På hsb.se använder vi cookies för att din upplevelse av webbplatsen - till exempel lokalt innehåll - ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används och genom att klicka på acceptera kan ditt regionala val sparas till nästa besök.         Om cookies

Vår webbplats hsb.se innehåller cookies. Cookies eller kakor är ett litet fotavtryck du lämnar efter dig när du besökt en sajt. Den består av en liten textfil, som lagras i din dator/webbläsare och används normalt för att förbättra användarupplevelsen för dig som besökare, exempelvis genom kortare nedladdningstider och tillgång till vissa funktioner anpassade efter dina tidigare val.

Så säger lagen
Enligt Lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

  • att webbplatsen innehåller cookies
  • vad cookies används till


Besökaren ska också samtycka till att cookies används.

Cookies på hsb.se
Cookies på hsb.se används för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig som besökare. Cookies gör så att vi kan anpassa webbplatsen efter dina val.

Det finns två kategorier av cookies, beständig (permanent) cookie och tillfällig (session) cookie.

  • Beständig – Sparas i din webbläsare tills du väljer att ta bort den. Används till exempel för inställningar som du fyllt i på hsb.se, i syfte att förbättra din användarupplevelse.
  • Tillfällig  Lagras tillfälligt i datorns minne under tiden du besöker en webbsida. Försvinner när du stänger din webbläsare.


Både beständiga och tillfälliga cookies används för besöksstatistik och i vårt arbete att förbättra webbplatsen.

Att undvika cookies
Du kan ställa in din webbläsare, så att du kan surfa anonymt och inte lämna några spår efter dig. Inställningarna skiljer sig åt beroende på vilken webbläsare du har. I webbläsaren kan du också radera tidigare lagrade cookies. Se din webbläsares hjälpsidor för mer information.

Om du väljer att inte acceptera cookies, finns det vissa delar av hsb.se som du inte kommer att kunna använda.

Läs gärna mer om cookies på Post- och telestyrelsens webbplats.

Stäng
Dela

Kungsängens historia

Vår förening har inte funnits så länge, fastigheten stod klar år 2006, men stadsdelen Kungsängen som vi bor i har en desto längre historia.

Strandbodgatan år 1901 med Uppsala Gasverks kollager till vänster och strandbodarna som gett gatan dess namn till höger.Foto: Alfred Dahlgren.

Kungsäng och Island

Namnet Kungsängen har sitt ursprung i att området en gång var ängs- och åkermark som tillhörde en kungsgård. Kungen hade sådana gårdar till sitt förfogande för att kunna försörja sig och sitt följe när han färdades genom landet. Kungadömena var under den tidiga medeltiden kringresande till sin natur. Under medeltiden fanns det en kungsgård i den sydligaste delen av Uppsala stad, inom nuvarande kvarter Gudrun.

Uppsala var vid denna tid indelat i fyra stadsdelar: Fjärdingen väster om Fyrisån, och Tovan, Svartbäcken och Islandet öster om Fyrisån. Islandet var den sydligaste av dessa tre. Namnet syftar på att stora delar av det intilliggande området där ån vidgade sig till en grund sjö var isbelagda vintertid. Den stora distingsmarknaden hölls årligen på isen under januari/februari månad. Namnet Islandet kom under den senare delen av1800-talet att beteckna hamnområdet söder om Islandsbron, och är idag en del av stadsdelen Kungsängen.

Stadsbebyggelsen slutade vid Kungsängstull vid Strandbodgatan ända fram till slutet av 1800-talet. Strandbodgatan fick sitt namn av att den kantades av packbodar där stadens köpmän förvarade sina varor som skeppades hit på Fyrisån. Det gamla tullhuset låg vid gatans slut mot ån. Hagalunds värdshus, ”Stora Fördärvet”, fanns tidigare på samma plats. Uppsalas första teater med plats för 400 åskådare fanns på 1830-talet i mälteriet ”Ladan” inom nuvarande kvarter Ångkvarn. Det fanns också ett fåtal bostäder i en park vid Tullgarn. Det stora ängsområdet Kungsängen, som senare gav stadsdelen sitt namn, tog vid där stadsbebyggelsen tog slut.

Kungsängen blir industriområde

Under 1800-talets mitt blev Årummet det verkliga huvudstråket i stadskärnan. Kajerna stensattes och på 1860-talet byggdes påkostade hus längs Östra Ågatan. 1880 års stadsplan innebar en fyrdubbling av Uppsala stads yta, och omfattade även Kungsängen. Området planlades ända ner till nuvarande Kungsängsesplanaden.

Stadsdelen började nu växa fram som ett större industriområde på grund av de goda transportmöjligheterna som närheten till Fyrisån och järnvägen, med spår till hamnen, erbjöd. Uppsalas gas- och elverk anlades söder om Uppsala hamn . Företag som etablerades i stadsdelen var bland annat Tullgarns gjuteri och mekaniska verkstad (1899), Uppsala Ångqvarns AB - nuvarande Lantmännen Cerealia - (1874), Lindvalls kafferosteri (1914) och Nordiska Metallduksväveriet, i folkmun kallat Metallduken, sedermera Wagner Nordviror (1924). Bebyggelsen bestod främst av hantverks- och industribyggnader. Den äldre bostadsbebyggelse som idag finns kvar i Kungsängen uppfördes i början på 1900-talet och var tidigare arbetarbostäder till Ångkvarnens anställda. Den tidigare mångsidiga industrin har dock väsentligt reducerats idag.

Från industriområde till bostadsområde

I slutet av 1980-talet kom det första förslaget på att försöka få fler boende till Kungsängen. En översiktsplan togs fram och presenterades år 1992 av Uppsala kommun. Där föreslogs en successiv förändring av stadsdelen under en tidsrymd på trettio år. Planen vann laga kraft i augusti 2002. Tanken är att en omvandling av Kungsängen ska ge plats åt 4 000 lägenheter samt 10 000 nya arbetsplatser. Ett led i den riktningen var när JM och Skanska förvärvade Wagner Nordvirors fabrik efter nedläggningen år 2000 och började bygga bostäder på platsen år 2003. Därutöver har nya träbryggor och sittplatser anlagts längs Fyrisån i området under 2009.

Stadsdelen Kungsängen består idag av södra delen av Uppsala centrum öster om Fyrisån samt ängarna söder om den gamla stadsgränsen där Sveriges Lantbruksuniversitet bedriver verksamhet. Kungsängsgatan genomkorsar stadsdelen parallellt med Fyrisån och går förbi Kungsängstorg, före detta Svintorget. Länsstyrelsen, Skattemyndigheten och Livsmedelsverket finns sedan 1970-talet i stadsdelen. Själva kungsängarna är numera naturreservat med sanka slåtterängar och är hem åt kungsängsliljan och ett flertal fågelarter.

Källor:
http://www.scribo.se/strandbodgatan
http://www.brf-kungsangen1.se/boparmen/02/historia.pdf
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kungs%C3%A4ngen,_Uppsala
Wahlberg Mats, Uppsala Gatunamn,
Uppsala stads historia IX:1
Petersson, Isabelle, ”Planeringsideal som formar och format staden – Kungsängens stadsomvandling som exempel på dagens planeringsideal”, Arbetsrapporter Kulturgeografiska institutionen Nr. 702, Uppsala universitet
Nationalencyklopedin