Skyddsrum

Föreningens skyddsrum

Föreningen har tre skyddsrum, ett i källaren på varje fastighet. Skyddsrum är avsedda att ge människor fysiskt skydd i krig. De är byggda för att skydda mot bland annat tryckvåg, splitter, brand, joniserande strålning och bråte från raserade byggnader. Skyddsrummen har också särskild ventilation som kan bidra till att stänga ute giftiga gaser och radioaktivt damm. 

Skyddsrummen i föreningen är tydligt uppmärkta med skyddsrumsskyltar. Skyltarna ska visa var skyddsrummen finns och ska finnas uppsatta även i fredstid. 

Det finns även flera skyddsrum i angränsande föreningars fastigheter. Ett skyddsrum är inte bara till för dem som bor i den fastighet där skyddsrummet finns. Skyddsrum är en kollektiv tillgång där människor har rätt att söka skydd vid höjd beredskap, så länge det avsedda antalet platser inte överskrids. 

Föreningens skyddsrum finns på följande platser:

Gemensamt för de tre skyddsrummen är att de är byggda enligt den så kallade ASKR-regeln, som är den standard enligt vilken skyddsrum byggdes mellan år 1950–1961.Den som vill se var andra skyddsrum finns kan använda Myndigheten för civilt försvars tjänst Skyddsrumskartan. Där går det att söka efter skyddsrum i hela landet och hitta skyddsrum nära den plats där man befinner sig. 

Föreningens ansvar som fastighetsägare

Det är föreningen som fastighetsägare som ansvarar för skyddsrummen i våra fastigheter. Ansvaret innebär bland annat att skyddsrummen ska vara skyltade, underhållas och kunna ställas i ordning för skyddsrumsdrift inom två dygn om regeringen beslutar om höjd beredskap. Iordningställandet är något som alla som bor i föreningen i sådana fall förutsätts hjälpa till med. Du kan läsa mer om vad höjd beredskap innebär här.

Föreningen ansvarar också för att skyddsrummens funktion inte försämras. Det innebär att skyddsrumsdörrar, ventiler, installationer, utrustning, skyddsrumsförråd och andra viktiga delar måste hållas åtkomliga. Det får inte göras ingrepp, håltagningar eller andra ändringar i skyddsrummen som kan försämra deras skyddsförmåga. 

Skyddsrum får användas för andra ändamål i fredstid, men bara på ett sätt som gör att de kan ställas i ordning inom två dygn och utan experthjälp. 

Så används skyddsrummen i fredstid

När det inte råder höjd beredskap används föreningens skyddsrum till vardags för bland annat cyklar, barnvagnar, rörelsehjälpmedel, föreningens trädgårdsmöbler och skyddsrumsutrustning. Det finns även vissa förråd som enskilda boende disponerar i skyddsrummen. 

Det är tillåtet att använda skyddsrummen på detta sätt så länge användningen inte hindrar skyddsrummens funktion. Skyddsrummen är därför inte vanliga förrådsutrymmen, utan lokaler med en särskild beredskapsfunktion.

Föreningens trivselregler för skyddsrummen gäller för den fredstida användningen. Där framgår bland annat att bara anvisade ytor får användas, att egendom som förvaras över tid ska märkas upp, att ingångar, dörrar, passager, installationer och utrustning inte får blockeras och att fastlåst egendom ska kunna låsas upp och flyttas på uppmaning av styrelsen. 

Du finner en länk till trivselreglerna längst ner på den här sidan.

Om skyddsrummen behöver ställas i ordning

Om regeringen beslutar om höjd beredskap ska skyddsrummen kunna ställas i ordning inom två dygn. Då behöver den fredstida användningen snabbt avvecklas. Cyklar, barnvagnar, möbler, lös egendom och annan inredning som inte hör till skyddsrumsdriften kan behöva flyttas bort. Därefter ska skyddsrumsutrustningen tas fram och användas enligt instruktionerna. 

Iordningställandet kan till exempel innebära att skyddsrummet töms på föremål och fredstida inredning, att in- och utrymningsvägar görs fria, att skyddsrumsdörrar och andra skyddande delar tas fram eller görs åtkomliga, att ventilationsutrustning och andra komponenter kontrolleras, att toalettutrymmen och vattenkärl ställs i ordning och att monterings- och driftinstruktioner följs. 

