Klagomål på störningar – så bör styrelsen agera

1. Prata med de inblandade

Ett första steg är att prata med de inblandade personerna. Kanske är grannen som påstås störa inte medveten om sin höga musik, tv-ljud eller liknande? Ibland kan det räcka med ett samtal för att få det lugnare i fastigheten. Styrelsen kan också fråga övriga boende i till exempel samma trapphus om de också upplever störningar.

Vad räknas som en störning enligt bostadsrättslagen?

• Styrelsen kan söka stöd i vad den allmänna uppfattningen anser om vilka störningar den som bor i ett flerfamiljshus ska behöva tåla.
• Normala levnadsljud såsom lekande barn, spolande i kranar med mera är sådant som är en naturlig del av livet och det får man tåla. För den granne som vill ha det alldeles knäpptyst är ett boende i flerfamiljshus inte rätt.
• Störningar kan vara allt från skrik, bankningar, dunsar, hög musik och lukter till ett hotfullt beteende. 
• En störning kan förekomma dagtid, men självklart upplevs flera situationer som mer störande på sena kvällar och nätter.
• Om en bostadsrättshavare stör sina grannar i sådan grad att störningarna överskrider vad man som granne ska behöva tåla kan bostadsrättshavaren riskera att bli uppsagd på grund av att nyttjanderätten till lägenheten är förverkad. Lägenheten kan därefter tvångsförsäljas via kronofogdemyndigheten.

2. Skicka rättelseanmodan

Om samtalen inte ger någon effekt och styrelsen gör bedömningen att det fortfarande förekommer störningar så är nästa steg att skicka en rättelseanmodan, det vill säga en tillsägelse om att grannarna upplever störningar från lägenheten och att störningarna måste upphöra omedelbart.

Rättelseanmodan skickas med rekommenderat brev samt ofta även med ett vanligt brev. Därefter löper en viss tid under vilken bostadsrättshavaren har möjlighet att vidta rättelse, det vill säga upphöra med störningarna.

Det är viktigt att ägna tid och tanke åt formuleringen i rättelseanmodan. Det framgår inte av lagen exakt vad en rättelseanmodan ska innehålla.

Av rättspraxis framgår att en rättelseanmodan måste vara klar och entydig. Den ska innehålla en upplysning om på vilket sätt bostadsrättsföreningen anser att bostadsrättshavaren stör och måste vara så pass tydligt att bostadsrättshavaren får klart för sig vad han eller hon måste göra för att undvika att bli uppsagd från sin nyttjanderätt. Rådgör med HSBs jurister om ni känner er osäkra över formuleringen av rättelseanmodan. 

3. Dela ut störningslistor

På störningslistor kan grannarna som upplever störningar fylla i datum, klockslag, från vilken lägenhet störningen kommer och vad för slags störning det rör sig om. Detta är ett bra underlag för styrelsens kommande bedömning av störningarna samt om ärendet skulle behöva drivas vidare rättsligt.

4. Skicka underrättelse till socialnämnden

Vid störningar behöver också en underrättelse skickas till socialnämnden i kommunen. Det finns en förordning som klargör vad som behöver framgå av en sådan underrättelse. Även denna ska skickas med rekommenderat brev.

5. Bedöm störningstillfällena

En viss tid efter det att rättelseanmodan har skickats behöver styrelsen bilda sig en uppfattning om störningarna fortsätter och i så fall i vilken omfattning. Om störningslistor har använts så utgör det ett bra underlag vid styrelsens bedömning. Likaså kan rapporter från störningsjour utgöra ett underlag vid bedömningen.

Innan styrelsen eventuellt går vidare med att göra en uppsägning så rekommenderar vi er att ta kontakt med en jurist.