HSB – samhällsaktör med ansvar för klimat och miljö

HSB genomsyras av arbetet för långsiktig hållbarhet och ett minskat klimatavtryck. Verksamheten utgår från de nationella miljömålen för att bidra till att ta ekonomiskt, ekologiskt och socialt ansvar i alla led.

Bostadssektorn står för omkring 35 procent av den totala energianvändningen i Sverige och närmare 20 procent av koldioxidutsläppen i landet. HSBs arbete med miljö, energi och klimat utgår från de nationella miljömålen och inriktar sig på begränsad klimatpåverkan, en giftfri miljö och en god bebyggd miljö. Under 2016 har Sverige även satt nya ambitiösa klimatmål, vilket skapar ett ökat fokus på klimatarbetet.

Magnus Ulaner, Miljöchef HSB Riksförbund, belyser här i korthet arbetet med klimat- och miljöfrågor under året som gick:

Vilka var de stora händelserna under 2016 när det gäller klimat- och miljöarbetet inom HSB?

– Under 2016 genomfördes ett stort arbete med att stärka upp HSBs klimatmål till år 2030. HSB har 2030 nära noll i klimatpåverkan och är anpassad till till ett förändrat klimat. Det är en uppdatering av HSBs tidigare klimatmål som innebär att klimatmålet per regional HSB-förening ligger kvar, 30 procent 2016 och 40 procent 2020, men takten för att nå målet 2023 ökar till 75 procent räknat från basåret 2008. Vidare har det verktyg vi använder för att beräkna vår klimatpåverkan fått en ny plattform som gör det utvecklingsbart över tid, säger Magnus Ulaner.

– Flera HSB-föreningar har under året köpt in elbilar och flera har arbetat med att förbättra sina miljöledningssystem utifrån standarden ISO 14001:2015, som bland annat ger mer fokus på leverantörers miljöarbete och att miljöpåverkan minskar.

Magnus ser positiva tecken i omvärlden när det gäller klimat- och miljöfrågor.

– Klimatfrågor i byggande diskuterades ingående i fastighetsbranschen under 2016 och vilket visar att medvetenhet om klimat och miljö börjar bli allt mer självklart i branschen som helhet. Nu utvecklas verktygen för att hantera klimatpåverkan i byggprocessen.

– HSB arbetar med miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad som garanterar låg energianvändning, god innemiljö och minimering av farliga ämnen i material. Under 2016 certifierades preliminärt 15 av HSB Projektpartners projekt med miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad betyg silver och ett projekt verifierades, något som sker ca två år efter inflyttning. Under året projekterades HSB Bostads samtliga byggstartade bostadshus enligt Miljöbyggnad betyg silver och fyra av sex färdigställda projekt blev preliminärt certifierade.

– Under 2016 har vi även arbetat med ett projekt för att ytterligare stärka upp hållbarhetsaspekter i nyproduktion.

Hur relaterar 2016 års aktiviteter till HSBs kärnvärden ETHOS och till hållbarhet?

– HSBs förbundsstyrelse fattade under 2016 beslut om en uppdaterad strategi för hållbarhet. Fokus ligger på resurseffektivitet och klimat, men även på tillväxt av hållbara tjänster och produkter. HSB ska även fortsatt vara en viktig aktör för det hållbara samhället och spegla dess mångfald.

– Under året startade projektet ”Systematiskt hållbarhetsarbete med den vägledande standarden ISO 26000”. Vi fortsatte också arbetet med att utveckla processer för hållbarhetsredovisning för de HSB-föreningar och -bolag som omfattas av den nya hållbarhetsredovisningslagstiftningen, säger Magnus Ulaner.

Vad innebär arbetet med klimat- och miljöfrågor för HSBs intressenter?

– Våra medlemmar förväntar sig att HSB tar sitt ansvar eftersom det idag finns en stor oro i samhället inför dessa framtidsfrågor. När det gäller leverantörer och partners vet vi att det är uppskattat att deras miljö- och klimatarbete efterfrågas. Hos medarbetare skapar det stolthet att veta att HSB aktivt bidrar till att hitta lösningar på miljöutmaningarna.

– Även gentemot det globala samhället har HSB ett ansvar som samhällsaktör. Det är framförallt fattiga människor som drabbas hårt av miljöförstöring och effekterna av klimatförändringar.

Klimatrapport/analys

Som Sveriges största bostadsorganisation tar HSB sitt ansvar för att minska klimatavtrycket.

Städer står idag för över 70 procent av de globala koldioxidutsläppen och hur vi människor lever, bor och konsumerar i våra städer och samhällen har en enorm påverkan på vår planet. Parisavtalet kommer öka tempot i klimatarbetet på en global skala. Under 2016 har även Sverige satt nya ambitiösa klimatmål. Detta gör att klimatarbetet är prioriterat för HSB.

Energitjänster för klimatsmart boende

Åtgärder under året:

Flera solelanläggningar har installerats på HSBs egna fastigheter och bostadsrättsföreningar.
Fler eldrivna fordon i HSBs förvaltningsorganisationer har köps in.
Flera nybyggda bostadsrättsföreningar har miljöcertifierats med Miljöbyggnad betyg silver.
Debattartiklar om vikten av goda förutsättningar gällande solel och energieffektivisering av befintligt bestånd har skrivits.
HSB deltar i flera forsknings- och utvecklingsprojekt för minskad energianvändning och klimatpåverkan från byggande och boende.

