Du som loggar in med BankID på fil eller via dosa behöver först välja Mobilt BankID och därefter välja BankID innan du matar in ditt personnummer för att komma in. Vi jobbar på att rätta till detta och beklagar strulet som uppstått.

Så kan smart hemteknik göra äldrevården bättre och säkrare

01 mars 2021 Hur kan framtidens digitaliserade äldrevård se ut? Det testas just nu i HSB Living Lab. Med hjälp av hemsensorer och röststyrning kan äldrevårdspersonal avlastas och de äldre få en enklare och tryggare vardag.

Föreställ dig ett system som kan känna av ifall en spisplatta glömts på eller om en dörr står öppen. Som kan larma om en person skulle ramla och som via röststyrning omedelbart kan sätta omvårdnadspersonal i kontakt med den äldre, oavsett var i bostaden denne befinner sig.

Systemet som nu testas i en av lägenheterna i HSB Living Lab kan göra just detta. Det bygger på ett nätverk av sensorer som bland annat bevakar temperatur, fuktighet, rörelse och status på dörrar och fönster. Skulle någon parameter i systemet drastiskt förändras, kan valfri kontaktperson eller äldrevårdspersonal larmas.

Röststyrda assistenter gör det också möjligt för den äldre att själv styra sitt hem via rösten – från att sätta på tv:n eller släcka lampor till att ringa upp och kommunicera med närstående. Något som kan vara till extra hjälp för den som har svårt att förflytta sig.

Och det är detta som är framtidens äldrevård, säger Magnus Håkansson, vd på Smart Home Sverige och projektledare för pilotprojektet.

– Det här är ju inget system som ska ersätta fysiska besök. Vi ser det som ett verktyg för att minska belastningen på äldrevårdspersonalen och för att skapa trygghet för den äldre. Mycket tid idag går åt till att åka runt och titta till de äldre, men med detta system kan deras välbefinnande till stor del bevakas på distans och kommunikationen med dem förenklas, säger han.

En annan aspekt handlar om tillfällen då fysiska besök är mindre lämpliga, som exempelvis vid en pandemi.

I denna första fas av projektet, som pågår under ett halvår, är det en Chalmersstudent som agerar testperson. Innan systemet testas på den egentliga målgruppen vill man få en uppfattning om hur väl tekniken fungerar, förklarar Magnus Håkansson.

– Vi vill kunna bekräfta att enheterna är driftssäkra och går att lita på, samtidigt som vi lär oss mer om hur systemet svarar på förändringar i tillvaron, säger han.

En viktig del att testa är också röststyrningen och hur den reagerar på exempelvis olika uttal, röststyrkor och kommandon. Magnus Håkansson och hans kollegor vill se till att det inte bara finns ett sätt att uttrycka sig för att exempelvis sätta på tv:n eller ringa ett samtal. Därför har kvinnan som är testperson i uppdrag att utmana systemet så mycket som möjligt.

– Där ingår att hon får experimentera och använda fantasin; testa olika uttal, olika styrka på rösten, olika kommandon med mera.

Magnus Håkansson upplever att det finns ett stort intresse för systemet. Ambitionen är att i nästa steg utveckla en app för äldrevården, som samlar in data från enheterna och ger personalen möjlighet att ha överblick över en patient utan att behöva vara fysiskt på plats. Inom fem år ser han att systemet skulle kunna användas ute i kommunerna.

Att det skulle innebära en hög tröskel att ta sig över för många äldre som inte är så vana vid digital teknik, är han inte så orolig för.

– Det finns redan i dag i många fall ett krav på att kunna hantera en mobiltelefon, om till exempel hemtjänsten ringer. Jämfört med det tänker jag att denna teknik är mer lättanvänd och dessutom en hjälp i vardagen.

Att få använda rösten är också positivt, menar Magnus Håkansson. Han hänvisar till en studie i USA som visar att bara möjligheten att få använda rösten varje dag, om än för att prata med en digital assistent, kan bidra till en känsla av minskad ensamhet hos äldre.

– Det ersätter så klart inte kontakten med nära och kära, men kan vara en liten hjälp på vägen.

Fotnot: Projektet är ett samarbete mellan Smart Home Sverige, Tieto Evry och HSB Living Lab.