Detta är inte något som endast styrelsen förväntas göra. I en bostadsrättsförening förväntas de boende deltar i att ställa i ordning skyddsrummet, eftersom arbetet behöver gå snabbt och alla som kan hjälpa till kan behövas. 

När används skyddsrum?

Skyddsrum används inte vid vanliga störningar eller mindre krissituationer i fredstid, till exempel ett vanligt strömavbrott, ett fel i fastigheten eller en vattenläcka. Skyddsrum är i första hand avsedda för höjd beredskap och ytterst vid krig.

Om det skulle bli flyglarm ska man omedelbart söka skydd. Det bästa är då att bege sig till ett skyddsrum i närheten. Om det inte går att ta sig till ett skyddsrum kan ett annat skyddande utrymme, till exempel en källare eller tunnel, vara bättre än att vistas utomhus. Du bör i förväg tar reda på var närmaste skyddsrum finns där man bor, arbetar eller ofta befinner sig. 

Ingen enskild person tillhör ett visst skyddsrum. Det betyder att du inte måste gå till just föreningens skyddsrum om ett annat skyddsrum är närmare eller mer lämpligt. Det betyder också att personer som inte bor i föreningen kan söka skydd i våra skyddsrum om det behövs och det finns plats. 

Vad bör man ta med?

Ett skyddsrum är ett tillfälligt skydd. Det är inte en bostad och det är inte en plats där föreningen tillhandahåller mat, mediciner eller personlig utrustning. I ett iordningsställt skyddsrum ska det finnas vatten upptappat i kärl, värme, ventilation och toalettmöjligheter. Mat och hygienprodukter finns inte i skyddsrummen. 

Utrymmet är begränsat och man bör därför bara ta med det mest nödvändiga till skyddsrummet. Det kan till exempel vara extra vatten, mat som tål rumstemperatur och inte behöver tillagas, mediciner, hygienartiklar, första hjälpen-utrustning, varma kläder, ficklampa, värdehandlingar, nycklar, mobiltelefon, laddare eller powerbank och batteri- eller vevradio.

Ta inte med sådant som innebär brandrisk eller tar onödigt mycket plats. Spritkök, brännbara vätskor, gasol och liknande ska inte tas med till skyddsrummet.

Se även gärna över din hemberedskap redan idag.

Husdjur

Skyddsrum är avsedda för människor. Husdjur ska enligt Myndigheten för civilt försvar inte tas med till skyddsrum. Detta bland annat då skyddsrummen har begränsat utrymme och att det kan finnas personer med allergier. 

Den som har husdjur behöver därför planera i förväg för hur djuret ska tas om hand om man själv behöver söka skydd. Det kan till exempel handla om att undersöka om det finns annat skyddande utrymme eller om någon annan kan hjälpa till med djuret.

Assistanshundar är enligt Myndigheten för civilt försvar dock tillåtna att ha med i skyddsrum.

Läs mer om det hur du kan planera din hemberedskap om du har husdjur här.

Håll skyddsrummen fria och fungerande

Skyddsrummen är en gemensam säkerhetsresurs. För att de ska kunna användas när det behövs måste dörrar, passager, installationer, ventiler, utrustning och skyddsrumsfunktioner hållas fria och åtkomliga.

Det är inte tillåtet att göra åverkan på skyddsrummen eller att använda dem på ett sätt som försvårar kontroll, underhåll eller iordningställande. Föremål får inte låsas fast så att skyddsrummet inte kan kontrolleras eller ställas i ordning, och egendom ska kunna flyttas skyndsamt på uppmaning av styrelsen. 

Om du upptäcker fel eller brister i skyddsrummen ska du felanmäla det enligt instruktionerna på hemsidan så snart som möjligt. Det kan till exempel gälla skador, vatteninträngning, trasig utrustning eller annat som kan påverka skyddsrummets funktion.

Genom att hålla ordning i skyddsrummen till vardags gör vi det lättare för oss själva att agera snabbt om skyddsrummen någon gång behöver tas i bruk.

Läs mer om vad det innebär att föreningen har ett skyddsrum i dokumentlistan längst ner på sidan. Du kan läsa trivselreglerna för skyddsrummet här.