där stadens köpmän förvarade sina varor som skeppades hit på Fyrisån. Det gamla tullhuset låg vid gatans slut mot ån. Hagalunds värdshus, ”Stora Fördärvet”, fanns tidigare på samma plats. Uppsalas första teater med plats för 400 åskådare fanns på 1830-talet i mälteriet ”Ladan” inom nuvarande kvarter Ångkvarn. Det fanns också ett fåtal bostäder i en park vid Tullgarn. Det stora ängsområdet Kungsängen, som senare gav stadsdelen sitt namn, tog vid där stadsbebyggelsen tog slut.

Kungsängen blir industriområde

Under 1800-talets mitt blev Årummet det verkliga huvudstråket i stadskärnan. Kajerna stensattes och på 1860-talet byggdes påkostade hus längs Östra Ågatan. 1880 års stadsplan innebar en fyrdubbling av Uppsala stads yta, och omfattade även Kungsängen. Området planlades ända ner till nuvarande Kungsängsesplanaden.

Stadsdelen började nu växa fram som ett större industriområde på grund av de goda transportmöjligheterna som närheten till Fyrisån och järnvägen, med spår till hamnen, erbjöd. Uppsalas gas- och elverk anlades söder om Uppsala hamn . Företag som etablerades i stadsdelen var bland annat Tullgarns gjuteri och mekaniska verkstad (1899), Uppsala Ångqvarns AB - nuvarande Lantmännen Cerealia - (1874), Lindvalls kafferosteri (1914) och Nordiska Metallduksväveriet, i folkmun kallat Metallduken, sedermera Wagner Nordviror (1924). Bebyggelsen bestod främst av hantverks- och industribyggnader. Den äldre bostadsbebyggelse som idag finns kvar i Kungsängen uppfördes i början på 1900-talet och var tidigare arbetarbostäder till Ångkvarnens anställda. Den tidigare mångsidiga industrin har dock väsentligt reducerats idag.

Från industriområde till bostadsområde

I slutet av 1980-talet kom det första förslaget på att försöka få fler boende till Kungsängen. En översiktsplan togs fram och presenterades år 1992 av Uppsala kommun. Där föreslogs en successiv förändring av stadsdelen under en tidsrymd på trettio år. Planen vann laga kraft i augusti 2002. Tanken är att en omvandling av Kungsängen ska ge plats åt 4 000 lägenheter samt 10 000 nya arbetsplatser. Ett led i den riktningen var när JM och Skanska förvärvade Wagner Nordvirors fabrik efter nedläggningen år 2000 och började bygga bostäder på platsen år 2003. Därutöver har nya träbryggor och sittplatser anlagts längs Fyrisån i området under 2009.

Stadsdelen Kungsängen består idag av södra delen av Uppsala centrum öster om Fyrisån samt ängarna söder om den gamla stadsgränsen där Sveriges Lantbruksuniversitet bedriver verksamhet. Kungsängsgatan genomkorsar stadsdelen parallellt med Fyrisån och går förbi Kungsängstorg, före detta Svintorget. Länsstyrelsen, Skattemyndigheten och Livsmedelsverket finns sedan 1970-talet i stadsdelen. Själva kungsängarna är numera naturreservat med sanka slåtterängar och är hem åt kungsängsliljan och ett flertal fågelarter.

Källor:
http://www.scribo.se/strandbodgatan
http://www.brf-kungsangen1.se/boparmen/02/historia.pdf
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kungs%C3%A4ngen,_Uppsala
Wahlberg Mats, Uppsala Gatunamn,
Uppsala stads historia IX:1
Petersson, Isabelle, ”Planeringsideal som formar och format staden – Kungsängens stadsomvandling som exempel på dagens planeringsideal”, Arbetsrapporter Kulturgeografiska institutionen Nr. 702, Uppsala universitet
Nationalencyklopedin