Tips om ventilation i lägenheten

Ventilation i bostäder behövs framförallt för att minska fukt som orsakas dels av vår egen utandningsluft, men också genom dusch och matlagning. Detta är särskilt viktigt i badrum på grund av den vattenånga som bildas när man duschar. 

För en bra trivsel rekommenderas en luftfuktighet mellan 30-60 %. Under vintertid sjunker luftfuktigheten ute och inomhusluften kan bli mycket torr. Torr luft kan motverkas med växter, genom att sänka temperaturen inomhus någon grad och att justera ventilationen. Ett tips är att skaffa en termometer med inbyggd luftfuktighetsmätare. 

Ventilationen i vår förening bygger på självdragsprincipen i alla lägenheter utom i lågbyggnaden som har fläktdriven ventilation. Fördelen med självdrag är att den inte kostar något i drift och är tyst. Den drivs av krafter som bildas av skillnaden mellan inom- och utomhustemperatur samt vindkrafter. Den påverkas också av var lägenheten befinner sig - våningar på nedre plan har kraftigare ventilation än lägenheterna längst upp. Nackdelarna med självdragsventilation är att värmen i lägenheterna försvinner ut i luften utan att återvinnas samt att ventilationen är svår att ställa in. I praktiken blir ventilationen obefintlig sommartid vilket kräver fönstervädring. Å andra sidan blir ventilationen ofta för kraftig vintertid vilket leder till dragig inomhusmiljö och torr inomhusluft. Här följer några tips som kan förbättra din inomhusmiljö.

Observera att dessa tips endast gäller lägenheter med självdrag. Ventilationen i de fyra lägenheterna i lågbyggnaden styrs med fläkt. Inställningarna av spiskåpa och ventilaitonsdon i badrum ansvarar föreningen för i dessa lägenheter. Friskluften i dessa lägenheter värms upp genom elementen och flödet får inte blockeras. Dessa ventilationsdon har ett filter som vid behov ska rengöras eller bytas ut. Kontakta föreningens förvaltare för frågor.

Kännetecken på för svag ventilation 

  • Inomhusluften känns tung och instängd 
  • Över 70 % relativt luftfuktighet
  • Lukt, ex tobaksrök eller matos tränger in i bostaden från trapphuset 
  • Fuktiga handdukar upphängda i badrum torkar inte över natten 
  • Imma stannar kvar på badrumsspegel längre än 30 minuter 
  • Återkommande kondensbildning på insida av fönster
  • Ytliga mögelangrepp i badrum

Kännetecken på för kraftig ventilation

  • Inomhusluften känns frisk men kylig 
  • Kännbart drag mitt i lägenheten, drag vid golvlister/kalla golv, kraftigt drag från tilluftsventiler
  • Under 20 % relativ luftfuktighet
  • Torr hud, rysningar
  • Dammig luft inomhus
  • Problem med luftrör, hosta, allergier

Frånluftsventiler 
Det är frånluftsventilerna som i första hand ska justeras om ventilationen är för kraftig eller för svag. Frånluftsventiler sitter i badrum, kök och i vissa sovrum och kan vara av tallriksmodell eller äldre reglerbara spjäll. Vintertid kan frånluftsventiler i kök och sovrum ställas på liten öppning och öppnas mer vid behov, exempelvis vid matlagning. Viktigast är att badrumsventilerna har rätt inställning. Nedan anges öppningens storlek hos tallriksventiler med 160 och 125 mm diameter. Notera att värdena är ungefärliga utgångsvärden och behöver justeras efter behov.

Tallriksventil diameter: 160 mm (125 mm diameter)

Lägenheter våning 1: 5-10 mm (10-15 mm) 
Lägenheter våning 2: 10-15 mm (15-20 mm) 
Lägenheter våning 3: 15-20 mm (20-25 mm) 
Lägenheter våning 4: 20-25 mm (25-30 mm)

Friskluftsventiler
Föreningens nya fönster (2013) har friskluftsventiler av fabrikatet Biobe ovan fönster i sov- och vardagsrum. Biobe-ventilerna kan ställas in i tre lägen:

  • Fullt öppen: Båda reglagen är i ytterposition (standardläge).
  • Halvt öppen: Ett reglage står i ytterposition, det andra inåt (används vid kallt eller blåsigt väder).
  • Stängd/minimal öppning: Båda reglagen är vridna inåt (används endast tillfälligt vid mycket kallt och blåsigt väder).

OBS! Det är vanligt att tilluftsventilerna stängs igen permanent om man upplever drag från dem. Detta brukar dock leda till dålig ventilation och att luften istället tränger in via springor vid golv/golvlister och dörrspringor och ger kalla golv. Om friskluftsventilerna stängs igen tillfälligt vid blåsigt och kallt väder, glöm inte att öppna dem igen. Försök också att anpassa frånluften när det blir kallare ute. Följande tumregler kan användas:

  • plusgrader ute: helöppna ventiler
  • minusgrader ute: halvöppna ventiler

Överluft 
Överluft innebär att luft kan passera från ett rum till ett annat även när dörren är stängd. I sovrum finns ofta en fräst luftspalt på 0.5-1 cm i dörrkarmen vid dörrens ovankant som gör att luft kan passera. För badrum bör det finnas en springa på 0,5-1 cm vid dörrens nederkant mot tröskeln (ibland i överkant). Om luftspalt vid badrumsdörren saknas så blir ventilationen i lägenheten ofta sämre och dörren behöver då antingen står på glänt eller så kan tröskeln byggas om.

Vädring 
Under perioden maj-september fungerar självdraget dåligt och måste kompletteras med fönstervädring. Detta är särskilt problematiskt då utomhustemperaturen är högre än 15 grader och när det är vindstilla. Våra fönster har ett vädringsläge som är lämpligt att använda under den perioden. Vintertid bör vädring ske snabbt med korsdrag.

OBS! Vädring bör inte användas för att sänka innetemperaturen - ändra istället på termostaterna om det upplevs för varmt i ett rum.

Inställning av spaltventiler ovan fönster.
  • Klicka på bilden för att förstora den.
    Klicka på bilden för att förstora den.