-
Välj HSB förening för att se regionalt anpassat innehåll.
Välj HSB-förening
-
Sök
-
Välj HSB förening för att se regionalt anpassat innehåll.
Välj HSB-förening
Antti Ahonen är verksamhetschef för HSB Stockholms fastighetsförvaltning. Han har själv varit på plats i en fastighet några timmar efter att en sprängladdning detonerat.
– Att återställa omfattande fastighetsskador tar ofta tid och kan vara påfrestande. Men styrelsens viktigaste uppgift är att bemöta grannar i chock och den oro som en sprängning framkallar. Den kan leva kvar lång tid framöver, säger Antti.
Ökad krismedvetenhet
Enligt polisens uppgifter inträffade 47 detonationer i Stockholms län under 2023. Innevarande år har inletts på ett liknande sätt då fem sprängladdningar detonerat under januari och februari, varav en drabbat en HSB-förening. Enligt Antti Ahonen är det tydligt att krismedvetenheten ökat bland bostadsrättsföreningar.
– I dag får vi betydligt fler frågor från styrelser kopplat till krisberedskap, vilket i grunden bra. Men det är också ett resultat av en allvarlig och negativ samhällsutveckling.
Frågorna rör inte enbart sprängningar i entréportar, ökat skjutvapenvåld och otrygghet, utan även större samhällskriser som ihållande strömavbrott, extremväder, problem med vattenförsörjning eller till och med krig. Och HSB arbetar just nu med en guide som ska hjälpa bostadsrättsföreningar att höja sin krisberedskap.
– Sprängningar är givetvis svåra att förebygga, men det går att förbereda sig som om det värsta skulle inträffa. Tyvärr har det blivit den krassa verkligheten som fastighetsägare behöver förhålla sig till, säger Antti.
Tydliga rutiner på HSB Stockholm
Med anledning av de senaste årens återkommande våldsvågor har HSB Stockholm i dag en tydlig rutin för särskilda händelser. Den omfattar skottlossning, sprängning och utvecklad brand och ska säkerställa ett snabbt agerande, tydliga roller och ansvar, samt stöd till styrelser och boende på plats, bland annat med hjälp av boendesociala gruppen.
– Därutöver har alla våra fastighetsförvaltare tydliga riktlinjer om bostadsrättsföreningar drabbas. Vi är beredda att snabbt hjälpa till, det är något vi applicerat i vår arbetsvardag, avslutar Antti Ahonen.
Sju tips för höjd beredskap
- Ta fram en beredskapsplan. Öppna upp för att diskutera frågan i styrelsen med målet att ta fram en beredskapsplan. Det är bra om någon i styrelsen har ett övergripande samordningsansvar. Vilka åtgärder ska vidtas vid en särskild händelse? Finns en samlingsplats? Vem ansvarar för vad? Vem kontaktar boende?
- Dubbelkolla försäkringsskyddet. Kontakta föreningens försäkringsbolag i förebyggande syfte för att kontrollera försäkringsskyddet. Undersök även möjligheten att etablera kontakt med försäkringsbolagets restvärdesledare.
- Ta fram kontaktlistor till boende. Säkerställ att en uppdaterad medlemsförteckning med kontaktuppgifter till boende finns tillgänglig för alla i styrelsen. Diskutera även om det finns andra intressenter som behöver kontaktas vid en särskild händelse.
- Bemöt oro under den akuta fasen. De första timmarna ger räddningstjänst och polis tydliga direktiv på platsen. Under denna fas bör styrelsen fokusera på att bemöta oroliga och chockade boende.
- Utför inte myndighetsutövning. Begränsa styrelsens insatser till det som rör ert uppdrag, med stort fokus på att värna om medlemmarna. Låt myndighetsutövare göra sitt jobb.
- Ta kommando efter den akuta fasen. Kontakta föreningens försäkringsbolag och säkerställ att någon i styrelsen har tät dialog med restvärdesledaren på plats. Inled inventering samt upprättande av åtgärdsplan för fastighetsskador. Ta externt stöd vid behov, företrädesvis via etablerade leverantörer. Ett provisorium bör vara på plats inom ett dygn. Om det finns bostäder som är obeboeliga, lägg särskilt fokus där tillsammans med restvärdesledaren.
- Löpande kommunikation och dialog. Ta initiativ till samtal och dialog, bemöt oro och besvara frågor. Säkerställ att boende får löpande information om händelseutvecklingen den närmsta tiden.