Halvering av klimatpåverkan till 2023

HSB beräknar klimatpåverkan för el och fjärrvärme i HSBs hyresrätter, fordon och resor i förvaltningsverksamheten sedan 2008. Bostadsrättsföreningarnas klimatpåverkan från energianvändning är inte innefattad i denna beräkning. Inte heller klimatpåverkan från nyproduktionen.

Under 2016 har arbetet med att uppfylla målen i HSBs klimatavtal och HSBs kompass fortgått inom organisationen. Målet är en halvering av klimatpåverkan till 2023 jämfört med basåret 2008, med följande delmål:

till år 2016 med 30 procent
till år 2020 med 40 procent
till år 2023 med 50 procent (nytt mål 75 procent)

Klimatberäkning

HSB klimatberäknar enligt den internationella beräkningsstandarden, Greenhouse Gas Protocol. Klimatpåverkan avgränsas i tre grupper:

Direkt klimatpåverkan från egenägda källor (egenägd uppvärmning och drivmedel för fordon och maskiner)
Indirekt klimatpåverkan från köpt el, fjärrvärme och fjärrkyla
Indirekt klimatpåverkan från tjänsteresor och produktion av energibärare

Fjärrvärme står för merparten av HSBs klimatpåverkan, eftersom det är den enskilt största energiposten. HSB har tillsammans med andra bostadsorganisationer kommit överens med Svensk Fjärrvärme om en gemensam metod för att miljövärdera fjärrvärme. Här räknas klimatpåverkan för alla använda bränslen ihop till en emissionsfaktor per fjärrvärmenät, som sedan kan multipliceras med den köpta energianvändningen.

HSB klimatvärderar el enligt en trappstegsmodell:

De HSB-föreningar och bostadsrättsföreningar som väljer att producera egen el, har mycket liten klimatpåverkan och hamnar på lägsta trappsteget.
De som köper förnybar el på marknaden, får större klimatpåverkan motsvarande mellersta trappsteget.
De som inte väljer aktivt, får så kallad nordisk residualmix med högst klimatpåverkan.

Måluppfyllnad hela HSB

HSB hade som delmål att minska klimatpåverkan med 30 procent till 2016 och har HSB som helhet minskat klimatpåverkan med 53 procent 2016. Resultatet beror på övergång till förnybar el, effektivisering av elanvändning, mindre klimatpåverkan från fjärrvärmen, utfasning av några kvarvarande oljepannor och energieffektivisering och förnybara drivmedel i fordonsparken. HSBs klimatmål mäts mot nyckeltalet kilo koldioxidekvivalenter per uppvärmd yta (kgCO2/Atemp). Även total klimatpåverkan har minskat, med 46 procent.

Energianvändning för hyresrätter och lokaler

Den summerade energianvändningen har sedan 2008 minskat i relation till yta (kWh/Atemp), med 13 procent. I den summerade energianvändningen för HSBs hyresrätter och lokaler är dessa energiposter inkluderade: driftel, kontorsel, fjärrvärme, fjärrkyla samt den mindre mängd bränslen som används för uppvärmning av fastigheter (eldningsolja, naturgas och pellets).

Fjärrvärme

Fjärrvärmeanvändningen per yta (kWh/Atemp) har förändrats marginellt medan klimatpåverkan per yta (kgCO2/Atemp) minskat med 39 procent.

Trots en ökning i den egenägda ytan i fastigheter och lokaler har den totala elförbrukningen minskat med 10 procent. Samtidigt har övergång till att köpa ursprungsmärkt förnybar el gjort att det totala utsläppet av växthusgaser från inköpt el reducerats dramatiskt, med 83 procent. År 2008 var andelen ursprungsmärkt förnybar el 18 procent, 2016 97 procent.

Vid jämförelse av elanvändning per yta (kWh/Atemp) har en minskning med 22 procent till 2016 skett från 2008. Sett till klimatpåverkan per yta (kgCO2e/Atemp) har en dramatisk minskning skett med 85 procent. Sett till HSB:s mål om att minska utsläppen med 50 procent till 2023 har denna del varit av stor vikt.

Egenägda tjänstebilar och fordon

Den direkta klimatpåverkan från den egenägda tjänstebils- och fordonsparken har totalt sett sedan 2008 minskat med 28 procent till 2016. Total energianvändning till fordon har minskat med 24 procent. Andelen förnybara bränslen har sett till total energianvändning till drivmedel var 2016 13 procent.

För att åstadkomma fortsatta utsläppsminskningar ska drivmedelsanvändningen ytterligare effektiviseras och fordonsparken i mycket större utsträckning utgöras av fordon som drivs med biodiesel, fordonsgas, etanol och förnybar el.

De HSB föreningarna med högst andel förnybara bränslen i fordonsparken 2016 är HSB Östergötland (44 %), HSB Göta (28%), HSB Göteborg (26%), HSB Malmö och HSB Uppsala (24%).